Grymma tjejer finns det gott om!

Ni som sett sprinttävlingarna på OS och dragits med av det intressanta rävspelet med de högexplosiva kropparna, för att inte tala om Anjas "stålmannencomeback". På STAC kommer nästa års stora genombrott på skidsprinthimmelen att optimera sin fysik, ur alla synvinklar.

Emilia Eliasson, en duktig sprinttjej från Gällivare (SM-guld 2006), har gjort en mycket mogen sak. Hon fastnade i en platåfas, mådde inte helt hundra, vågade ta steget tillbaka och har nu jobbat från grunden (sedan september 2009) med att fixa till ett invärtes- och fysiskt välmående som kan stå pall för en omfattande men smart designad och periodiserad uppbyggnadsträning. En träning som skall matcha nya högt ställda mål på kommande nationella och internationella mästerskap.

Emilia är en smart fighter med det där extra, sådant som gör en coach extra taggad och beredd att bjuda till och "göra resan". Hon kommer att gå igenom det roligaste he....t i sitt liv, få sin livs träningsupplevelse och komma ut på andra sidan med eld i baken. Läs hennes egen blogg under vistelsen hos oss i Ronneby på Team Skitunnels hemsida.

Vi kör under torsdagen och fredagen i denna vecka exempelvis fysiska maxtester för att bestämma den nuvarande maxstyrkan i ett flertal övningar i ett flertal vinklar, vi kör också flexibilitets- och mobilitetstester, liksom bålstabilitetstester. Inget är för noggrannt för att inte noteras. Vi passar också på att justera kroppsliga dysfunktioner och releasa div. muskulära spänningsmönster med naprapatbehandlingar innefattande massage, tríggerpunktrelease, stretchning, mobilisering, manipulation, artikulering m.m.

Emilias testvärden är idag på skalan mellan ok och bra för en sprinttjej, lite bättre än väntat för att inte ha fått/kunnat köra på med sin träning som hon planerat. Lite sämre än hennes tidigare maxvärden, vilket en tävlingsmänniska av Emilias kaliber inte är sen att påpeka ;-). Skit samma, till hösten kommer de att vara... huvva! Idag visade vi STAC samt den pågående linjedragningen på sprintbanan för Emilia. "Fy f.n va häftigt, jag tror jag flyttar in här"... "en egen sprintbana inomhus, det är ju inte sant", var några av hennes kommentarer strax innan hon i ren upphetsning var tvungen att gå på händer några minuter.

Det var sannolikt sista gången hon steg ut från STAC med pigga ben, -nu börjar det Emilia, välkommen till himmelen, STAC-himmelen!

Trånga paradigm utmanas i skidvärlden!

Idag har jag coachat en mycket lovande och numera grymt mycket stabilare 21-årig skidsprinter (andra mötet), eller rättare uttryckt en medeldistansare på skidor! Sprint, är ju som bekant inte längre än de snabbaste energisystem räcker till för, dvs. någonstans från 0-12 sekunder! Skidsprint handlar om ca 4 minuters kubbning, dvs. 1400-1700 meter av taktikkörning i olika tempon! Ni har alla säkert sett det hela utspelas på Tv-sporten någon gång!

Jag tränar inte bara "sprinters", jag tränar även personer specialiserade på längre och ultralånga distanser. Det är intressant men även lite skrämmande att på allvar titta in bakom kulisserna i den Svenska längskidvärlden! Det äts, tränas, tvingas, indoktrineras och periodiseras på ett sätt som för undertecknad är mycket besynnerligt om man vill bygga hälsa, bli bra eller bäst på det man tävlar i!

Denna adept har tänt på alla cylindrar och förbättrat sina värden för den basala nivån av professionell uppbyggnadsträning kusligt på bara 6 veckor. Det skall bli roligt att ruska om "skideliten" lite grann, jag har ett par till på lager...

För alla er som fick spader av att TV-sporten inte visade en enda rörlig sekund från VM i Brottning 22-28 september i Danmark, skall ni få länken till rörliga bilder från semifinalfajten!

Kan man tänka sig,... en silvermedalj på VM belönades inte ens med en omnämning med namn och valör i våra huvudmedier... -Uselt SvT, uselt TV4, uselt alla sportreportrar, när glömde ni bort att rapportera om stora bedrifter, extrema träningsinsatser och framgång i en av de hårdaste internationella konkurrenssituationer som finns.

