Inte mest, fast tillräckligt mycket och mycket smartare!

Nu är årstiden då uppgraderad kunskap, gedigen erfarenhet, stora ambitioner och kvalificerad rådgivning, kan göra stor skillnad, speciellt för våra vinteridrotter! Det kallas lågsäsongsträning, grundträningsperiod, barmarksperiod, uppbyggnadsperiod, och mycket mera. Det gemensamma är att oavsett bra, ok eller mindre bra, så står den i full blom! Det våras för lågsäsongsträning för exempelvis våra vintersäsongsidrotter!

April/maj t.o.m. augusti/september, är den delen på året man har extra stor chans och realistisk möjlighet att påtagligt och substantiellt förändra, förbättra och optimera uppe på den erfarenhet man dragit på sig från tidigare års lågsäsongsträningar, den gångna säsongens faktiska utfall på mängder av olika sorterande variabler och branschens ackumulerade kunskaps- och effektivitetsframsteg.
Jag hoppar över alla detaljer eller betraktelser om hur man vanligtvis gör eller inte ute i föreningssverige samt om det man gör är effektivt eller inte.
Men med tanke på det jag absolut vet och konfronteras med dagligen, både generellt och specifikt, som idrottsmedicinare, elittränare, coach, extern konsult samt alla de frågeställningar jag får från klubbar, tränare och atleter om våren, så levererar jag tre (3) mycket värdefulla generella tips!
Tipsen kan fungera som riktningspilar, utmaningar och diskussionsunderlag för ditt/ert planeringsarbete.

1. Tänk, våga träna lite mindre volym, fast mycket smartare. Det betyder att ”våga utmana dig själv” att designa färre pass, färre set och färre övningar, där slutprodukten trots detta är bättre tränad, bättre belastningstålighet och bättre effekt på avgörande kvaliteter.
2. Lägg, mer tid på den nivå dina atleter faktiskt befinner sig och coacha dem vidare. Det betyder oftast att ”våga backa bandet” mot grundläggande kvalificerande stabilitets-, mobilitets- och styrkeövningar och jobba sig envist framåt därifrån.
3. Oavsett vilken detalj eller fas ni tränar, ha alltid koll på hela bilden och resten av resan! Läs in dig på den ”verkliga kravprofilen”, inte alltid den gängse alltså, för din/er idrott och coacha dina atleter steg för steg, parallellt och sekvensiellt, beroende på vart hela eller delar av gruppen befinner sig och behöver. 

Gäller detta bara för ungdomslag och relativt otränade? Nix, detta gäller mer eller mindre från minior och junior till senior och professionell. 

Ha en bra vår och sommar, så blir höst och vinter riktigt rolig, oavsett väderlek ;-)!

Med vänlig hälsning, CoachDettner 

Korsbandsskador i Damallsvenskan, tyvärr ingen tillfällighet

När skall vi ta tag i detta och verkligen skapa hälsa, fysik och balans i belastning/återhämtning som är anpassad och designad för det man skall tåla, exekvera och prestera över tid.
Tänk om man i högre omfattning hade kompetensen att korrektivt och funktionellt träna upp idrottskroppar i allmänhet och fotbollskroppar i synnerhet! Vi behöver bygga alla idrottsutövare från grunden och från det läge varje individ faktiskt befinner sig i förhållande till kravprofilen och målbilden.
När vi screenar och testar damlag, liksom herrlag på STAC, får nästan en 1/3 av laget inte göra alla tester eftersom styrkekvaliteten i tre plan, stabiliteten i mittsektionen, vacklingen i kraftkedjan fot-knä-höft-bäcken-bål och koordinationen vid exempelvis ett utfallssteg, utvisar tydligt "gravity pattern"!
För dåliga för att ens tåla sin egen idrott alltså. Vi alla tränare som kollektiv behöver bli MYCKET bättre på att förstå och implementera grundläggande uppbyggnadsträning för alla idrotter, bättre på att förklara och kontrollera utförandet av det vi teoretiskt redan vet. Och till sist, vi behöver nå ut till många, många... 

På STAC utbildar vi för att skapa professionella tränare som behärskar detta och mycket mera, läs mera på www.STAC.nu

Åtta korsband av – på bara 49 dagar

www.aftonbladet.se

Aldrig tidigare har så mycket gjorts för att förebygga korsbandsskador inom damelitfotbollen – ändå har skadefrekvensen ökat drastiskt. – Balansen mellan träning, kost och vila är…

Okunniga powerträningsupplägg skördar offer!

Det är augusti månad och de flesta lagidrotter med högsäsong höst-vinter-vår, hoppar i vanlig ordning från alldeles för höga plintar, över för höga häckar och kör vansinniga kombinationer av träningsupplägg, t.ex. uthållighetsträning och styrka först och power som avslutning eller lika många set (volym) av benpowerövningar som man tidigare körde benstyrkeövningar. Inte bra.

Det krävs en mycket bra utvecklad inre, yttre och integrerad bål OCH ben-bål-armstabilitet för att kunna tillgodogöra sig och genomföra powerträning utan onödigt stora skaderisker. Det betyder att man tyvärr måste göra uppbyggnadsjobbet klart INNAN man kan daska på med flashiga powerövningar. Dvs. hela kedjan från flexibilitet, mobilitet och stabilitet till styrka i tre plan för alla leder som en enhet i vissa givna rörelsemönster!

 Knästående framåtbollrull integrerar arm-bål med ben-bålstabilitet 

via den viktiga stabiliseringen av mittsektionen i sagitalplanet! Svårare och mycket 

viktigare än man tror!

Powerträning är mycket krävande och kräver bra förberedda kroppar som sakta men säkert exponerats för power, dvs. allt högre effektutveckling på allt kortare tid eller med högre hastigheter. Allt annat än korrekt förberedda kroppar kommer förr eller senare att resultera i överansträngningar, inflammatoriska reaktioner, muskelruptuer, senrupturer, stressfrakturer och mycket mera. Som naprapat har jag mycket att göra med dessa skademönster i augusti månad, parallellt med alla söndriga Cross Fit-utövare förstås.

Personer/spelare som knappt kan stabilisera sina egna leder över varandra i något som vi kallar "en obruten kraftkedja", skall INTE hoppa från höga plintar, över höga häckar eller med extra vikt på axlarna, dom skall BACKA BANDET och fixa en fysik som kan dra nytta av powerträning, "inte gå sönder av powerträning". Att inte klara att bibehålla en obruten kraftkedja innebär att kroppen vid landningsfasen hamnar i en excentrisk bromsrörelse där man inte klarar att deaccelerera de olika kroppsdelarna utan att "läcka" och därmed hamna i mycket olämpliga ledpositioner! Man blir således tvungen att transferera kraft i ligament, senor och muskler i ofördelaktiga vinklar eller katastrofala alternativa rörelsemönster.

 "Drop jump", BARA för dem som byggt en hållbar och belastningstålig kedja av stabilitet i tre plan samt sakta förberett kroppen för allt större och snabbare kraftutveckling!

Styrka och power kräver INTE bara olika nivå att tåla dynamisk belastning! Styrka och power kräver HELT OLIKA PERIODISERING, dvs. helt olika volym (mängd, set, rep) av träning för att

• maximera effekt och superkompensation 
• och minimera överträning och kronisk katabolism, dvs. skaderisk! 

Om vi som kollektiv fortsätter trenden att träna powerperioderna med oförberedda kroppar, med övningar som skjuter över målet, med tvivelaktig ordningsföljd och dessutom göra det med lika stor volym som man tidigare körde styrka, blir det tyvärr fullt i fler idrottsmedicinska väntrum!

Okunskap, feltänk och dumhet, se Medaljens pris!

