Varje vecka läser jag ett antal olika kapitel i 4-6 olika väl valda faktaböcker, kollar av minst summeringen av 4-6 olika forskningsrapporter på NSCA, Medline etc. och kommunicerar ca 6-8 timmar på nätet i en mängd olika forum där huvudmålet är professionell informationsöverföring.
På nätet är det Dettners blogg, STAC på FB, Joakim Dettner på FB, Friidrottsforum, Naprapatforum, Idrottsmedicinska forum, STAC Elittränareforum, Hockeytränareforum och ett antal andra forum som används.
Varför detta? Jo, av den enkla anledningen att man lär sig snabbare och får ta del av andra kloka människors information och kunskap i större omfattning om man delar med sig frikostigt än av att hålla inom sig och tro att man är unik. Men också för att jag brinner för att utbilda människor att ta klokare beslut, träna sina adepter utifrån en bredare och djupare kunskapsbas samt minska den galopperande skadefrevensen inom bredd- och toppidrott.
Det unika är inte det man vet, det unika är att aldrig sluta ta in! Våga vara bra, våga förändra och jobba för att utvecklas till det bättre, varje dag, varje vecka, varje år. Nedan ser ni en typisk JD-konversation på nätet. Håll till godo.
Frågeställare: Vad är en bra tid på 10-5-10 (not. personen menar ett agilitytest jag utvecklat för att testa kort sprint/agilityförmåga)?
Mitt svar: Som du kanske vet har jag/vi modifierat agilitytesterna lite inför säsongen
2013-2014, så även testet "STAC 4 x 10-5-10 meter" (RSA Agility-test, repeated sprint ability), därför är all data intressant. Jag delar gärna med mig lite fakta, så kan du testa och komma återkomma med era värden.
Bra
tid för hockeyspelare på elitnivå är under 5.40-5.45 på alla rep. Rekordet för ett enskilt rep "so far"
är 5.19 sek. Bästa totaltid på 4 x 10-5-10 är 21.23
sekunder. Vi får se om det står sig när sommarproffsen från NHL, AHL,
Elitserien och Allsvenskan droppar in på STAC och bl.a. börjar köra sina
fredags- och söndagspass (HIIT, MIIT, RSA m.m.) på STAC.
Frågeställare: Stort tack JD! Ja RSA förmågan behöver verkligen tränas på hockeyspelarna!
Har
precis kör första 2 veckorna av AA-fas med styrkeuthållighet med "Elitserielaget X",
har 11 veckor till innan sommar och semester för att få spelarna riktigt bra!
Har även trillat in ett gäng unga hungriga NHL AHL spelare så det blir jobba 110% fram till juni/ juli!
Frågeställare: 10-5-10 x 4 reps hur långa vila kör du på test 10-15 sek?
Mitt svar: Kan inte svara på det rakt av just nu X.X.,
men delar gärna med mig lite erfarenhet och fakta om processen. På STAC
LAB är vi mitt inne i en tre månader lång fas av slututvärdering av ett
flertal tester och testprotokoll, bl.a. STAC 10-5-10
Agilitytest.
Vi har nu testat 20 sekunders vila mellan 10-5-10 rep i en
månad, snart är det dags för 15 sekunder, efter det är det dags för
antalet rep att bli modifierat och testat. Jag har ganska bra koll på
vart det kommer att sluta MEN jag kan inte veta säkert därför testar och
utvärderar vi.
Det vi söker är "den mix av arbete/vila gånger
upprepningar som ger största variansen av testvärden med bibehållande av
för idrotten trovärdiga mikropauser och test av relevanta
bioenergetiska processer inom ramen för RSA".
Vi sensibilitets-,
reliabilitets- och validitetstestar således alla våra tester/mätverktyg
innan vi slutligen spikar ett testprotokoll. Det är därför STAC Fystest
Hockey och alla våra andra grenspecifika testprotokoll är så
eftertraktade bland landets ledande fystränare och lagtränare.
Hoppas du
är nöjd med svaret ;-).
Frågeställare: Grymt svar, tackar! Ja allt är en process att hitta rätt arbete vs vila och för vilka positioner och för test eller träning.
lördag 13 april 2013
lördag 6 april 2013
10.45 är uselt i tredje perioden!