Jimmy har gått från en 21:a plats till en 2:a plast på den internationella rankingen i 96 kg klassen i GrekiskRomersk brottning på 12 månader, med en nästan osannolik träningsinsats. Grymt bra jobbat Jimmy, fy fabian vad dåligt jobbat sportjournalister och TV-strateger... Ni borde ta på träningströjan ibland och känna på idrottens innersta väsen, rå styrka, envishet, pass på pass, vision, pass på pass, skrapa ihop slantar, nytt pass,... -våga ta tillbaka ledartröjan någon...

Här har ni Internationella officiella filmsekvenser av Jimmy Lidbergs match mot den sedan 1½ år tillbaka obesegrade ryske OS-mästaren Kushtov (Ryssland). Killen som inte släppt i från sig en enda poäng i någon match sedan OS fram till sin match mot Jimmy i semifinalen! Kolla hur Jimmy TAR poäng, för matchen och chockar med sin nya superstabilitet och styrkeflexibilitetssnabbhet i låga positioner! Ryssen är märkbart irriterad och påtagligt besvärad av att möta sin överman!

Släpper också en nyhet idag: Inom en inte så avlägsen framtid kommer ni att få bekanta er med två potentiella skrällar inom längdåkningseliten i Sverige. Jag har nämligen sedan en tid coachat två yngre individer som uppvisat en sällen skådad vilja att lyssna på andra strängar än den klassiska svenska längdåkningsmodellen. Känns redan mkt inspirerande och roligt att slussa dessa supertrevliga individer mot förverkligandet av sina drömmar! Dvs. både extrem hälsa och extrema tävlingsframgångar.

Mat för längdskidåkare!

Mat för längdskidåkare, är väl pasta med skinksås, långa banor med bröd, mackor och Gundes gröt?! Fel, fel, fel, fel, fel... som Brasse skulle sagt till Magnus och Eva i "Fem myror...." Ekologiskt, närodlat och frigående kött, fett och grönsaker är basen, inte bara för Jimmy Lidberg, utan för uthållighetsidraottarna också!

Har på senare fått mina misstankar besannade om hur dålig kunskapsnivån om kost, träning och livsstil är inom vår kära längdskidåkningsidrott. Skratta inte!.., ni andra "långdistansdårar", för det är precis lika illa inom orientering, triatlon, långdistanslöpning och cykel.

Nästan utan undantag (Jonas Colting är ett, nästan i alla fall. Mina två senaste elitlängdåkningsadepter är två andra, jag vet att det finns en handfull andra), följer alla uthållighetsdönickar den stolta Svenska uthållighetsidrottsmodellen (kalkonvarning):

• Volym är kung! Alla kör A1, A2, A3-pass med som värst TRE (3) timmars låghastighetsträning för alla (sprintlandslag, tiokilometersexperter såsom femmilsexperter, "-vi måste ju bygga grundkondition", lysande tänkt!?!?
• Kolhydrat är drottning! Alla äter minst 55 % kolydrater, trots att våra celler förväntar sig en annan mix (60-80 % från kött och fett, min anm.), även de som inte tål gluten äter pasta, bröd och flingor eftersom det knappt finns glutenintolerans enligt förbunds- och SOK-expertisen, lysande tänkt!?!?
• Kolhydratladdning är esset! Varför inte maximera vårt illamående strax innan viktiga mästerskap? Vi har ju redan givit bort spurten till motståndarna genom att traggla våra meningslösa A1-pass, när motståndarna kör högintensiva intervaller och funktionell maxstyrke, powerträning och poweruthållighetsträning, lysande tänkt!?!?

Synd att det inte går att vinna några medaljer på att vara segast på förflyttningen mellan tävlingsorterna, för då kommer A1-passen till sin rätt, dvs. det krävs ingen hög hastighet och någon spurt förekommer inte!

Inte ens lagidrotterna kommer undan min beska kritik idag! Kolla Elitserielagen i ishockey, de har blivit lurade av elittrojkan på SOK, Bosön och allt vad det heter, att "Coopers test", dvs. TRE (3) kilometer på tid är det mest relevanta måttet på en hockeyspelares hockeyspecifika kondition, lysande tänkt!?!? Jag trodde man gav järnet i 40-60 sekunder, vilar ett/två eller tre byten och sedan kör man järnet 40-60 sekunder igen. Finns det någon där ute, som någonsin sett ett TOLVMINUTERSBYTE i ishockey????