tisdag 3 februari 2015

Talang och slutresultat är inte samma sak!


Vad är en talang och vad definierar i så fall en talang och varför är beslutet det som avgör? 

Att vara snabbare än alla andra i klassen som 10- eller 13-åring på 60 meter, är det en talang för sprint? Att göra flest mål i fotbollslaget som 10- eller 13-åring, är det talang för fotboll? Att vara högst rankad bland13-åriga badmintonspelare i Sverige, är det talang för badminton? Att kunna skriva och läsa mycket tidigare än sina jämnåriga, är det talang för yrket författare? Att kunna dribbla av hela lag och sätta pucken högt trots trängda lägen, är det talang för hockey? Kanske, kanske inte!

Talang är subjektivt
Talang är ett subjektivt ord med en väldigt stor spridning av betydelser beroende på vem man pratar med, vad man pratar om och i vilket paradigm man befinner sig i. Det vi ofta benämner som talang är egentligen mera att betrakta som enskilda delar av eller enstaka faktorer ingående i, det effektiva orsakskomplexet som definierar en extremt bra utövare av en viss idrott eller visst yrke.

En s.k. "talang" är inte alltid en talang, utan en person som uppvisar bra förmåga på en eller flera av de förmågor och prestandamått som definierar en extrem komplett utövare i en viss idrott eller yrke. En "kommande stjärna" är inte alltid en kommande stjärna, utan en individ som uppvisar bra förmåga på en eller flera av de förmågor och prestandamått som definierar en extrem komplett utövare i en viss idrott eller yrke.

Ordet "talang" definieras i Svenska akademiens ordlista som: Person med en begåvning eller fallenhet.

Talang är bara en delförmåga
Problemet med talangdiskussionen är att de som diskuterar oftast inte har någon "talang" för att sära på delförmågor och samverkande komplex av delförmågor. Och då pratar jag inte bara om styrka, stabilitet, power, speed, agility, uthållighet, flexibilitet, koordination och balans, jag pratar om anatomisk mognad, fysiologisk mognad, mental mognad, emotionell mognad, drivkrafter, social situation och back-up, intellektuell miljö, mentorer, självkänsla, kompisar, trivsel, lagledare, busschaufförer och mycket, mycket annat. Ofta hänger man upp mediokert vetande på ett fåtal faktorer såsom snabb, stark, stabil, uthållighet, kondition. Få vet skillnaden och de många olika variablerna bakom dessa ord. Ännu färre vet hur man bedömer, integrerar och vidareutvecklar dessa variabler. Ändå vet man att den lite snabbare 13-åriga tjejen är en "talang" framför en lite långsammare dito som inte platsade i laget, men som senare blev landslagsspelare medan den snabba tjejen bara hade spelförståelse och uthållighet för lägre divisionsspel i vuxen ålder.

Talangdebatten är lika patetisk som välbehövlig i vårt stressade och monistiska samhälle där brist på riktig kunskap och förenkling intill det bisarra råder. En delförmåga att vara större och tyngre kan göra att en anatomiskt/kroppsligt tidigt utvecklad 13-åring kan åka rakt igenom det andra laget och göra flera mål än någon annan, är denna spelare en talang? Eller är han/hon egentligen bara lite före i förmågan att växa upp? Är den som vinner Skol-SM för 14-åringar i kula, en talang för kula? Eller kan det vara så att denna person har en lite tidigare fysisk utvecklingskurva för stabilitet och kraftutveckling än sina jämnåriga?

Talang och slutresultat är inte samma sak
Det jag pratar om är givetvis vår tendens att blanda ihop ingredienser med slutresultatet. Bara för att man snabbt fått tag i mjöl och socker, betyder det inte att man har talang för att baka bra sockerkaka! Man kanske aldrig utvecklar förmågan att hitta tillräckligt med ägg, mjölk, smör och bakpulver. hoppsan det var ju ganska många förmågor som ännu inte var på plats. Bara för att man tidigt visar förmåga för vissa moment eller delförmågor i en viss idrott eller yrke, behöver det nödvändigtvis inte betyda att det varken räcker eller vill sig hela vägen.