Jag har ju som bekant fightats ett tiotal år nu för att bl.a. få lagidrotterna och deras tränare att förstå det här med grenspecifik uthållighet och att det väldigt sällan är detsamma som konditionsträning, konditionsvärde eller Coopertest. De bästa lagen, de lag som gör de främsta framstegen, de lag som leder utvecklingen av snabbare, tempointensivare och effektivare lagidrott har alla dragit åt samma håll, nämligen övergivit tanken på s.k. bra konditionstal och ägnat sig åt att bygga upp det som krävs. Dvs. styrka, stabilitet, power och uthållighet inom SIN idrott, OAVSETT vad det i slutändan resulterar i för konditionsvärde eller tid på Cooper test.
Hur vet jag detta då? Jo, bland de bästa fystränarna med de snabbaste, starkaste och uthålligaste lagen, de nöjdaste arbetsgivarna och de fetaste lönerna, hittar vi numera allt oftare en STAC Elittränare eller en STAC-vidareutbildad tränare, som faktiskt lyssnat, förstått och implementerat STAC Metoden och därmed det som faktiskt fungerar i praktiken. Vet ni vad fys- och istränarna talar om för mig då? Jo, att de inte längre vill veta av spelare som gör 10.45 på Cooper test är för klena och inte orkar med tempot i slutet av perioderna och framför allt dör i tredje perioden!
När nu snaran dras åt kring halsen på det seglivade "ineffektiva konditionsparadigmet" inom högintensiva intervallidrotter kan jag bara konstatera att faktum kvarstår,
Bifogar ett talande citat jag fick i min maillåda i morse.
"Kan säga att grabbarna i Luleå HF diggar dina STAC Agilitybanor! Hockey-femman, Dettners DT sprint, Dettners L-Sprint mm. -Bästa uthållighetsträningen någonsin hälsar dom! Då har dom ändå testat på några olika banor genom åren" Petter Pettersson STAC Elittränare, Fystränare Luleå HF Elitserien
Hockey-femman (Hockey 5:an) heter så eftersom det oftast blir ca 5 km av hockeybytesliknande intervaller och intensiteter i löpspåret.
STAC Metodens agilitytankar och agilitybanor används flitigt i våra Elitserielag i ishockey. Finalen kommer att stå mellan två lag som båda bl.a. fattat vikten av högintensiv och maxintensiv intervallträning som det primära verktyget för att skapa ännu snabbare spel och grenspecifik uthållighet för ishockey INTE för ett konditionsvärde.Observera att det inte utesluter låg och medelintensiv uthållighetsträning för lagidrotter eller tar bort behovet av återhämtningsjoggning, det har bara viktats om i uppläggen.
Hur vet jag detta då? Jo, bland de bästa fystränarna med de snabbaste, starkaste och uthålligaste lagen, de nöjdaste arbetsgivarna och de fetaste lönerna, hittar vi numera allt oftare en STAC Elittränare eller en STAC-vidareutbildad tränare, som faktiskt lyssnat, förstått och implementerat STAC Metoden och därmed det som faktiskt fungerar i praktiken. Vet ni vad fys- och istränarna talar om för mig då? Jo, att de inte längre vill veta av spelare som gör 10.45 på Cooper test är för klena och inte orkar med tempot i slutet av perioderna och framför allt dör i tredje perioden!
När nu snaran dras åt kring halsen på det seglivade "ineffektiva konditionsparadigmet" inom högintensiva intervallidrotter kan jag bara konstatera att faktum kvarstår,
- konditionsträning, låg- och medelintensiv träning i steady state tempo eller långa intervaller framförallt är bra för konditionsidrotter och
- hög- och maxintensiv intervallträning med mix av olika hastighetsinställnigar, teknikbanor, underlag och förhållande mellan arbete/vilotider framför allt är bra för högintensiva intervallidrotter.
Bifogar ett talande citat jag fick i min maillåda i morse.