Ni som såg dokumentären "Medaljens pris" på SVT i går kväll kl. 20.00 har nog fortfarande en klump i halsen! Om ni dessutom följt Dettners blogg sedan starten 2008, förstår ni nu att jag inte överdrivit ett enda dugg och att jag bara förmedlat hur det faktiskt ser ut! Många har lyssnat och förändrat, men flertalet tränare har ångat på i jakten på mer volym, mindre vila, flera pass, hellre hårdare än rätt, längre än kortare osv. Nu sitter vi där med kapsejsad båt, hål i skrovet och starten har gått för länge sedan. Om ni inte följt Dettners Blogg, gör en snabbuppdatering och läs mina inlägg under "toppidrott", efter dessa 79 inlägg sedan 2008 har ni ett litet grepp om vad detta egentligen handlar om. 

Vilket fantastiskt bra program av Folke Rydén på SVT, vilken fantastisk journalistisk gärning och vilken listig genomlysning. Som jag har väntat på denna typen av nationell medial exponering av denna tyvärr så vanliga katastrofala hantering av både unga och seniora talanger med extrema drivkrafter, ofta smarta men nödvändigt enkelriktade personer som gör allt en tillräckligt trovärdig person sticker under näsan på dem.

Om vi INTE tar oss en riktig funderare efter denna kollektiva "från fältet upplevelse" och på allvar diskuterar HUR man skaffar RIKTIG kompetens om HUR man bygger hälsa och elitidrottskroppar från grunden, inifrån och ut, utvecklingssteg för utvecklingssteg, med programdesigner och periodiseringsupplägg som är anpassade för den idrott och den nivå man skall utöva och/eller nå fram till, kan vi faktiskt bara skylla oss själva och så fortsätter vi skada andra!

Låt detta bli droppen som får oss att vända denna ofantligt stora och illamående skuta av fläckvis ineffektivt och och direkt skadligt volym- (volym is king) och "hellre hårt än rätt"-tänkande och ta kurs mot professionell screening, analys, noggrannhet, bygga långsiktigt från grunden, låta utveckling ta tid, lära mera om professionell programdesign, hur stress och adaptation verkligen samvarierar och använder både hormon-, nerv-, immun- och det emotionella systemet i jakten på att bygga det vi beställt, våga periodisera träning både på kort och lång sikt med tillräcklig återhämtning och vila för att vävnader BÅDE skall hålla OCH adaptera/superkompensera. 

Min och Scandinavian Top Athletic Centers (www.stac.nu) ambition, att från grunden förändra det svenska (och Skandinaviska) träningsparadigmet genom att leda och entusiasmera via goda exempel baserade på professionell coachning. En coachning där "bygga från grunden och träna mindre med mindre volym fast med bättre analys och kvalitet", är några av ledorden. Vi utbildar och uppgraderar redan delar av den befintliga svenska tränarstaben i en mängd olika idrotter. Personer som vågar och vill bryta sig ur det mer eller mindre ineffektiva och skadegenererande paradigmet.

Via STAC Grundtränare (tredagars grundutbildning och introduktion till STAC Elitttränare och STAC Metoden) och STAC Elittränare (ettårig vidareutbildning med 80/20 fördelning praktiskt/teoretiskt på 240 timmar fördelade på 5 tredagarstillfällen av utbildning på STAC kompletterat med klientfallshemuppgifter och daglig implementering) förändrar vi sakta men säkert det sätt som vi hanterar och guidar våra idrottare i Sverige, skandinavien och världen.

En tränare behöver inte behärska allt MEN måste förstå helheten kring professionell screening, analys, effekttestning, (manuell undersökning, manuell behandling om man är terapeut i botten), korrektiv träning, funktionell uppbyggnadsträning, programdesign, programupplägg, periodisering av träning, kost, återhämtning och vila i förhållande till utvecklingsnivå, biomotorisk mognad, säsong, tävlingsplanering, idrottens kravspecifikation, ambition, sociala förhållanden, emotionell mognad. Vi kan bara vända skutan genom att acceptera att det inte är bra och sedan göra något åt det!

Sprickan växer!

En rejäl spricka börjar skönjas vid horisonten! Under de närmaste 5 åren kommer Sverige och Norden att genomgå ett stålbad gällande hur man bygger upp riktig högpresterande och HÅLLBAR idrottsfysik från grunden utan hela världen. Och då menar jag från GRUNDEN, punkt. Resten av världen har redan hakat på!

Colting-rehabilitering, del 2

Jonas Colting (världsmästare i Ultraman 2003, 2007, dvs. två Ironman efter varandra) var på återbesök på STAC Idrottsmedicin och Naprapatmottagning, för utvärdering av rehabiliteringsläget efter sin dubbla höftledsoperation den 4 mars OCH utövandet av undertecknads detaljerade rehabiliteringsupplägg för de första 4 veckorna. ...Precis vi jobbar en hel del med konditionsidrotter också. Colting valde STAC för sin rehabilitering av den enkla anledningen att han ansåg att vi var bäst i Norden på att sy ihop detta komplexa upplägg.

Som han levererade: Bättre på allt, vissa saker tom bättre än innan operationen, andra saker tom bättre än någonsin i karriären. Killen har gjort det grundligt, dvs. följt allt som står i de olika programmen, gjort avsteg där det känts för mycket och uppgraderat där det känts för enkelt (inte så ofta enligt Jonas ;-).

Inriktningen på alla de olika program Jonas kämpat sig igenom är inte standardiserade program plockade från byrålådan direkt! All design av rehabiliteringsprogram på STAC Idrottsmedicin och Naprapatmottagning styrs av den enskilda klientens unika besvärskomplex, biomotoriska kunskapsnivå och de olika delmål man måste uppnå i det unika fallet för att nå det slutmål man gemensamt satt upp.

I Coltings fall är det givetvis inget litet mål vi skall uppnå. Han skall vinna Kalmar Ironman i augusti 2012. För att lyckas med detta, dvs. skapa en relativt träningsbar och belastningstålig organism för triathlonuppbyggnadsträning och triathlonträning tillräckligt snabbt, måste vi tänka på allt.

• Kosten, 
• sömnen, 
• återhämtningen, 
• periodisering av träning och rehab, 
• programdesign och manipulering av övningsvariabler etcetera.

Jag behöver ju inte direkt övertyga Mr Colting om vikten av naturlig mat, att äta enligt sin metaboliska typ och dricka rent vatten, han är ju redan med på den biten. Specificitetsprincipen gäller ju här också, du blir vad du äter, och du skall bygga dina celler med det du stoppar in genom kakhålet, INGET ANNAT.

Vad hade hänt till nu då?
Jonas hade blivit väsentligt bättre på att rekrytera och utveckla stabiliseringskraft i sin

• nedre djupa magmuskulatur, dvs. inre bålstabilitet. 

Detta är ruggigt viktigt eftersom vi bygger ett stabilt (obrutna kraftkedjor m.m.), ekonomiskt (löpekonomi) och belastningståligt löpsteg, cykelpedaltramp, benspark och båltwist från denna stabiliserings- och kraftlokal. Utan inre bålstabilitet på en tillräckligt hög nivå för den idrott man skall utöva och tåla är det svårt att bygga vidare.

Jonas överraskade vidare med RIKTIGT bra effekt i nästan samtliga semidynamiska integreringsövningar i tre plan som ingick i första upplägget. En stor eloge för det, det är inte så ofta någon kommer tillbaka och har förbättrat sig på så många punkter. Jonas hade 110 % effekt i nedre magmuskelstyrketestet, det är redan på en godkänd nivå för vad en professionell triathlonutövare BÖR ha. Det är dock inte alla som har, kan jag meddela!