Fokus på ordet talang "som hela kakan" kan vara olyckligt många gånger, eftersom det ofta leder till tidig specialisering och fokusering på ensidig träning och nötning av både kropp, psyke och glädjen för rörelsen, utmaningen eller spänningen. Det kan gå alldeles utmärkt att fokusera på en enskild idrott från unga år, lika väl som det kan gå galet och leda till utbrändhet och ingen idrott alls redan som 17-åring. Jag har sett och coachat båda typerna i snart 18 år som naprapat och elittränare. Det tråkigaste som finns är när man ser en glöd släckas i en s.k. talang, där man inte fått påverka i rätt riktning tillräckligt mycket eller helt enkelt eldat på alldeles för mycket och hårt, utan tillräcklig kunskap och erfarenhet om att mängden ved var begränsad i vedboden och att det behöver fyllas på varje sensommar!

Det är beslutet som avgör
Det är inte talangerna, dvs. begåvningen eller fallenheten för vissa sekvenser eller delförmågor i en idrott som avgör i längden. Det är BESLUTET som avgör, dvs. beslutet att ta alla mina förmågor oavsett bra eller dåliga, utveckla dem efter bästa förmåga och med bästa support, under tillräckligt lång tid för att komma hela vägen! Det är individerna som tagit det häftigaste beslutet, är beredda att backa upp det och dessutom genomför jobbet som krävs över tid, som kommer längst! Om man utöver detta dessutom har en eller flera avgörande delförmågor (talanger) som fortsätter att utvecklas och vara lite bättre än alla andra genom karriären, då vinner man VM och OS före den som hade lite mindre "talang", inte annars! Skit i talangscouting, börja jobba med att bygga upp det som krävs för alla som vill. Då kanske vi får nytta även av dem med talang för olika moment.

Det brukar nämligen vara så, att de med den s.k. "tidiga talangen" slutar i förtid, eftersom alla sagt att dom var, just "talang"! Det betydde att dom aldrig behövde vara med på torsdagsträningarna, eftersom de visste att de fick spela/tävla på helgen ändå. Det är då man inte utvecklar förmågan "mental hardness", vilket gör att man inte orkar genomföra BESLUTET!

torsdag 23 oktober 2014

Bli bättre som coach, lär dig mer om konvertering av teori till praktik!

En stor del av min vardag senaste 20 åren som idrottsmedicinare, elittränare och utbildningsansvarig på STAC Academy i Ronneby, är att penetrera mängder av forskning, publicerade forskningsartiklar, intressanta studier och andra elittränares kunskapsbanker och erfarenheter. Dvs att leta och sortera i forskningsbruset, läsa in det som är intressant för min egen och vår breda och djupa ambition på STAC kanaliserat till er via STAC Metoden och fa STAC Processen. 


Just nu är jag i slutfasen i förberedelserna bakom nästa steg för färdigutbildade STAC Elittränare, nämligen STAC Elittränare HHIB (specialinriktning Hockey, Handboll, Innebandy, Basket)! Dessa ytterligare vidareutbildade elittränare kommer mao att ta ytterligare ett skutt framåt inom medveten resultatutveckling för sina adepter inom hockey, handboll, innebandy och basket ;-)! Inget går att lova dock, eftersom personlig utveckling är just personlig utveckling. Vi hoppar olika långt, högt och snabbt, precis som våra adepter. Men bättre det blir vi, oavsett!

Att kunna kvantifiera, dvs plocka ut vad som är hållbart, potentiellt, komplementerande, vidareutvecklande och implementerbart i den riktiga världen, är en oerhörd fördel om man vill vara "förväntat effektiv" och inte bara gissa eller bara fortsätta göra vad man alltid gjort utan att dra den minsta lärdom av det skaderegister som tornar upp sig i bakgrunden, eller de uteblivna resultaten. Att dessutom vara på sin vakt gällande förbeställd och vinklad forskning, dogmatism samt forskning med undermålig metod eller forskning med tvivelaktiga önskemål hos största bidragsgivare, är något man lär med tiden ;-)!

Alla kan läsa en forskningsrapport, men... inte så många kan "penetrera en forskningsrapport", dvs sätta det man läser i både sitt lilla och STORA sammanhang och dessutom "låta" data, diskussion och slutsatser falsifiera, verifiera, styrka, försvaga, modifiera, förbättra och potentiellt befrukta det praktiska hantverket och mitt sätt att coacha.

Vår One-liner "Real Training. Real Food. Real Balance. Real Results.", kom inte till av en tillfällighet. Det är varken svårare eller enklare än så. 