"Kan säga att grabbarna i Luleå HF diggar dina STAC Agilitybanor! Hockey-femman, Dettners DT sprint, Dettners L-Sprint mm. -Bästa uthållighetsträningen någonsin hälsar dom! Då har dom ändå testat på några olika banor genom åren" Petter Pettersson STAC Elittränare, Fystränare Luleå HF Elitserien
Hockey-femman (Hockey 5:an) heter så eftersom det oftast blir ca 5 km av hockeybytesliknande intervaller och intensiteter i löpspåret.
STAC Metodens agilitytankar och agilitybanor används flitigt i våra Elitserielag i ishockey. Finalen kommer att stå mellan två lag som båda bl.a. fattat vikten av högintensiv och maxintensiv intervallträning som det primära verktyget för att skapa ännu snabbare spel och grenspecifik uthållighet för ishockey INTE för ett konditionsvärde.Observera att det inte utesluter låg och medelintensiv uthållighetsträning för lagidrotter eller tar bort behovet av återhämtningsjoggning, det har bara viktats om i uppläggen.
fredag 1 mars 2013
Ändra ditt köp- och kravbeteende om du vill ha bättre mat!
"Vi äter det vi förtjänar" säger kostskribenten på Svenska Dagbladet Mats-Eric Nilsson. Jag kunde inte sagt det tydligare själv. Äntligen lite klartext!
Läs mer http://www.svd.se/kultur/varfor-blir-vi-forvanade_7956858.svd
Fundera på detta alla ni som nu förfäras över fusk med råvaror, sekunda kvalité och innehåll som inte ens är i närheten av innehållsförteckningen. Varje gång ni väljer det billigaste alternativet, åker till den billigaste affären och väljer produkt bara efter priset, får ni det ni förtjänar.
Det finns inga välmående och glada grisar, nötkreatur eller kycklingar i veckans mikromat, billig köttfärs, billig fläskfilé eller en dagens lunch för 19, 29, 39, 49, 59 eller 69 kronor, basta! Det är ni själva som styr marknaden med era val, era plånböcker och er medvetenhet!
Om vi som population INTE snart förstår, att den kvalité och blandning vi stoppar in genom munnen är det vi bygger vår egen hälsa eller ohälsa med, förtjänar vi inte bättre! Sluta gnälla, vi har det vi förtjänar i affärerna! Ändra köp- och kravbeteende istället!
Läs mer http://www.svd.se/kultur/varfor-blir-vi-forvanade_7956858.svd
Fundera på detta alla ni som nu förfäras över fusk med råvaror, sekunda kvalité och innehåll som inte ens är i närheten av innehållsförteckningen. Varje gång ni väljer det billigaste alternativet, åker till den billigaste affären och väljer produkt bara efter priset, får ni det ni förtjänar.
Det finns inga välmående och glada grisar, nötkreatur eller kycklingar i veckans mikromat, billig köttfärs, billig fläskfilé eller en dagens lunch för 19, 29, 39, 49, 59 eller 69 kronor, basta! Det är ni själva som styr marknaden med era val, era plånböcker och er medvetenhet!
Om vi som population INTE snart förstår, att den kvalité och blandning vi stoppar in genom munnen är det vi bygger vår egen hälsa eller ohälsa med, förtjänar vi inte bättre! Sluta gnälla, vi har det vi förtjänar i affärerna! Ändra köp- och kravbeteende istället!
söndag 24 februari 2013
Det är skillnad på screening och screening!
En screening är ett annat namn för en fördesignad process där vi
genom olika tester vill ta reda på relevant data om en individs fysiska
nuläge för en mängd olika biomotoriska kvaliteter. Men vad är det för formulär vi använder, förstår vi vad det är
vi får reda på och kan vi hantera datan?
Att det är stor skillnad mellan dem som utför screening, är inga nyheter. Alla försäker dock alltid att göra sitt bästa med tillgänglig kunskap. Det är lika stor skillnad mellan olika typer av screeningformulär och vad de egentligen screenar! Som legitimerad naprapat, idrottsmedicinare och elitttränare med över 30 000 idrottsmedicinska konsultationer och individuell helhetscoachning av över 300 elitidrottare inom 35 olika idrotter, kan jag bara sammanfatta följande erfarenheter av screening, screeningformulär, utvärdering av screeningdata och implementering av åtgärder:
Vad du använder för screening kvittar, om du inte kan utvärdera och hantera datan!