Jonas Colting åkte åter hem till Borås med ett individuellt designat minikompendium på 4 sidor innehållande 16 övningar och 5 stretch/mobiliseringsövningar, fördelade på fyra olika program att utföra vid 10 tillfällen fördelat på 4 av veckans 7 dagar integrerat med hans ständigt stegrande triathlonträning. Fortsättning följer... Ni som funderar att hoppa på Coltings olika camper, gör det! Killen levererar, inget snack om det!

Läs mer om hur Jonas Colting upplever rehabiliteringen på STAC Idrottsmedicin och Naprapatmottagning, vad han tycker om vår kompetens samt hans tankar som kund och klient på Colting Blogg. Läs mer om STAC och våra tjänster på www.stac.nu eller STAC på Facebook.

Professionel rehabilitering är en konstart, del 1!

Jonas Colting (dubbla VM-guld i Ultraman 2003, 2007) påbörjade efter en STAC Custom Made sin pre-operativa rehabiliteringsprocess på STAC med undertecknad som coach denna vecka. Följ gärna "Coltings blogg" om rehabiliteringsresan på STAC Idrottsmedicin och Naprapatmottagning.

Alla blir förr eller senare skadade under livets gång, dvs. slår oss, ramlar och bryter ett ben, överanstränger ett knä, utvecklar någon form av oönskat tillstånd eller annan oönskad process i våra muskler och stödjeorgan. Vi blir då i behov av rådgivning kring hur man bäst "fixar" eller återskapar och dessutom ytterligare förbättrar det orsakskomplex, som eventuellt är otillräckligt för att undvika samma tillstånd, process eller skada igen. Man behöver s.a.s. professionell rehabiliteringsrådgivning och ringer sin lokala naprapat, kiropraktor, sjukgymnast, osteopat, massör, idrottsläkare etc.

Men, vad är eller betyder egentligen professionell rehabilitering?
I vår (Kroppsinvest Institute, STAC, Joakim Dettner, Anna Dettner m.fl.) vokabulär innebär det mycket mera än; att be personen att böja sig fram och tillbaka några gånger, skriva ut ett antiinflammatoriskt preparat och därefter dela ut ett förskrivet standardiserat papper med några övningar på, vilket tyvärr är mycket vanligt! Kom dock ihåg att det finns många rehabiliteringsexperter därute, som är mycket duktiga och gör ett gediget arbete. Vi är således inte ensamma om att ge professionell rehabilitering, bara en del av en grupp som är ganska liten :-).

Professionell rehabilitering innebär:

1. Att det bygger på en vetenskaplig bas av ackumulerad kunskap, erfarenhet och klinisk framgång, dvs. det räcker inte med att man var insatt i vad man forskade på och pratade om för 10-20 år sedan, man måste ständigt vilja utvecklas och ifrågasätta sina egna sanningar för att vara på topp.
2. Att rehabiliteringen tar sats utifrån en kombination av generell och specifik manuell screening samt undersökning, testning och analys som är individuellt anpassad och adresserar både;
1. etiologi (det effektiva orsakskomplexet bakom det uppkomna tillståndet/processen),
2. patologi (vävnadsförändringar, strukturella skador m.m.)
3. och salutogenetik (det komplex av funktioner, processer och tillstånd som sammankopplas med välmående och funktion det aktuella området, dvs. de funktioner vi skulle vilja se eller finna).
3. Att man börjar på den nivå klienten faktiskt befinner sig, med de övningar och de övningsvariabler som tvingar organismen att allokera rätt neuromuskulära programvaror och INTE med standardiserade rehabiliteringsupplägg.
4. Att man steg för steg adresserar alla de funktioner, plan, generella och specifika motoriska program och färdigheter (biomotoriska förmågor) som tillsammans skall utgöra tillräcklig bas, för nästa och nästa steg etc.
5. Att man sammanfogar den nödvändiga "och möjliga" rehabiliteringsplanen med klientens egna målsättningar, möjligheter och biomotoriska förmågor, dvs. gemensamt kommer överrens om slutmålets alla delar.
6. Att man kan och har för avsikt att förändra, optimera och adaptera till plötsliga förändrade spelregler såsom bakslag, snabbare förbättring än estimerat, förändrad tillgång till hjälpmedel/träningsutrustning/instruktör etc.
7. Att man dokumenterar framgång såväl som motgång för att ständigt förbättra, bredda och fördjupa kunskapen om hur man bäst rehabiliterar, bygger upp och jobbar vidare med olika typer av besvär, skador och processer.

Nu vet ni att det ligger en hel del bakom, varför man får en viss övning eller ett visst program eller ett visst programupplägg på STAC och inte ett standarddokument ur en låda under entrédisken.

Jonas Colting (med på bilden är Anetth Lindström Lic. Master KFT, hjälptränare åt Jonas i detta rehabiliteringsprojekt) var så taggad efter 3½ timmar på STAC att han ryckte tag i en 20-kilos skivvikt och kände för att bli lite styrke- och powerkille efter långdistanskarriären!

I denna rehabiliteringsföjetong, bloggar undertecknad om professionell rehabilitering och Jonas Colting bloggar om hur han upplever det från klientens sida, vad han får för resultat och hur det känns att verkligen gå igenom ett helt rehabupplägg från innan operation (dubbel höftledsoperation CAM) till att genomföra och helst vinna Kalmar Ironman augusti 2012. Tuff utmaning för en tuff kille. Det är stål i Jonas :-). Följ resan på våra respektive bloggar samt STAC´s hemsida

• Coltings blogg
• Dettners Blogg

I del 2, kommer jag att adressera vad som räknas som BRA REHABILITERING samt den viktiga initiala screeningen och analysen av densamma.

Jonas Colting får släppa detaljerna kring sina egna BRA och MINDRE bra testvärden, om han vill, jag berör det hela på ett aningen mer modest sätt. Så, -glöm inte att gå in på "Coltings Blogg" och se vad Jonas (klienten) skriver utifrån sin synvinkel, bl.a. om STAC, vår tjänst STAC Custom Made, första steget dvs. screeningen, analysen och det första preoperativa upplägget.

Den som satsar, är beredd att lägga ner det som krävs och kanaliserar detta genom ett professionellt upplägg anpassat för individen och framtida uppdraget, kommer i allmänhet väldigt långt... -Häng me!

Kul när man får positiv feedback!

Det är inte alltid man får veta hur det gått med ens klienter, inte alltid man hinner följa upp alla heller för den delen. Det är ju ganska intressant hur ens råd, behandlingar och rehabiliteringsprogram biter över lite längre tidsperiod. Den här trevliga återkopplingen fick jag häromdagen från en bandykollega som hade ganska komplexa multipla och långvariga besvär från ett flertal kroppsdelar och  inte kunnat göra sig rättvisa i sitt bandylag, än mindre vara med och mota bandybollar.

"Hej, jag heter Johan Åkerström och hos dig för screening, undersökning och rehabiliteringsupplägg i somras. Jag är bandymålvakt och hade en psoasruptur samt smärta i nacke och ländrygg. Jag fick en rad stretchar och framförallt korrektiva coreövningar från dig - och kommer faktiskt nu kunna ta mig igenom en bandysäsong för första gången på två år. Har spenderat säsongen i min moderklubb GT/76 i div 1 och har, mot de flesta odds, hjälpt till att rädda kvar dem i 1:an. Till nästa säsong kommer det att kunna bli större uppgifter för min del vilket känns jävligt kul, och det har du definitivt en del i." /Johan Åkerström

Oavsett vad man tror på, vilka övningar eller vilket rehabupplägg man tyr sig till eller vad man lever i för medicinskt paradigm, finns det en måttstock som fungerar för alla inriktningar. - Ditt Nöjd kund index! Hur mår personerna som går ut genom dörren, vad anser de att du löste och hur fungerar dom efter en tid i förhållande till vad de önskade initialt, dvs. vad har du för "impact" på deras faktiska välmående- och prestandautveckling. Ditt s.k. "nöjd kund index" är det som verkligen talar om huruvida du är effektfull eller inte.