Om du vill börja läsa på själv, men aldrig har läst forskningsrapporter eller ens populärartiklar om forskning, kunskap och tyckande bakom träning och träningspronciper, börja så här: 

  1. Välj en databas eller vetenskaplig tidskriftsida som hanterar sådan information du är intresserad inom. Ex. Om du är intresserad av träning och vetenskap och vill åt nordisk forskning på området, skaffa prenumeration på eller leta upp digital access till  "Scandinavian  journal of medicine and Science in sports". Är du intresserad av amerikansk forskning på området gör detsamma fast med "The journal of strength and conditioning research" som mål. Det finns mängder av vetenskapliga tidskrifter för olika inriktningar, du lär dig vilka som serverar det du behöver efter hand. 
  2. Bläddra, sök och Klicka på artikelöverskrifter som fångar ditt intresse. Om du exempelvis är intresserad av triatlon och styrketräning, skriv in sökbegreppet triathlon+strength training och se hur många träffar du får upp. Vid mer än 40 träffar brukar jag skriva om sökbegreppet för att rikta träffen ytterligare något, tex triathlon+strength training+stability osv., tills jag ser den typ av överskrifter som jag ungefär letar efter... 
  3. Börja med Abstractdelen, dvs. sammanfattningen. Skit i den mesta av texten, leta dig fram till mitten där man kort berättar på vilken population man gjort studien samt sista stycket. Där skriver man extremt kortfattat vad man kom fram till och vill förmedla angående studiens huvudvariabler, i huvudsak ;-)! Vilket är det enda du vill veta,... i början.
  4. Du kan använda dig av denna data, men... Du vet ju inte riktigt om det är trovärdigt och effektivt för dig, dina klienter eller den kravprofil du befinner i ännu!
  5. Efter ett tag vill du veta lite mera. Då läser du det första stycket och de sista två styckena i Diskussionsdelen, där pratar man lite mera runt de slutsatserna som stod i sista stycket i abstract/sammanfattningen. 
  6. Efter några månader börjar du få upp artikeluthålligheten och läsvanan och förmågan att hantera mera data utan att tappa fotfästet i den vanliga världen. Då läser man hela abstract och får en sammanfattning av hela studien.
  7. Nu blir man ännu hetare och vill veta hur man gick tillväga för att få fram denna intressanta data. 
  8. Då läser man Metoddelen, rakt av. Det är nu man börjar ana om studien är värd att bry sig om eller inte :-/!
  9. När man börjar fatta hur artikelförfattarna verkligen gjort, vad som inte är gjort och på vilka man utfört studien på samt vad de hade för basstatus, blir man mer eller mindre intresserad av Resultatdelen. 
  10. När du läser Resultatdelen, kommer du att inse hur bra det är att kunna lite statistik och kanske tom inneha 20 P universitetsstatistik. Men, man klarar sig hyfsat om man bara uppgraderar sig på de vanligaste diagram, tabell och datapresentationssätten.
  11. Det är nu det blir riktigt roligt, för det är först nu som du egentligen kan avgöra om du skall bry dig och låta resultaten påverka din vardag, inte avfärda men avvakta eller glömma studien och låta den befrukta den del av dig som vet mera om icke intressant forskning, dåliga metodupplägg, upplägg som är skapade för att marknadsföra ett visst redskap etc., etc.
  12. Efter en ca 500 artikelgenomgångar, är man halvproffs, då kan man snabbt "lukta sig till" om man går vidare, redan på abstractnivån.
Ha det bra i vinter och läs på, då blir du snart ännu bättre i Din förmåga att skapa Real Results. Till slut står man där och har faktiskt bidragit med en viktig del av den kunskap, erfarenhet, coachning och vägledning som tagit din eller dina klienter hela vägen till deras slutmål.

 

P.S. För er som inte brinner för att lägga flera timmar i veckan på vetenskaplig penetrering. Det finns en genvägar som är nästan lika bra som att göra det själv. Gå grund- eller vidareutbildningar hos dem somständigt läser på, utvärderar, implementerar, modifierar, förbärttrar och skapar RIKTIGA resulat i en mångfald av idrotter, med MINIMALA skademönster ;-)!  


onsdag 24 september 2014

Lär dig veta bredare och implementera djupare!

Forskning är bra, men bara om du fattar vad den säger!


Läste precis ett glatt inlägg på FB, där personen i fråga refererar till en studie som påvisar att "bättre" resultat i tvåbens stillastående längdhopp korrelerar signifikant till "bättre" resultat i 10 och 30 meter sprint. Den kraftigt förenklade slutsatsen för fotbollsträning löd. "Och därför bör man starta alla fotbollspass  med stående tvåfota längdhopp". I min värld är denna slutsatsen aning grund och kanske tom ineffektiv jämfört med vad man skulle kunnat få reda på och därmed implementerat på sina fotbollspass OM man funderat ett eller ett par varv till.


