En ny spik i kistan för det rådande kostparadigmet!

Ännu en forskargrupp som avviker från det rådande (livsmedelsindustrisubventionerade) paradigmet om kost och hälsa i allmänhet samt kost och hjärt- och kärlhälsa i synnerhet. Den uppenbara paradigminstabilitetsfas vårt samhälle varit inne i de senaste 5 åren, gällande vilka kostråd som skall administreras till allmänheten, fick åter strålkastarna på sig i dagens SvD "Kolhydrater kan ge hjärtinfarkt".
Artiklen är bl a baserad på den danska forskargrupp som presenterat studien "Diet, cancer and health study", vilken rekryterat deltagare mellan 1993-1997 och sedan följt dessa i genomsnitt 12 år.

Konklusionen, dvs sammanfattningen av studien var att ensidiga råd om fettsnål mat samt undvika fett (minskad procentsats energi/näring från fett) vilket resulterat i ökat kolhydratintag (ökad procentsats energi/närning från kolhydrater) och ofta ökat intag av snabbare kolhydrater (typ potatis, vitt mjöl, vitt ris, pasta) istället för minskad risk för hjärtinfarkt, gav ÖKAD risk för hjärtinfarkt. Man anser vidare att man måste se mera på vilka typer av kolhydrater sam vilka typer av fetter man stoppar i sig. Man har dock inte helt släppt rädslan för det mättade fettet.

Det är bara att gratulera sveriges befolkning, det kommer mera. Snart "kommer man på att alla människor är genetiskt olika (inte helt identiska gällande sin optimala näringsmix) och att man dessutom behöver titta på om maten man ätit kommit från en industritillverkad källa eller en naturlig källa (både fett, protein och kolhydrat), vilka olika livsmedelsämnen och tillsatser man tål resp inte tål, om man har en snabb eller långsam oxidationsprocess, är parasympatiskt eller sympatikusdominant, tränar hårt, lever ett lågintensivt liv, är anpassad till en viss breddgrad, altitud, biotop, fauna, flora..." Men det kommer att ta bra många år av olika anledningar.
Tills dess kommer de som söker vidsynta råd utanför det skadeskjutna industriparadigmet att fixa hälsosamma mönster först. Att anpassa sitt närings- och energiintag efter sin "metaboliska typ" är ännu ett okänt begrepp bland företrädarna för homo sapiens, dock inte för någon annan djurart.
Någon som sett en älg, hare, räv eller lax på Livsmedelsverket frågandes vad dom skall äta? ... -Inte det, men hur går det till då? Dom är ju inte fe.., dom har ju inte dia...., dom utvecklar ju inte metabolt sy..... hmmm.

Så här rörlig behöver man bara vara om man tävlar i just rörlighet, inte om man spelar fotboll, hockey, handboll eller bandy. Det finns många olika uppfattningar om stretchning och flexibilitetsträning, nästan alla "sanningar" lider dock av allvarlig kunskapsbrist och lösryckta tyckanden på bräcklig grund. I de flesta fall är det latmasken som gömmer sig bakom en lämplig uppfattning, "dom säger ju att"...

Jag har fått tillsägelse av min fru att inte lägga hela lördagsförmiddagen på en blogg om vetenskapen bakom och den grenspecifika implementeringen av mobilisering, stretchning och mobilitetsträning, så jag skall fatta mig riktigt kort och kasta ut slutråden direkt:

1. 
   
   Innan träningspass och idrottsutövning av explosivare art ex friidrott, lagidrotter, racketsporter, hoppträning mm. Kör bara dynamisk stretchning, dvs ut i ytterläget och vänd lite försiktigt några gånger, av de kroppsdelar och/eller de muskler som är viktiga att värma/förbereda i just din idrott.
2. 
   
   Efter träningspass och idrottsutövning oavsett art. Kör dynamisk stretchning och/eller kort statisk stretchnig (1-3 sek stopp i ytterläget) för de kroppsdelar och/eller de muskelgrupper som behöver det mest beroende på arbetsinsats, spänningsnivå, tajthet etc.
3. 
   
   På kvällen eller mellan träningspass. Stretcha de muskler som du behöver göra permanent mer elastiska/längre/flexiblare mha statisk stretchning (använd så många metoder du behärskar inom detta område, dvs. PNF, INF, Contract Relax, etc). Mitt förslag är att köra 20-30 sek per muskel i ytterläget utan att "fuska". 
4. 
   