Avancerad rehab och träning för målvakter!

Tyvärr tränar de flesta lag sina målvakter katastrofalt illa! Att vara målvakt är att hålla på med en annan sport än de som är utespelare, när skall vi fatta denna uppenbara fakta? Jag har rehabiliterat ett antal ishockey-, bandy-, handbolls- och fotbollsmålvakter genom åren. Här är min topp 3 lista över katastrofala målvaktsträningspass.

• Långlöpningar, dvs. aerob träning i "steady state" tempo.
• Dessa gör ingenting annat än att skapa en ännu långsammare målvakt genom att adressera deras typ 1 fibrer och nedmontera deras extremt viktiga förmåga till en hög intramuskulär kontakt, signalfrekvens och signalstyrka. Aerobt sett, räcker det om målvakterna orkar gå och handla om man skall spetsa till det lite! Deras anaeroba uthållighetsprofil är dock en ganska extrem blandning av de tre snabbaste eneriskapande motorerna i kroppen. 
• Målvakternas s.k. kondition/grenspecifika uthållighet skall tränas med hög- och medelintensiva intervaller, där man undan för undan ökar intensitet (belastningsnivå/motstånd/vikter m.m.) och densitet (volymen aktivitet i förhållande till vila per tidsenhet) i träningen samtidigt som man minskar viloperiodernas längd (matchlik periodisering av aktivitet, intensitet, variation och vila).
• Stretchpass där man tillåter lumbalryggen att gå i överdriven kyfos (bakåtböjning)!
• Detta skapar på sikt svårhanterade låga ryggbesvär (diskar, bäckenleder, djup lumbalmuskulatur), överbelastade ljumskar och höftböjare (ljumskadduktorer, höftflexorer) som bl.a. måste tjänstgöra som "extra bäckenstabilisatorer", slitas mellan ett statiskt stabilitetsjobb och ett dynamiskt maxarbete. Resultatet blir alltmer plågsamma och långsammare explosivtider/uppresningstider från låga arbetspositioner typ "split" och "piksittande"! 
• Målvakternas flexibilitet måste utgå från en stabil och korrekt fungerande mittsektion, dvs. bäcken-ländryggsstabilitet oc styrka i tre plan. Om man har detta kan man korrekt stretcha ut sina hamstrings- och sätesmuskler och korrigera en påtvingad "överrörlighet i lumbalryggen".
• Styrketräning med stöd, typ. bänkpress och benböj i Smithmaskiner etc.!
• Detta nedmonterar målvaktens neuromuskulära förmåga att utveckla komplex kraft och precision med samtidigt högt krav på stabilitet i tre plan för både ben, bål och skuldra/arm. Målvakter skall endast i undantagsfall och/eller i samband med rehabilitering köra isolerade övningar med stöd, annars ökar skadefrekvensen markant föär f.a. knä, ländrygg, skuldra, axelled och bröstrygg.
• Målvakternas styrka och power (max-, explosiv- och snabbstyrka) måste tränas in med minimalt stöd och höga krav på egen stabilitet, balans och koordination.

Helintegrerad omvänd vedhuggningsrörelse med viktförflyttning och reducerad kroppsvikt i en Free Motion Dual Cable Cross, dvs. inte riktigt framme vid slutövningarna på denna bilden.

Mitt senaste målvaktsrehabiliteringsobjekt, Viktor Tisell Tingsryds AIF, hade bl.a. en hel del att förbättra i mittsektion (styrka, stabilitet, hållning) och baksida-lår-flexibilitet. Men oj vilket bra jobb killen gjort med allt från bålstabilitet till höghastighetsstabilitet och power (på mindre än två månader)! Skall bli mycket intressant att följa återkomsten till Allsvensk målvaktsspade för den pojken. Viktor inkom med en s.k. partiell ruptur (delvis bristning) i m.adduktor longus (en inåtförande muskel i ljumsken) och ett väl inbyggt skydds-, reflex- och kompensationsmönster från knä till nacke i flera nivåer.

Adekvat, tuff träning och imponerande fysik!

Angelica Bengtsson är en atlet, en ruggig atlet redan som 17-åring! Systematiskt har Glenn (Angelicas fader och tränare) och Angelica byggt upp en fysik som skall matcha de mål som står för dörren under kommande år. Mattövningar, Barrövningar, Räckövningar, Ringkombinationer, Repövningar, undertecknad fick slita skägget för att ens klara uppvärmningsövningarna! Så här gick det:

• Jag fixade nästan "kippen" i räcket, något jag dock fixade under gymnasietiden för en sisådär 30 år sedan... Surt. För angelica ser det ut som de första övningarna i en typisk serie för en som tävlar i räck!
• Jag klättrade till taket och tillbaka i repen, dock inte i upp och ner ställning och inte lika snabbt som raketen Angelica. Detta var det enda jag visste redan innan att jag skulle fixa!
• Jag fixade endast halvstora pendlingar i barren, att våga sig på en brytning upp till handstående hade nog slutat med katastrof. Angelica dominerade stort i denna disciplin och gjorde detta med en graciös lätthet och lade till övningar i klass med Andreas Torkildsen (Norges och världens bästa spjutkastare). Vilka övningar får bli en överraskning för konkurrensen framöver. "Imponerande" är en bra sammanfattning av Angelicas barrträning.
• Jag fixade inte jättehävet i ringar med fixade framåtlutande "stora korset", ok jag ramlade igenom några gånger först, sen satte jag den. Angelica dominerade förstås med att göra en 4-5 rep av denna extrema bål-bröst-/axelstyrkestabiliseringsövning. Respekt!
• Jag fixade en femma i hängande raka benlyft i ribbstol så att fötterna når ovanför händerna, här var det jämnt skägg om man skall vara mycket snäll mot undertecknad (givetvis gick det mycket lättare och snabbare för Angelica).

Att coacha atleter som satsar extremt professionellt är en mångfacetterad sysselsättning och ett uppdrag som kräver många strängar på sin lyra. Då är det tur att man har över 28000 manuella behandlingar, 4 olika titlar/utbildningar (naprapat, kost- och livsstilscoach, styrke- och powercoach samt idrottsskadespecialist), erfarenhet från min forskarutbildning och doktorandtjänst inom idrottsmedicin vid Umeå Universitet (2000-2003) och har arbetat på fältet via Kroppsinvest Institute (och senare på STAC) sedan 1995.

Det viktigaste med gårdagskvällens träningspass (började 19.00 och slutade 22.45), var att jag fick god tid på mig att analysera små detaljer i Angelicas fysik som kan uppgraderas/behandlas manuellt och/eller förbättras genom en kombination av korrektiv träning och manuell behandling. Vad det var, kommer kanske att berättas när det är fixat, vem vet?
Jag kan dock avslöja att mina manuella kunskaper och förmåga att potentiera en kropps kraftutveckling är ruggigt bra att besitta. Jag fixade ganska enkelt en smärt-/reflexinhibering som negativt påverkade hur ner eller rättare sagt hur långt Angelicas vänsteraxel vågar gå i extension under samtidig stabilisering och kraftutveckling, i exempelvis framåtlutande stora korset.
Ni som är riktigt duktiga ser ju ganska tydligt skillnaden mellan den övre bilden med detta reflex-/skyddsbeteende och den undre med normaliserad neuromuskulär signalering kring vänster skuldra. det kommer hända en hel del med Angelicas fysik de närmaste åren...