Det är oerhört viktigt att ALL screening, OAVSETT formulär eller koncept, OAVSETT om det är en isolerad screening av ett visst rörelsemönster eller en generaliserad screening av ett flertal humana rörelsemönster, analyseras och utvärderas utifrån en tillräcklig kunskap om biomotoriska förhållanden, orsakskomplexsökning och dess åtgärdande.
Bara för att något är populärt, betyder det inte att det är sensibelt eller reliabelt!
Läs gärna nedanstående vetenskapliga utvärdering av ett relativt vanligt förekommande generaliserat screeningformulär (FMS, Functional Movement Screening) där man samlar/jagar utförandepoäng för ett flertal humana rörelsemönster. Åtgärden, om man inte besitter tillräcklig kunskap, blir tyvärr att skapa en bättre poäng till nästa mättillfälle. Man missar således ofta den verkliga poängen, dvs. att identifiera orsakskomplexen bakom de enskilda och samlade tillkortakommandena.
Läs på själv ;-)
http://www.nsca.com/Education/E-learning/Hot-Topic--Functional-Movement-Screen/
Bilda dig din egen uppfattning, men läs på och utbilda dig först!
Nu har du läst på "en" rapport och kan bilda dig "din" egen uppfattning om BÅDE tillkortakommanden och fördelar med FMS, men även liknande screeningformulär, på ett bättre sätt än innan du läst på. Utredningen av FM-screeningen innefattar utvärdering utifrån både sensibilitet och reliabilitetsbegreppen, dvs. om verktyget är känsligt nog för att mäta varianser av det man vill veta samt om verktyget är känsligt nog för att mäta det man vill veta. Dvs. mäter det verkligen det man eftersträvar och som betyder något?
Själva har vi jobbat på och uppgraderat vår egen uppfattning konstant sedan 1995!
Det finns inga 100 % statiska sanningar och man måste förr eller senare sätta in allt i sitt sammanhang. På STAC har vi därför sedan 1995 integrerat både isolerad flexibilitets-, isolerad och integrerad stabilitets-, funktionell rörelse- och manuell undersökning i våra screeningformulär. Just nu heter våra vanligaste screeningverktyg STAC Bas-screening, STAC Avancerad Screening, STAC Screening "din idrott/ditt yrke".
Alla våra verktyg är en kombination av olika fasta grundverktyg som "går att modifiera", dvs. lägga till och ta bort tester, om kliniken/uppdraget kräver detta. Att kombinera gårdagens vetenskap med dagens modifiering ger oss inte bara möjligheten att identifiera uppenbara luckor i våra klienters fysik, det ger oss en bred, relativt djup och mångfacetterad (holistisk) data för att identifiera vad som är primärt och sekundärt i bakomliggande orsakskomplex!
Slutresultatet blir i en strategi av riktade korrektiva och funktionella övningar ev. kompletterade av manuella åtgärder. Det är nu skillnaderna mellan screening och screening blir uppenbara, det är nu vi administrerar och hjälper våra klienter att påverka och förändra.Vi kan inte säga att något protokoll är bättre eller bäst, bara att det adresserar det man borde så vitt man förstår och har kunnat analysera. Och då är det ju bra om man analyserat det som är relevant, eller hur.
Summa summarum: Vi måste alltid se alla förenklade koncept i ljuset av vad det är vi vill identifiera och har möjlighet att förstå! Om du vill lära dig screena på riktigt, börja med att bestämma vad du vill ta reda på, varför du vill ta redan på detta och om det är du som är personen att analysera den data som presenteras.
En av många kombinerade komplexa stabilitets- och styrketester vi använder oss av för att tra reda på nuläge hos våra klienter. "Ryggliggande sidobollrull", en av många semistatiska statik- och rörelseanalyser i tre plan som ger extremt mycket data om både generaliserade neuromororiska programvaror liksom specifika tillkortakommanden för olika kroppsdelars inbördes förhållanden vid gradvis ökande styrke- och stabilitetsutmaningar i tre plan.
Exempel på en väldigt isolerad men samtidigt väldigt essentiell rekryterings- och styrketest. "Isolerad förmåga att rekrytera och utveckla den intermuskulära synkronisering och kraft som skall skapa ett stabilt bäcken i kombination med en funktionellt supportad, avlastad och säkrad lumbalrygg i f.a. sagitalplanet".