   Anledningen till många negativa uppfattningar om stretchning är just att man kört med statiska stretchar innan match/tävling och mycket riktigt ökat skaderisken något pga att den neuromuskulära koordinationen ine riktigt stämmer med den aktuella muskedynamiken (muskeln har helt enkelt blivit en bråkdel längre, utan att man samkört dessa två system). 
5. Jag får nog anledning att återkomma i ämnet, längre fram. Just stretchning, mobilitets-, hållnings- och stabilitetsträning är grunden till all uppbyggnadsträning.

Kompetensbrist i Blekinge?

Det blir tuffa tag på Scandinavian Top Athletic Center framöver. Jimmy Lidberg med tränare och sparringpartners kommer att förlägga en del av både sin grenspecifika och uppbyggnadsmässiga träning på STAC framöver. Första lägret kommer att ske redan i juli månad.

Kändes både lite konstigt och tråkigt att läsa i dagens BLT (t o m morgonlaxen på tallriken hoppade till), dvs att det saknades idrottsmedicinsk kompetens på det blivande Blekinge Health Arena och att det dessutom enligt upppgift inte finns någon idrottsmedicinsk kompetens i resten av Blekinge heller? Hoppas det beror på att man är dåligt påläst. Eller beror det på att man just har låg idrottsmedicinsk kompetens, dvs när man inte vet att det finns idrottsmedicinsk kompetens i närområdet, vad tror ni?

På STAC och Kroppsinvest Institute har vi multipel idrottsmedicinsk kompetens (f d doktorand och forskarstuderande i ämnet idrottsmedicin m m), och framgångsrik idrottsmedicinsk uppbyggnads- och rehabiliteringsverksamhet för både privatpersoner, elitidrottare och företag sedan 10 år! Kroppsinvest Instituite och STAC är två av Nordens högst ansedda och mest effektfulla centra för manuell medicin, idrottsmedicin, idrotts- och yrkesskaderehabilitering, gren- och yrkesspecifik uppbyggnadsträning samt toppidrottscenter som finns i Norden. Vi har kompetensen, erfarenheten, effekten och upplägget.

Vi jobbar redan på fältet, strax kommer två div 1 spelare från Mörrum GOIS på tester och konsultation för deras uppbyggnadsträning, i eftermiddag besöks vi av en fotbollsspelare från Gunnilse IS utanför Göteborg. Kompetens i Blekinge kanske saknas, men inte här. Inte på STAC eller Kroppsinvest Institute. Jag hade nog inte heller nämnt oss om...

Kostföreläsning på STAC!

Den 14 juni kl. 19.00-21.00 kör jag min alltid lika uppdaterade och underhållande kost- och livsstilsföreläsning. Enda skillnaden denna gång är lokalen. Det är alltid folk som inte får plats då jag föreläser på Kroppsinvest Institute i Brunnsparken, därför kör vi denna föreläsning på Scandinavian Top Athletic Center [STAC] på Fridhemsvägen 15 (övervåningen bakom Wilden plasts gamla lokaler mellan Previa/ABRI och Lastbilscentralen/Woody). Ni som inte sett STAC inifrån har något att se fram emot.

Jag hoppas kunna förmedla lika mycket klartext som vanligt, ge er riktigt bra hälsobyggande tips och slå stora hål i ett antal inpräntade industrimyter om mat och dryck. Välkomna!
Förhandsboka på telefon 0457-462020 och betala senast dagen innan, så vet vi hur många som kommer och kan dimensionera vårt fika därefter...

Kim Sunna på STAC!

Kim Sunna 22 (9 Elitseriematcher i Brynäs, 59 Allsvenska matcher i Västerås m.m.) gästade STAC och undertecknad under fredag/lördag för att ta ett helhetsgrepp, träna enligt ett professionellt och individuellt uppbyggnadsprogram och verkligen ge allt i sin hockeysatsning!

På bilden ser ni Kim under benböjstesten, det blev en 7:a på 140 kg, inte illa. En tillräcklig stor benböjsstyrkeförmåga i förhållande till sin kroppsvikt i en benböj, s k relativ styrka, krävs nämligen för att inneha en tillräckligt stor tvärsnittsarea/motor att konvertera/trimma till allt snabbare kraftutvecklingstider, starter, accelerationer och förflyttningar i grenspecifik miljö, dvs hockey. Som ni vet vid detta laget är styrka relativt värdelös om man inte kan omsätta den i power, dvs. stor kraftutveckling på allt kortare tider i hockey. Det är bl a det man mäter på STAC Lab, dvs effekten mätt i watt och sedan omräknad i w/kg kroppsvikt i exempelvis en benböjning. Hans passare känner ni igen, -javisst Johan Seydlitz Mörrum Hockey. Kanske även han gör en storsatsning nu när han börjat komma iordning efter att ha passerat det första tuffa året som familjefader. Johan är värd en ordentlig satsning och kommer om han själv vill spela upp sig i seriesystemen.