Börja bygga från rätt nivå!

Framåtbollrull, en övning som bl.a. kombinerar den neuromuskulära rekryteringen och intermuskulära koordinationen mellan stabiliserande och rörelseutförande muskulatur mellan armar och bål/bäcken med muskulatur mellan ben, bäcken och bål, i fram- och tillbakaplanet. En av flertalet övningar (och nivåer) man kan använda för att återskapa rekryterbara reflexmönster för bättre och häftigare säkring och kraftrekrytering vid idrottsutövning.

Vet inte hur många gånger per vecka jag uppdaterar elitidrottares förmåga att säkra, supporta och skydda sin mittsektion, dvs. kombinationen av den intrikata kombination, både rekryterings- och koordinationsmässigt, av bäcken- och bålmuskulatur som måste fungera för att man skall kunna stabilisera, leverera eller transferera kraft mellan över och underkropp och vice versa. dvs. fixa det som ligger bakom alla annan träning och stegvisa uppbyggnad av elitidrotts- och arbetskroppar.

Senast lärde jag en till synes ruggigt bra tränad kille med förflutet i både HV 71 och Södertälje att överhuvud taget kunna stabilisera sin mittsektion. Varför det? -Jo, han hade aldrig fått reda på att bakom hans kroniska ländryggs- och beäckenbesvär, muskulära skyddspåslag/ryggvärk, svaghetskänsla i både rotation, sidoböjning, press och drag vid kampmoment samt oförmåga att konvertera sina stora starka ben till power på isen, låg en nästan obefintlig förmåga att säkra, supporta och stabilisera sitt eget bäcken som en enhet med sin egen ländryggrad. Han blev både glad och förbannad över detta faktum.

Det råder tyvärr, alltför ofta, en beklämmande okunskap hela vägen från gärdesgårdsserierna till elitserierna om både funktionen och betydelsen av en tillräckligt stabil, stark och funktionell bäcken-/bålfunktion.

Man kör ofta på i ullstrumporna med plyometriska hopp, frivändningar och en hel drös av övningar som de allra flesta inte riktigt klarar att stabilisera eller koordinera. Var för sig, implementerade på rätt individ, i rätt tid och med rätt syfte, är flertalet av de övningar man använder helt korrekta. Problemet är dock att kombinationen otillräcklig bålstabilitet, flexibilitet och teknik trasar sönder och skapar neuromuskulära skydds-, smärt- och kompensationsmönster mera än de skapar en bättre atlet.

På STAC kan man lära mera om nödvändigheten och vinsten med att bygga från grunden. Anmäl dig till "Effekt eller Defekt-föreläsningen" den 12-13 november. Ring 0457-462020.

Dettner, ny kraft i Tingsryds AIF

Senaste tiden har jag pendlat en gång per vecka till vår smålänska hockeygranne i norr, nämligen Tingsryds AIF i HockeyAllsvenskan. Jag gillar skarpt att TAIF har ambitionen och visionen att bygga från grunden, värdesätta kompetens och strävan att skapa en organisation som kan bära långt, riktigt långt. Det är inte alltid idrottsorganisationer reflekterar över hur viktigt det är att inte bara tänka spelare/utövare när man skall investera i framgång. Därför blev jag mycket glad när TAIF:arna Mikael Tisell (tränare) och Anders Gustafsson (sportchef) visade stort intresse för vår kompetens, erfarenhet och effekt.

I samband med kvällens starka hemmamatch för TAIF mot VIK Västerås Hockey 6-3, bekräftar vi således att Tingsryds AIF och undertecknad (via STAC och Kropsinvest Institute) har inlett ett professionellt samarbete. Både jag (Joakim) och Anna Dettner ingår i dealen. Vi bistår redan och kommer initialt att bistå TAIF med vår idrottsskadekompetens, rehabiliterings- och uppbyggnadsträning.

Det är ett riktigt vältränat lag med en mycket kompetent ledning hela vägen från tränare, terapeuter och materialare till sportchef och styrelse, vi sätter tänderna i. Hur jag vet att spelarna är vältränade? Jag jämför bara med hur ett antal Elitserielag, Allsvenska lag, division 1 lag ser ut, presterar (vi har ju testat och konsultat för ett antal lag på STAC och Kroppsinvest genom åren) och vad deras fystränare rapporterar när dom går mina utbildningar eller när vi går gemensamma vidareutbildningar.

Jag kan redan nu meddela att Tingsryds AIF har en förbaskat bra påläst, erfaren och funktionellt tänkande tränare i Mikael Tisell. Tisells trygga ödmjuka inställning var 50% av anledningen till att jag blev så intresserad av uppdraget att jag kunde tänka mig att pendla till ett laguppdrag igen! Framtiden i Tingsryd ser mycket intressant ut, för båda parter ;-)! Allsvenskan är dock ett ruggigt getingbo, alla lag kommer att få slita hårt för varje poäng, mycket hårt.

Ni som inte såg matchen live i kväll, kolla nedan, jag filmade sista minuterna. Tingsryd vann delvis för att de var bättre tränade att pumpa på i samma höga tempo med färre misstag än motståndaren även i tredje perioden! Det är Tisses förtjänst och list, som gör TAIF svårslagna i det långa loppet. Den smartast tänkande och träninsmässigt mest medvetna tränare jag stött på inom ishockeyn, hittills! Från 2-3 till 6-3 i sista perioden, var ingen tillfällighet... Varken fysik- eller taktikmässigt!  Smarta tränare tränar nämligen för att bygga spelarnas komlexa hockefysik hela vägen från flexibilitet och stabilitet till styrka, power och poweruthållighet relevant för hockey, inget annat. Jag och Anna gillar det skarpt och lovar att bidraga så gott vi kan, både på lag- och individnivå. Ni som redan är inbitna hockeyvetare, har nog redan hört talas om en del...!


Janos Vas #84. Likt handbollslegenden Erik Hajas visar han spelförståelse, tjuvar i mittzon, plockar ner en lobb från egen zon och spikar slutresultatet 6-3 i tom kasse. Respekt TAIF, respekt Tisse, Larry och alla ni andra bakom laget och insatsen! På måndag är det dock vardag och nytt fokus igen ;-)

Naprapatbehandling rensar vårdköerna!

Vi alla naprapater på Kroppsinvest Institute gratulerar naprapat Titti Lilje till ett bra jobb och en trevlig publicering av hennes studie i "The clinical journal of pain". Den visade bl.a. att 62 % av alla personer som stått i ortopedkön på Blekingesjukhuset mellan 2007-2009 kunde lämna densamma direkt efter att ha blivit undersökta och behandlade av en leg. naprapat. Naprapatkonsultation var dessutom överlägsen ortopedkonsultation för de 78 personer mellan 18-65 år som slumpvis valdes in i studien.

Studien BLT refererar till i dagens tidning som vår naprapatkollega i Karlskrona Titti Lilje utfört tillsammams med ortopedmottagningen på Blekingesjukhuset, bekräftar nämligen en hel del av det som redan är en beprövad erfarenhet. Dvs. att man skall vända sig till ortopeden för en preoperativ undersökning eller om man redan vet att man är i behov av ett ortopedkirurgiskt ingrepp och till en naprapat om man har smärta och/eller besvär i rörelse- och stödjeorganen och därmed behöver en funktionell undersökning, manuell behandling av olika slag, råd om hur man återskapar funktion, bygger upp funktion och underhåller sin kropp.