Att det är stor skillnad mellan dem som utför screening, är inga nyheter. Alla försäker dock alltid att göra sitt bästa med tillgänglig kunskap. Det är lika stor skillnad mellan olika typer av screeningformulär och vad de egentligen screenar! Som legitimerad naprapat, idrottsmedicinare och elitttränare med över 30 000 idrottsmedicinska konsultationer och individuell helhetscoachning av över 300 elitidrottare inom 35 olika idrotter, kan jag bara sammanfatta följande erfarenheter av screening, screeningformulär, utvärdering av screeningdata och implementering av åtgärder:
Vad du använder för screening kvittar, om du inte kan utvärdera och hantera datan!
Det är oerhört viktigt att ALL screening, OAVSETT formulär eller koncept, OAVSETT om det är en isolerad screening av ett visst rörelsemönster eller en generaliserad screening av ett flertal humana rörelsemönster, analyseras och utvärderas utifrån en tillräcklig kunskap om biomotoriska förhållanden, orsakskomplexsökning och dess åtgärdande.
Bara för att något är populärt, betyder det inte att det är sensibelt eller reliabelt!
Läs gärna nedanstående vetenskapliga utvärdering av ett relativt vanligt förekommande generaliserat screeningformulär (FMS, Functional Movement Screening) där man samlar/jagar utförandepoäng för ett flertal humana rörelsemönster. Åtgärden, om man inte besitter tillräcklig kunskap, blir tyvärr att skapa en bättre poäng till nästa mättillfälle. Man missar således ofta den verkliga poängen, dvs. att identifiera orsakskomplexen bakom de enskilda och samlade tillkortakommandena.
Läs på själv ;-)
http://www.nsca.com/Education/E-learning/Hot-Topic--Functional-Movement-Screen/
Bilda dig din egen uppfattning, men läs på och utbilda dig först!
Nu har du läst på "en" rapport och kan bilda dig "din" egen uppfattning om BÅDE tillkortakommanden och fördelar med FMS, men även liknande screeningformulär, på ett bättre sätt än innan du läst på. Utredningen av FM-screeningen innefattar utvärdering utifrån både sensibilitet och reliabilitetsbegreppen, dvs. om verktyget är känsligt nog för att mäta varianser av det man vill veta samt om verktyget är känsligt nog för att mäta det man vill veta. Dvs. mäter det verkligen det man eftersträvar och som betyder något?
Själva har vi jobbat på och uppgraderat vår egen uppfattning konstant sedan 1995!
Det finns inga 100 % statiska sanningar och man måste förr eller senare sätta in allt i sitt sammanhang. På STAC har vi därför sedan 1995 integrerat både isolerad flexibilitets-, isolerad och integrerad stabilitets-, funktionell rörelse- och manuell undersökning i våra screeningformulär. Just nu heter våra vanligaste screeningverktyg STAC Bas-screening, STAC Avancerad Screening, STAC Screening "din idrott/ditt yrke".
Alla våra verktyg är en kombination av olika fasta grundverktyg som "går att modifiera", dvs. lägga till och ta bort tester, om kliniken/uppdraget kräver detta. Att kombinera gårdagens vetenskap med dagens modifiering ger oss inte bara möjligheten att identifiera uppenbara luckor i våra klienters fysik, det ger oss en bred, relativt djup och mångfacetterad (holistisk) data för att identifiera vad som är primärt och sekundärt i bakomliggande orsakskomplex!
Slutresultatet blir i en strategi av riktade korrektiva och funktionella övningar ev. kompletterade av manuella åtgärder. Det är nu skillnaderna mellan screening och screening blir uppenbara, det är nu vi administrerar och hjälper våra klienter att påverka och förändra.Vi kan inte säga att något protokoll är bättre eller bäst, bara att det adresserar det man borde så vitt man förstår och har kunnat analysera. Och då är det ju bra om man analyserat det som är relevant, eller hur.