Alla biomotoriska kvaliteter som bygger på varandra (ex. stabilitet grundlägger för möjlighet till maxstyrkeutveckling som grundlägger för möjligheten till powerutveckling, som ligger bakom acceleration, som ligger bakom kortare tider till en högre topphastighet etc., etc.) och allt som ingår i samma generella och specifika biomotoriska program (samma sekvensering och liknande timning av muskler) korrelerar med varandra mer eller mindre!

Det förekommer mängder av sambandsförhållanden som står längt utanför slumpens skördar. När två eller flera olika biomotoriska kvaliteters uteffekt samvarierar på ett sätt som gör att man via en upprepning av ett visst studieprotokoll kan återupprepa samband/resultat med en tillförlitlig signifikansnivå (tillförlitlighetsnivå), kallar man detta ett stabilt samband eller ett accepterat samband. Eftersom acceleration handlar om upprepad nedåtriktad kraftutveckling i en föränderlig vinkel mot vertikalplanet och horisontalplanet, är det ju föga förvånande att ett hopp hänger ihop med en acceleration. Inga nyheter för den invigde ännu alltså. Men det måste väl finnas något av värde i rapporten vi kan spinna vidare på, eller skall vi börja hoppa jämnfota direkt?

Vi backar bandet lite. Så länge homo sapiens ser ut som hon gör, muskelfysiologin ser ut som den gör, den neurohormonella adaptationen fungerar som den gör och de mest typiska biomotoriska funktionerna definieras som dom gör och slutligen exekveringen av human förflyttning sker genom ett biomotoriskt komplext samspel med vissa givna parametrar, går det att misstänka fler sambandsförhållanden än tvåbenshopp och kort sprint.

Det viktiga är att inte stirra sig blind på enskilda exempel, utan förstå implikationen och vad olika studier ger för ny och användbar information. Tänk, om det är "ännu bättre" korrelation mellan enbenspower (enbenshopp) och 10 meter sprint (vilket är fallet;), då kanske vi skall använda den övningen också eller rent av istället för tvåbenshopp. För vi vet ju att fotbollsförflyttning sker på ett ben i taget, vi vill gärna jobba med maximakl transfer (överföring av effekt till det som avgör fotbollsmatcher) och vill ju inte hamna på för stor volym av träning, eller?

Sedan avgörs ju bl.a. lagidrotter i någon form av agilityliknande sekvensiell intervallförflyttning, då undrar man ju vad det är för korrelation mellan en viss typ av agilitybana vs avgörande spelsekvenser inom en viss idrott. hmm. Kanske har enbens e-koncentriskt "sido"-längdhopp "ännu bättre" korrelation med 10 m sprint eller är det sambandet starkare för kort agility (dvs. COD-banor under 6-8 sekunder). Och, om det nu finns ett samband mellan enbenshopp och sprint, enbenshopp och agility, kan man då testa "bara" en agilitybana eller "bara" ett enbenshopp och samtidigt förutsätta att de andra värdena/kvaliteterna är på plats? -Kom, testa ett enbenshopp och jag vet vad du gör på 10 meter och kort agility! Kan det vara så enkelt, tänk på den lite?

Många frågor uppstår! På de flesta av dem finns det redan diemässigt och praktiskt erfarenhetsmässigt. Många av dessa frågeställningar gällande hur man egentligen bygger, underhåller, testar, utvärderar, lär av siffror och erfarenhet och slutligen trimmar elitatletism förmedlas på STAC Elittränarutbildning och dess vidareutbildningar. Vi kan långt ifrån allt, egentligen ganska lite, men det vi gör gör vi med en välgrundad tanke och erfarenhet. Överallt där man åtterupprepat skapar bra eller bättre resultat, har man pejl på BÅDE det som står skrivet och det man kallar för praktisk erfarenhetskunskap. Det som avgör är, HUR du extraherar information och HUR du implementerar information!

Det är inte "den hårdaste tränaren som vinner", det är "den smartaste tränaren" som vinner, i längden. det går alltid att plocka billiga poäng på nyheternas stoff, men vindpustar varar inte för evigt. Den smartare tränaren vet oftast bredare och implementerar djupare! Våga tänka ett varv till, strunta i sanningssägarna och artikelryttarna, dvs. grabbarna som alltid slänger fram en forsknaingsrapport för att bevisa hur pålästa de är ekller hur fel alla andra dynghögar till kollegor har. Låt dem drunkna under rapporter de bara läser men inte klarar att dissekera och dra essensen ur.