Det är dock trevligt att att den stora skara av sjukvårdsföreträdare som levt i villfarelsen att den vetenskap, kunskap, erfarenhet och framgångar kring hur man undersöker, bedömer, återskapar och bygger upp funktion i våra rörelse- och stödjeorgan nu kan dra upp rullgardinen och säga: "det här innebär ju att...", "men då kanske man skulle...", "då blir det ju mycket...", hoppsan sa, när penningen trillade ner i hålet.

Ortopedkirurgerna visste det redan, naprapaterna visste det redan, en väldigt stor grupp av sveriges befolkning visste det redan, så vem eller vilka är studien extra bra för...just det.

Sakta i backarna gått folk, ni som tror att ni kommer att få möta naprapatkompetens innanför akutmottagnings- eller ortopedmottagningarnas dörrar imorgon dag, kommer att bli besvikna, man vänder inte en tankbåt som seglar i en flodfåra. Det är många som investerat i skutan...

Ta projektfritt i sommar!

Sommartider och semester... tiden när de allra flesta gör saker i en omfattning som inte alltid står i relation med deras fysiska prestationsförmåga. Tro mig, jag träffar de flesta av er på vår idrotts- och yrkeskadeklinik (Kroppsinvest Institute). Ryggskott, nackspärrar, strejkande axlar och söndertryckta knän är vanligast.

Själv kör jag sedan mitten av 00-talet bara ett stort projekt varannan sommar, denna sommar är det projektfritt. Förra sommaren var det 2 veckors altanjobb. Ta projektfritt i sommar du också ;-), semestern är den enda tid på året då du har en riktigt seriös chans att renovera både dina mentala/emotionella och dina fysiska batterier! Hela ditt hormonella och kroppsliga välmående kan ta sådana kliv av ihållande projektlöshet att vinterhalvåret blir rena semestern!

Flera naprapater till Kroppsinvest!

Oskar Berglund, 3:e års naprapatstuderande från Stockholm, besökte Kroppsinvest Institute det gångna veckoslutet. Han tog chansen och ansökte om sommarpraktik, trots att vi sökte 4:e årsstudenter och färdiga naprapater. Kaxigt tyckte jag och gav honom chansen att komma ner och visa vad han gick för. Oskar visade en framfusig ödmjukhet kryddad med en ärlig nyfikenhet för kunskapsinhämtning och yrkesnoggrannhet.

Det och hans norrlänska lugn gick hem hos oss, och han kan redan under sommarens provpraktik kriga till sig en plats på ett av sveriges mest kompetenta, erfarna och effektmässigt bästa idrotts- och yrkesskadekliniker!

Oskar som är en f.d. allsvensk hockeyspelare (Björklöven m.fl.) var så noggrann, att när vi besökte STAC för visning och lite provträning, att han t.o.m. åsamkade sig en RIKTIG IDROTTSSKADA (en partiell hamstringsruptur) för att testa min akutbehandlingsberedskap vid accelerationsträning, respekt ;-)!

Anna och undertecknad är dock inte nöjda med EN ny medarbetare, vi behöver FLERA! Om du vill mera än att bara vara en bra naprapat, om du verkligen vill göra skillnad och år efter år utöka din repertoar, om du vill jobba med lite tuffare fall och en hel del elitidrottare, skicka in en ansökan till Kroppsinvest.

Kroppsinvest Institute
Övre Brunnsvägen 68
37236 Ronneby
Märk kuvertet "naprapat på Kroppsinvest"

Det gör ingenting om du är oerfaren, det kan snarare vara en fördel. Du bör dock vara 4:e års student eller håller på att slutföra din legitimationspraktik, dvs. du är antingen DN 10 eller DN 09. Om du har några år på nacken som naprapat, vill jobba med kollegor i frontlinjen eller inte riktigt får utlopp för hela din kompetens och utvecklingspotential, en ny spännande utmaning i Ronneby väntar kanske om allt går i lås.

Starta inte barmarksträningen från NOLL!

Det blåser rejält i hockeysverige så här års. Mitt i jakten på alla nya namn inför nästa säsong, glömmer, sportchefer, styrelser, tränare och spelare själva för den delen bort det viktigaste av allt, nämligen att uppbyggnadsperioden inför nästa säsong redan skall vara igång.

Just nu borde samtliga spelare, oavsett serietillhörighet, vara inne i den period av 3-5 veckor som vi kallar translationsfas (dvs. återhämtnings-, restaurerings-, operations-, postoperativ- och bevarandeträningsfasen omedelbart efter säsongsavslutningen). Div 2 spelaren är i slutfasen av perioden, Elitseriespelaren är bara 1-2 veckor in i densamma). Men något konstigt sker varje år, ingen kommer ihåg hur dåligt tränade spelarna dök upp i maj föregående år, att flertalet spelare inte hade tränat alls, lagt på sig 5-10 kg och tappat större delen av sin grenspecifika kondition, maxstyrka och power.

Varför anses det som normalt att behöva börja om barmarksträningen från NOLL eller ganska risigt, varje år?!

Under den viktiga 3-5 veckorsperiod som följer omedelbart efter att sista serie-, kval- eller slutspelsmatchen är över, är det urviktigt att ha en individuellt anpassad periodisering och handlingsplan för allt det man haft kroppsliga och/eller personliga problem med under säsong eller de biomotoriska kvalitéter man inte vill tappa inför sommarhalvårets uppbyggnadsfas.

Vad jag säger i klartext är:
Är det inte bättre att börja nästa uppbyggnadssäsong på en nivå som vida överstiger den man påbörjade den förra med, eller är det coolt att missa tåget varje år och sedan tillbringa 1-2 månader att springa ifatt den nivå man harvade på redan förra året?

På Kroppsinvest och STAC tar vi just nu hand om alla de ishockeyspelare som menar allvar med sin hockeysatsning, både enskilda individer och hela lag. En hel årskull 14-åringar från en lokal hockeyförening startade sitt första träningspass på STAC i tisdags, det kommer att bli mycket intressant när dessa om tre år är 17 år och har kört korrekt designad och periodiserad uppbyggnadsträning samt kompletterande högsäsongsträning under tre år... Jag återkommer i ämnet, som ni förstår...

Styrkeintervaller i pressfas med korta viloperioder!

Skottat 30 cm snö från en hel gårdsplan samt en 150 meters grusväg på mindre än två timmar, vilket perfekt anaerobt aerobt kombinationspass av styrkeintervaller med extremt korta viloperioder!
Alla "extra" kolhydrater som ramlat ner under långa julhelgen och förvandlat tydliga magrutor till lätt gömda dyningar och minimalt luktande defakationsmateria till skrynklad näsa! Jag har m.a.o. dragit på mig lite småplufs, dvs. vätskeutträde i underhuden pga. bröd- (gluten), Janssons-, choklad och tomtegrötbelastning! Men svordom så gott det var!
1 januari är det redan borta, avgiftat och klart, inga problem, lite medvetet fusk är bra för att uppdatera sig på varför man äter som man äter. Snöskottningen var bra för psyket, för jag har faktiskt tänkt fuska lite mer än vanligt några dagar till...

Coachingjobb på semstern!
Trots vintersemster och fokus på så lite jobb som möjligt har jag diskat av 2 timmar och 45 minuter av allt från screening av en läkt fotbensfraktur, manuell behandling av skydds-, reflex- och smärtmönster kring denna till tyng styrketräning och snabbhetsstyrketräning på ett ben för att maximera enbenspower på en av mina hockeyklienter, nämligen Hans Jonsson i MODO Hockey.

Med på denna session var också MODO Hockeys egen grymma fystränare, nämligen Jocke Bäckström. En triatlet av rang, som inte bara behärskar konditionsträningen för MODO Hockey utan också har en fenomenal och redan sjösatt plan för deras flexibilitets-, stabilitets-, styrke-, power- och poweruthållighetsutveckling de närmaste åren!