Summa summarum: Vi måste alltid se alla förenklade koncept i ljuset av vad det är vi vill identifiera och har möjlighet att förstå! Om du vill lära dig screena på riktigt, börja med att bestämma vad du vill ta reda på, varför du vill ta redan på detta och om det är du som är personen att analysera den data som presenteras.
lördag 2 februari 2013
Slutsnackat, nu lanserar vi STAC Hockey Camp!
STAC Hockey Camp 2013! Idag blir det ingen blogg, utan ren och skär information om min och vårt senaste tillskott på hockeyfronten. Nu har ni chansen, nu är det dags att komma till Ronneby med era tonåringar för RIKTIG hockeyuppbyggnadsträning! STAC HC är öppet för alla som vill och är födda 1994-2000.
Om man följt denna blogg några år sannolikt redan bestämt dig för att anmäla dina spelare eller dina barn, så kommer en nyhet! Du kan utbilda dig själv samtidigt under campen! Med mera kunskap och lite praktisk erfarenhet går implementeringen på hemmaplan mycket, mycket lättare. För motstånd kommer ni att få. Inte på grund av att man tycker att STAC Metoden är dålig, för oftast har man ingen aning om vad det innebär, utan för att det är en "förändring" av det vanliga, det är så jobbigt att tänka om och jag vill inte ha fel! Stå på dig/er, om några år kommer många fler att säga, "det är precis så jag tänkt hela tiden" ;-).
Nu lanserar vi STAC Hockey Camp 2013 på STAC i Ronneby! öppet för alle er som inte har skygglapparna på och vill ge era barn och spelare det bästa av det bästa. För effekt det har vi redan, STAC Metoden är ingen ny stjärna på himlen, det är en mogen stjärna som lyser starkare, bredare och djupare än de allra flesta. Vi har rehabiliterat, grundutbildat, uppgraderat, trimmat och uthållighetstränat 12-åringar hela vägen upp till 19-åringar och mogna Elitserie- och NHL-spelare både individuellt och i lag de senaste 6 åren.
Under dessa 6 år av sommarläger på STAC har träningstiderna och antalet juniordeltagare varierat från 1-18 veckor respektive 3 till 10-talet privata hockeykrigare per sommar. Tidigare juniordeltagare huserar numera i sina drömmars land på väg uppåt i karriärerna med raketfart. Vi har uppgraderat och varit delaktiga i processen som hjälpt 15-,16-,17- och 18-åringar till att ta plats i USHL, NCAA, WHL, EJHL, ECHL, AHL, Div 1, Allsvenskan och så vidare. Gissa om dom kommer tillbaka varje sommar ;-), och gissa vilka som ibland gästspelar som hjälptränare på STAC Hockey Camp!
Huvudtränare är dock undertecknad själv i samarbete med Hans Jonsson -73 F.d. NHL spelare, Elitseriespelare, 96-landskamper, STAC Elittränare, Fystränare för MODO Hockey P14-16.
Läs mera om STAC Hockey Camp här
Om man följt denna blogg några år sannolikt redan bestämt dig för att anmäla dina spelare eller dina barn, så kommer en nyhet! Du kan utbilda dig själv samtidigt under campen! Med mera kunskap och lite praktisk erfarenhet går implementeringen på hemmaplan mycket, mycket lättare. För motstånd kommer ni att få. Inte på grund av att man tycker att STAC Metoden är dålig, för oftast har man ingen aning om vad det innebär, utan för att det är en "förändring" av det vanliga, det är så jobbigt att tänka om och jag vill inte ha fel! Stå på dig/er, om några år kommer många fler att säga, "det är precis så jag tänkt hela tiden" ;-).
Nu lanserar vi STAC Hockey Camp 2013 på STAC i Ronneby! öppet för alle er som inte har skygglapparna på och vill ge era barn och spelare det bästa av det bästa. För effekt det har vi redan, STAC Metoden är ingen ny stjärna på himlen, det är en mogen stjärna som lyser starkare, bredare och djupare än de allra flesta. Vi har rehabiliterat, grundutbildat, uppgraderat, trimmat och uthållighetstränat 12-åringar hela vägen upp till 19-åringar och mogna Elitserie- och NHL-spelare både individuellt och i lag de senaste 6 åren.