Tänk själv, läs på av forskningen, leta ett varv till, testa själv, fråga dem som har lång och bred implementeringskunskap i PRAKTIKEN och gör sedan Ditt val! Skall du fortfarande starta alla fotbollspass med "tvåfota längdhopp"?


fredag 15 augusti 2014

Real Food. Real Training. Real Balance. Real Results

Real Food. Real Training. Real Balance. Real Results! Det blir inte enklare beskrivet än så oavsett vad man strävar efter i detta livet!

Äkta hälsa kommer från det symbiotiska förhållandet mellan den yttre miljön (jorden vi trampar på, vattnet vi fiskar i och luften vi andas in) och den inre miljön (dina celler, dina organsystem och din organism).
Den yttre miljön är nuläget i ett komplext samspel mellan våra sjöar och hav, översta delen av vår jordmån, dess mikroorganismer, alla växter, djur, allas handlingar, olika paradigm och de utmaningar som hanteras och justeras i en dynamisk växelverkan.
Den inre miljön är nuläget i ett komplext samspel mellan den yttre miljön och mikrofloran i våra tarmar, våra olika organstatus, vår hormonella balans, vår perception, våra tankar samt vår förmåga att detektera, reagera och agera på den feedbackinformation som signaleras.

Hälsa är en dynamisk verklighet som aldrig är statisk och alltid är påverkbar genom dina val. Oavsett hur bra val vi lärt oss göra, oavsett om vi bryr oss eller inte, är vi till syven och sist beroende av samma sak. En mikroflora i jorden som lever i symbios med en mikroflora i våra tarmar. Om vi förstör det översta jordlagret, förorenar våra vatten, skitar ner vår luft, kommer vi snart att bli medvetna om att vi inte kan överleva genom att äta pengar!

lördag 22 februari 2014

Hur är läget? -Som jag förtjänar, ...

När folk frågar mig "hur är läget?", vet ni som känner mig hur jag alltid svarar, dvs. inte som man förväntar sig i Lutherska landet Sverige. Det finns en anledning till det, en mycket medveten anledning! Livet leker bättre om man fokuserar på det positiva, skiter i alla som säger att det inte går och ser sådant som man vill vara och bli som redan där!

För 31 år sedan fick jag en väldigt tydlig insikt i samband med en nära döden-upplevelse. För 21 år sedan förstod jag vad jag skulle använda denna insikt till och bestämde mig för vad jag ville syssla med. Jag startade resan, utbildade mig järnet till Leg. naprapat, lärde in allt lite bättre än man behövde, ifrågasatte allt mycket mera än man behövde, grävde djupare i kunskapsbanker än vad som var meningen och jobbade mycket mer med praktiska uppdrag än vad som krävdes.

Fyra ytterligare yrkestitlar, över 30 000 konsultationer och ett hundratal externa vidareutbildningar runt hela världen senare, satte jag för 6 år sedan upp listan, "Mina uppfyllda mål tom 2020"! Helt sjukt, det mesta slår in med råge och det är dessutom 6 år kvar av roliga uppfyllda mål!

Känns som den stenhårda tiden är över och lätt förvånad (trots vetskapen om både kvantumfysik och epigenetik ;-) står man där, och ta mig fan, jag tror jag surfar! Hur svarar jag då? Jo, så här, "Som jag förtjänar, jä...t bra!"

Hoppas alla ni som läser detta, tar informationen ovan på rätt sätt, sätter upp era mål som redan uppfyllda och gör jobbet. Det räcker nämligen inte, att bara sätta spika upp de uppfyllda målen på väggen! Du måste konstant mata dem med både tanke och praktik! Like attracts like på er allihopa!

torsdag 23 januari 2014

Innan du frågar, måste du veta för vem, vad och varför!

 För eller emot enbensträning?
 Spänna in eller spänna ut magen?
 Stretcha isolerat eller integrerat?
 Justera eller mjukdelsbehandla?
 Enhandsdrag eller tvåhandsdrag?

Jag säger det med en gång. Det FINNS ingen enskild övning som är "den bästa", ingen enskild stretchprincip som är överlägsen alla andra, ingen enskild träningsinriktning som ger det bästa resultatet, ingen enskild terapiform som ger bästa releasen, ingen enskild bålstabiliseringsteknik som är mer rätt än andra och ingen guru som kan mer än alla andra, DET är nämligen klienten (singularis), hennes status/nuläge, hennes mål, vad hon måste fixa till och bygga upp och hennes miljö/nivå i vilken hon skall prestera, SOM bestämmer vad som är det bästa!