Hoppas MODO inser vilken kompetens dom har i herrarna Bäckström och Magnus Håkansson (Sjukgymnast med också han KFT-utbildad precis som Bäckström). Tack Jocke för ett bra samarbete och för utbytet av kunskaper när vi screenade av Hasse Jonsson på Swedbank Arena i lördags. Jag tror alla parter var ganska nöjda ;-).

Är Hasse stor eller är undertecknad liten?, grunna på den medan ni funderar lite på vad som menas med relativ styrka, ha, ha. Nu får jag pyngel, nästa gång jag visar mig, men det kan det vara värt... Hasse är en urskön klient och MODO Hockey är en urskön klubb, jag önskar er allt gott. God Jul och Gott Nytt År på er MODO Hockey, jag skänker hela mitt arvode för sessionen i lördags som julklapp till er fina förening.

En detalj ni skall komma ihåg därute, är följande: Hur bra ni än designar era program, hur mycket tid ni än lägger på er periodisering, så kommer verkligheten alltid att skilja sig en aning eller en hel del från det skrivna. Sätt aldrig er heder på era skrivna skapelser, de är till för att förändras, optimeras och vässas. En grym coach har alltid en plan, men skriver gärna om kartan om det uppenbarar sig terräng som väsentligen avviker från kartan. -Hasse, den omskrivna kartan finns i din mailbox redan idag!

Jag lider inte av vistelsen i Ö-vik som ni förstår! Ovanstående och nedanstående bilder har jag tagit de senaste dagarna. -Det är gött att leva, annars får det kvitta, fint å leva...

Soluppgång över Gullviks bananstrand, vårt paradis utanför Ö-vik!

Ekologiska ägghalvor, ekologisk majonnäs och frifångade räkor! Protein, fett och mer protein, mmmm.

Ät utan ångest i jul och nyår, våga leva din dröm efter nyår "whoever you are or whatever you want"...

PS. Imorgon ser jag och Anna Modo Hockey mot Brynäs IF i Swedbank Arena (snart Fjällräven Arena) från ett fint middagsbord på ena kortsidan, sug på den...

Kolla alltid benlängdsskillnad två gånger!

Benängdsskillnad är inte alltid lika uppenbar som denna!

"De sista dagarna på resande fot befann jag mig nere på kroppsinvest institute ( http://www.kroppsinvest.se/) i Ronneby. Som vanligt genomförde Jocke diverse tester på mig samt introducerade mig för nya grenspecifika övningar. Följer jag Jockes tips kommer jag att bli ett monster på brottarmattan. Tyvärr kan jag inte avslöja några av övningarna än. Men efter min karriär ska jag göra det, jag lovar! En annan viktig detalj som Jocke upptäckte var att jag har en permanent benlängdsskillnad på 1,1cm mellan vänster och höger ben. Min rygg har ömmat mycket senaste året och en av anledningarna tros vara denna benlängdsskillnad. Jocke fixade så jag fick ett par skräddarsydda ilägg och jag måste säga att de redan känns bättre i ryggen!..."

En av mina klienter J.L. bloggar bl.a. om sina upplevelser, screeningresultat vid vårt senaste tvådagarsmöte och längtan efter vad de nya grenspecifika styrke-, stabilitets- och flexibilitetsövningarna kommer att tillföra hans brottningsfysik och den långsiktiga OS-satsningen mot London 2012.

Ett av inläggen med anledning av blogginlägget började och avslutades så här
"Jag fick nämligen ”diagnosen” benlängdsskillnad från flera olika sjukgymnaster och naprapater. De rekommenderade också inlägg i skon. Och visst kändes det bättre direkt. Sedan så blev jag rekommenderad en Chiropraktor som bla hade jobbat mycket med fotbollslandslaget. Han konstaterade ganska snabbt att det var en muskulär benlängdsskillnad. Körde in armbågen i höften, gluteus, mm. Sedan beordrade han mig att ta ut inlägget ur skon och se hur det kändes... Och att det är väldigt vanligt att sjukgymnaster och andra felaktigt ger ut den diagnosen. Så mitt ytterst ödmjuka tips är bara att få benlängdsskillnaden bekräftad av en annan expert också. Kan i alla fall inte skada." M.

Eftersom frågan om benlängdsskillnad eller inte, vad man skall göra eller inte samt hur mycket man skall kompensera eller inte, är så vanligt förekommande och dessutom ofta kombinerat med tämligen låg kunskaps- och erfarenhetsnivå av dess totala orsaks- och besvärsbild, hjälpte jag min klient med ett utförligt svar, se nedan: Eftersom jag lagt ner lite tid på svaret till ovan nämnda mr M, tänkte jag att flera kanske vill ta del av informationen. Jag vet att det finns en hel del s.k. "försäljningsdiagnostiserade benlängdssklillnader därute". Våga ifrågasätta, kräv svar som ni känner är förtroendeingivande. Om inte, sök "second opinion", dvs. be någon annan med kompetens inom området bedöma samma sak.

"Hej M. Din oro är ytterst befogad. Andelen feldiagnostiserade benlängdsskillnader, dvs. man får en diagnos om ”benlängdsskillnad”, när det egentligen handlar om en skenbar benlängdsskillnad (dvs. icke anatomisk utan funktionell) är mycket vanlig, för att inte säga så vanlig att det är störande!

Eftersom jag återkommande i olika forum stöter på denna diskussion och kunskapsnivån är usel, passar jag på delge vad hela ämnet bedöma benlängdsskillnad och korrigera för funktion egentligen handlar om.

Jag börjar med lite definitioner.

Anatomisk benlängdsskillnad kan uppkomma som ett resultat av ens genetiska programmering, en utvecklingsstörning, onormalt belastningsmönster eller skada i tillväxtzonerna under uppväxten etc. Detta resulterar i två lår och/eller underben som är olika långa vid exempelvis en makroskopisk (klinisk) och/eller radiologisk undersökning.

Funktionell benlängdsskillnad eller ”falsk benlängdsskillnad”, vilket benlängdsskillnad i 9 fall av 10 handlar om, är ofta resultatet av ett reflex-, smärt- och kompensationsmönster som utvecklats i kölvattnet av ogynnsam belastning över längre tider (veckor, månader) eller med relativt hög frekvens (börjat ny idrott, grävt upp runt huset etc.). Det kan också handla om ett icke normaliserat spänningsmönster efter en underkroppsskada av olika dignitet med en kompensatorisk snedställning av bäckenet och en ryggradskurvering i frontalplanet som följd. För att dra det lite till sin spets kan benlängdsskillnad härstamma från en myriad av orsakskomplex, från occipitocervikala (mellan skallbas och nacke) rörelseinskränkningar till visceral ohälsa (ohälosprcesser i inre organsystem).

Ämnet går att utveckla hur mycket som helst, men jag tror jag breddat diskussionen lite.

M. din benlängdskillnad var med största sannolikhet funktionell, och din kiropraktor hade sannolikt rätt, behandlingsresultatet och din känsla efteråt tyder på detta! Gratulerar, det bästa är att slippa att behöva kompensera för detta med ortopedtekniska sulor.

J.L.s benlängdsskillnad är dock anatomisk, hans två lårben var/är lika långa men det ena underbenet (som består av två ben) är anatomiskt kortare än det andra! Skillnaden i mina mätningar (6 olika mätningar x 2 olika rotationer, två i ryggliggande, två i magliggande och två i stående) var mellan 10-12 millimeter. Ingen större ensidig bäckensköldsskillnad förelåg. I min värld har kroppen alltid försökt att kompensera så gott den kan för anatomisk benlängdsskillnad. Det betyder i klartext att man inte kan stoppa i en 12 millimeterssula bara för att man ”hittat” en skillnad på 12 mm.