Så varför väljer allt från brottare, fotbolls- och ishockeyspelare till orienterare, friidrottare och skidlöpare av nationell och internationell klass att komma till STAC och Kroppsinvest Institute för att testa sin fysik och få hjälp med sina karriärer? Kanske för att STAC Tester är unika och inga s k standardtester, dvs. "one test fits all a la fysprofilen". För hockey, liksom alla andra idrotter, har vi ett unikt uppbyggt testformulär som verkligen mäter det man borde mäta på en ishockeyspelare som vill bygga en grym ishockeykropp och utveckla sitt ishockeyspel.

I vårt baspaket (STAC Testformulär för ishockey) finns 10 flexibilitetstester, 3 stabilitetstetser, två balanstester, en manuell naprapatscreening, 5 styrketester, 7 powertester (inkl. 2 Muscle Lab test), 2 accelerations-/speedtester (laser), 2 poweruthållighetstester, 1 högintensivt anaerobt uthållighetstest och en högklassig kunsdkapsöverföring om allt som påverkar en elitsatsning såsom kost- och livsstilsval. En helt annan upplevelse, grenanpassning och inriktning än vad branschen förr har skådat. På två arbetsdagar testar vi ett helt lag.

Är du intresserad för din egen skull eller ditt lags räkning? Hör av dig till STAC 0457-462020 eller läs på vad vi sysslar med på http://www.stac.nu/.

Har ni fest eller?

Allting slår ut nu, vilken härlig tid, fullt av energi i naturen, värmen väller in i våra liv igen, kroppar väcks till liv och snart är det dags för ett jättekliv...

Pelle ELKÅ gjorde ett bra jobb!

Kunde inte hålla mig ifrån utmaningen att följa med min gode vän Pelle Johansson på hans sista längre löppass inför Göteborgsvarvet (halvmara) nästa helg. Coachning är ju en del av mitt kall, så varför inte ge Pelle en riktig upplevelse om löpning, tänkte jag. Nu var dagen framme, ni som följer bloggen vet att jag körde igång min löparkropp i torsdags.

Efter uppvärmning och kontroll av vad han brukar eller kan hålla för tempo (Pelles mål var att kunna ligga mellan 5.00-5.30 tempo på milen), körde vi igång. En förutbestämd lätt kuperad milrunda på asfalt var banan för dagen. Om man skall springa halvmaran är ju bra miltider och/eller bra miltempon ett sätt att fartträna, så jag tränar gärna en halmaraaspirant på milen (läs grenspecifik konditions- och speedträning). Jag kan dock inte frångå min vana att lära folk att växla mellan olika energisubstrat/system för att förbereda dem på alla aspekter av ett "långlopp". Ni som tränat med undertecknad som coach kommer snart att dra på smilbanden.

Pelle fick känna på olika tempon mellan 4.50 i nerförsbackar, 5.30 tempo för marschfart, 5.10 tempo vid lämpliga passager, positionering under loppet eller extra pigghetskänsla i benen, 6.00 tempo när man ackumulerat för mycket mjölksyra/laktat och bedömer att en väggkänning är hotande inom kort.

Vi testade olika tekniker i uppförsbackar (fotisättningsvinklar m.m.) för att använda andra stråk i samma löpmuskler m.m., hålla farten över krönet, luta överkroppen framåt för att få "gratis längre och snabbare löpsteg" speciellt i svaga utförslut, inte dö på botten av utförsbackarna utan flyta ut och spara hastighet längre, hur man kan forcera andningen vid små utförslut för att öka ventilationen (både CO2 ut och O2 in) samt hur man kan vila "hålla fartenpsyket" genom att ligga nära rygg. Allt undervisat medan vi sprang.

Jag hoppas Pelle överlevde undervisningen, han bestämde sig i alla fall för att lämna staketet han klamrade sig fast vid 100 meter kort slutet. Du gjorde ett fantastiskt bra jobb kompis. Snitthastigheten hamnade ganska nära 5.30 på denna milrunda, mitt råd blev därför att sikta på en marchfart på 5.40 och använda tempon +-30 sek för att genomföra en optimal men ändå trevlig halvmara.

Hoppas det blev en engagerande upplevelse även om vi kramade mer ur din kropp än du visste att du hade...