Jag får nästan dagligen frågor från klienter, utbildningsadepter, tränare osv., med inriktningen, "vad är egentligen bäst, att spänna in eller spänna ut magen?", "är du för eller emot stretchning?", "jag har hört att man blir långsam av styrketräning, blir man det?", "skall man bara stretcha i rörelsen eller skall man bara köra isolerade stretchar?" osv., osv.

Vad tror ni svaret är på alla dessa frågor?

Ni som är smarta och välutbildade vet redan svaret. Svaret är, -definiera om frågan.
-Vem pratar vi om, vem är adepten, vad är det för nuläge, vad är kravspecifikationen, vad brister vad är ok vad är tillräckligt, var skall vi sätta in första stöten och hur skall vi lägga upp planen över tid för att motsvara det klienten vill uppnå eller prestera?

Jag är inte för eller emot någonting! Jag är FÖR kunskap och insikt om allting, jag är FÖR noggrann screening och analys av det som är nödvändigt, viktigt och betydelsefullt för det vi till slut skall belasta klienten med för att tåla och generera den flexibilitet, kraft, stabilitet, power och rörelse som är målet! Punkt!

Det är ditt jobb som personlig tränare att lista ut vad som är bäst för din klient i ljuset av all information som du faktiskt har skyldighet att inte bara ta reda på utan också kunna analysera och skapa ett programupplägg utifrån. Jag är för bättre kunskap och helhetsseende i träningsbranschen.

Så. Nästa gång du frågar någon du har förtroende för, börja med att tala om för vem, vad och varför! Då blir det mycket enklare att ge ett svar som är implementerbart, användbart och kanske tom effektivt! 

onsdag 30 oktober 2013

Från Ris till Pris, bra grejor går inte att stoppa!


Längesedan jag skrev en blogg nu. Det får bli en recap på vad som hänt sedan i somras. Det går undan för AB STAC, STAC Metoden, STAC Processen, STAC Expansionen, STAC PAD och alla STAC-klienter från olycksrehab och snickarfys till JVM-guld och OS-brons!

För 15 år sedan skrattade man åt våra ambitioner att koppla ihop holistisk hälsa, metabolisk typning, modern idrottsmedicin, manuell medicin, korrektiv- och funktionell träning, quantumfysik och epigenetik. Det var ju helt fel, det fanns ju ingen koppling mellan hur man tänker, vad man säger, hur man äter, hur man mår, hur man tränar eller hur man presterar.

Idag 15 år senare grattar man framgångarna och undrar hur vi satt ihop allt till en helhet. Extra kul att få "kred" i egna hemmahamnen eftersom det är oerhört svårt att bli profet i sin egen hemstad. Att jobba i motvind är vardag för oss i frontlinjen. Det är till och med så här: Om det INTE blåser ganska snål motvind och vi INTE har tillräckligt med belackare, vet vi att vi bara är steget före och att followers börjat kopiera och förstå vad det är vi sysslar med egentligen. Vi vill vara en hel trappavsats före, alltid.
  • SKAPA Utvecklingsstipendium 2013 för vårt arbete med det digitala screening-, analys- och programdesignverktyget STAC PAD (http://www.stiftelsenskapa.se/Lansvinnare-2013/)
  • Årets Uppstickare 2013 bland alla företag i Blekinge för våra framgångar att sticka ut och skapa framgång i en tuff bransch (http://www.guldeken.com/kontakt.aspx).

Kvalitetsarbete inom ett visst fält tar tid. Kvalitetsarbete där man spänner över ett extremt brett och svårdefinierbart affärsområde från hälso- och livsstilsutveckling till uppbyggnadsträning och framgångsrik elitidrottsutveckling, tar gigantiskt med tid innan det visar sig överlägset konkurrensen!

Vi har bara vandrat en bit på vägen, men det är mycket kul att få priser under resan. Vi får kalla prisregnet "Very nice pitstop 2013". Om 6-7 år vet ni vad jag och Anna menar! Tack för att ni läser denna blogg, trots att jag inte hinner uppdatera den som jag borde. 



Photo: STAC vinnare av Årets Uppstickare i Blekinge, på Guldekengalan! Hårt, hårt, innovativt kvalitetsarbete lönar sig ;-)!
Glöm inte att följa oss på STAC facebook och www.stac.nu