Praxis bland oss som verkligen vet hur man bedömer detta och hur man bygger funktion för allt från nybörjare till elitidrottare, är att man kompenserar för ½ benlängdsskillnaden +-2 mm. Jag ser max en anatomisk benlängdsskillnad som behöver kompenseras varannan månad. Och jag ser en hel del klienter.

Den ortopedtekniker i Växjö jag remitterade J.L. till på vägen hem från undertecknad, mätte upp samma J.L. med sin reliabilitetstestade utrustning för just benlängdsskillnadsmätningar. Denne man kom fram till 11-12 millimeters anatomisk benlängdsskillnad. Jimmy kommer att använda ett flertal illäg beroende på sko och aktivitet, de är dessutom specialdesignade med tanke även på andra funktionella brister i samma fot. Dock tvingar de J´s fot att själv stå för den viktiga hålfotsdynamiken, vilket även ortopedtekniker ibland missförstått och byggt upp stöd även för hålfoten. Hans ilägg kommer att vara 7 mm.

I J´s fall är benlängdskompensationen (7mm) endast nödvändig vid tunga benböj med parallell stans, dvs. benböj samt vid cyklisk träning med lång duration, dvs. längsta aerobiska löppassen. Vid alla benböj men f.a. vid tyngre och tunga benböj, har J mycket att vinna (lumbosakral tiltning/kollaps i frontalplanet försvinner vid funktionella submax- och maxlyfttester, smärt- och kompensationsmönster byggs sakta bort och han kan lasta på bra mycket mera vikter med bibehållen säkring och teknik i för brottning relevanta övningar som benböj och marklyft med mängder av olika redskap och rörelseriktningar) på att optimera belastningsupptaget (kompressions-, skuv-, böj- och rotationskrafter) i bäcken-lumbalrygg.

Vid vanliga brottningspass, dvs. acyklisk träning och tävling (man tar inte samma stanns eller steg hela tiden och den totala tiden med parallell stans med konstant axial belastning är låg till ringa), är belastningsriskprofilen fortfarande uppenbar men mera blygsam och kompensation ej helt nödvändig.

Summa summarum, huvudet på spiken M, ifrågasätt alltid diagnosen benlängdsskillnad!!! Den kan vara satt av någon som inte förstår ovanstående fakta eller vet hur man går vidare. När terapeuter börjar sälja ilägg, hittar man helt plötsligt en hel drös benlängdsskillnader på sina kunder, dvs. man får lätt andra glasögon. Jag säljer inga ilägg, jag säljer kompetens, erfarenhet och effekt till mina elitidrottande klienter."

Vill du läsa mera om och av denna brottarklient på hans egen blogg, klicka här!

I Sverige dammar man bara hud!

Jag har besökt en finsk massör som behandlar som en annan. Reijo Saapunki sade inte mycket, men massera kunde han. "Går det bra grabbbpen?" och "det skall sännas när man masseeera!" var standarduttrycken från Reijo, när han med vana hårda händer fann varenda triggerpunkt från skallbasen till hälsenorna!

Ibland kom det ett "saaatan" följt av "vilka spännnningar grabbbpen"! Själv kved jag och bet ihop under insikten att jag måste igenom ett par tre smärtbarriärer för att få full effekt av denna tidiga julklapp från svärföräldrarna. Reijo, som för övrigt vunnit Veteran SM H-55 på 10 km klassisk stil på 31:07.6 2007, berättade bl.a. om sin massörkollega i finland (som bl.a. masserar finska landslaget Mika Myllölää m.fl.) som mitt under en massagesession med Reijo utbrast:

• "I Sverige dammar man bara hud!"

"Ingen effekt, lite strykningar på ryggen bara, ingen riktig djupmassage där inte..." Damma hud... ha,ha,ha,ha, undertecknad och Reijo skrattade flera gånger åt uttrycket som har så mycket sanning i sig, men inte bara i Sverige, utan i hela terapeutvärlden! Som jag skrivit tidigare (se bloggen grovarbete på grovarbete) är all behandling som är jobbig (dvs. effektiv av bara den men tar lite på krafterna), av förklarliga skäl inte så vanligt förekommande.

Jag satte upp mig på väntelistan för behandling i mellandagarna, jag blev nämligen medveten om att jag nog dragit på mig klart mer spänningar och krampande delar av muskler än jag vågat medge senaste månaderna. Om man inte har några spänningsmönster kan djupmassage innebära en skön-skön upplevelse, tills dess är det bara en gott-ont upplevelse. Tänk på följande när ni blir behandlade kära medmänniskor,

• om ni har uppenbara besvär och det gör gott-ont när ni får massage, har ni träffat på en massör/terapeut som går på lagom hårt/djupt och ni behöver verkligen den behandlingen, 
• om inte, är det en skönhetsbehandling ni köpt, vilket också ger cellulär och hormonell effekt, men på annat sätt och med andra mål!

Förresten, på tal om massage och beröring och dess effekt, enligt min kollega Fredrik Andersson skall en av Sveriges absolut mest respekterade massörer och tejpboksförfattare ställt sig upp mitt på en läkarstämma, och i en kombination av frustration och vrede kraftfullt meddelat samtliga läkare följande klarspråk:

• "-och hur FAN tror ni, att ni skall kunna hjälpa era patienter, när NI INTE TAR PÅ DEM!"

Fundera på den, alla ni som reagerar eller känner er träffade... snart kan även ni vidareutbilda er på Kroppsinvest gällande massage, triggerpunktsbehandling och stretchning! Men akta er läkemedelsförskrivningen kan bli gravt lidande och effekten av era insatser kan gå genom taket!

STAC är nytt, Kroppsinvest Institute blir kvar!

Vilket gigantiskt intresse det blev för Scandinavian Top Athletic Center [AB STAC]. Elitidrottare, idrottsförbund, privatpersoner, företagsledare, arkitekter, filmare... Telefonen, mailen och mobilen har gått varm senaste veckan! Har dock förstått att det råder oro kring några frågeställningar, vilket jag skall försöka råda bot på, om uttrycket tillåts ;-)

Verkar som om många vaknade upp i fredags och till sin glädje insåg att det faktiskt finns både kunskap, effekt, ambitioner och handlingskraft i lilla Ronneby. Vad många dock inte fattat är att Kroppsinvest Institute blir kvar som det är, på Badhus No 1 i Brunnsparken. Där kommer även fortsättningsvis att ges kunnig naprapat-, yrkes- och idrottsskadebehandling! Kroppsinvest Institute kommer faktiskt att blir ännu bättre på det man redan gör och framför allt bli mindre fullbokad, vilket ger dig möjlighet att komma på kortare varsel.

STAC inte detsamma som vårt gym på Kroppsinvest (vilket är på ca 70 kvadratmeter), det är ett nytt ställe någonstans i Ronneby, en riktig stor inomhushall, en multisporthall, en stor lekplats för allvarligt menad seriös träning (på drygt 1000 kvadratmeter). Inriktningen på STAC är "professionellt designad och periodiserad uppbyggnadsträning för nybörjare till elit", dvs. en del av de tjänster vi redan ger på Kroppsinvest men inte har tillräckligt utrymme för att genomföra fullt ut eller till tillräckligt många samtidigt. STAC är helt enkelt en expansion bl.a. av våra elitidrottar- och företagstjänster!

Var STAC ligger kommer att bli allmänt känt inom kort, redan efter nyår närmare bestämt! Varför kan jag inte berätta var? Jo, därför att allt vi gör gör vi professionellt. Det är inte bara när det gäller kost, livsstil och träning, utan även det affärsmässiga som att skriva avtal m.m. När det är klart är det klart, punkt!