Ex. Marcus Ericsson -93 tidigare Luleå HF J20 superelit, går redan efter ett år med Des Moines Buccaneers i USHL till Michigan Tech i NCAA säsongen 2013-2014. Marcus har kört enligt STAC konceptet i två säsonger!
Huvudtränare är dock undertecknad själv i samarbete med Hans Jonsson -73 F.d. NHL spelare, Elitseriespelare, 96-landskamper, STAC Elittränare, Fystränare för MODO Hockey P14-16.
Läs mera om STAC Hockey Camp här
tisdag 29 januari 2013
Speed var namnet, annat var beställningen!
"-Vi vill bli snabbare", är den vanligaste meningen jag som
elittränare får höra från en lagtränare när denne vill konsultera
oss/mig för att förbättra upplägg/träning för en lagidrott.
Vad menar dom då med ordet speed egentligen och det verkligen bara speed man är ute efter?
Som elittränare är det givetvis enkelt, speed = topphastighet, punkt! Men så enkelt är inte denna "dåligt designade beställning", för tränaren menar i 9 fall av 10,
- bättre powerutveckling i benen,
- bättre deceleration och acceleration,
- bättre mobilitetssnabbhet dvs. agility samt
- högre topphastighet.
Så OM du tar emot en "speedbeställning", så betyder det. Att man i verkligheten måste göra de allra flesta spelare betydligt starkare, lättare (ja, de flesta är lite överviktiga och svajiga i mittsektionen) och stabilare INNAN man kan trimma dem (utveckla mer power), lära dem vända snabbare (de- och reaccelerera) och slutligen få upp dem till en högre topphastighet, dvs. göra dem "snabbare".
Så se till att ta bra betalt och ta till extra tid, för det är precis vad det tar, "extra tid att fixa en snabbare tid"! Kom ihåg att, förändring tar den tid det tar och att vissa saker måste vara på plats! Det är roligare att trimma en Porsche än en Fiat Uno!
På
bilden ser ni ett 40 m sprinttest där vi mäter tiden till både 10, 20,
30 och 40 meter, dvs. möjlighet till analys av
accelerations-/powerpotential och linjär speed i samma test.
tisdag 25 december 2012
Guru training eller bara det man borde träna!
Med jämna mellanrum dyker det upp nya "gurus" på dagstidningarnas sportsidor, inklusive undertecknad själv, som framställs som nydanare och innovationsmästare. Inget kunde vara mera fel. Det är fantastiskt att man kan uppfattas som nydanare, när det inte är några som helst nyheter man kommer med. Vi är inga gurus. Vi förmedlar bara det som fungerar och det man borde träna för att skapa den totalfysik kravprofilen ställer upp eller den fysik man eftersträvar som den bästa inom en viss idrott eller idrottsutövning.
För att exempelvis kunna skapa ett professionellt träningsprogram för en viss träningsperiod med syftet att exempelvis konvertera styrka, power och speed till en viss uthållighetsprofiI för en viss idrott eller en viss idrottare, krävs att man förstår skillnaderna mellan olika idrotters ergogenes och/eller bioenergetiska profil!
En idrotts ergogenes, bioenergetiska profil, anaeroba och/eller aeroba metaboliska kravprofil bestämmer vad som är lämpligt att träna på! Konstiga ord. Vad är definitionen på dessa begrepp då? Jag skall inte krångla till det, så jag tar det från andra ändan så hajar alla galoppen...
Varje idrott har idrottsspecifika
- tids-,
- intensitets-,
- utrustnings-,
- kroppskontakts-,
- tävlingsyte-,
- riktnings-,
- upprepnings-
- och tempovariationer.
- en idrottsspecifik total tävlingstid fördelad över specifika
- period-,
- halvleks-,
- tävlingssekvens-,
- makro-
- och mikropauseringar.
Det är alla dessa faktorer man måste ha klart för sig och FÖRSTÅ för att kunna designa de program som behövs för att tvinga en organism, dvs. en kombination av alla ingående organsystem, att optimera sin förmåga att generera den komplexa kravprofil för energitillgång som anses som det bästa i en idrott eller för en viss idrotts bästa utövare.
Hur kan vi över huvud taget tro att två helt olika idrottsuppdrag skall optimeras med exakt samma konditionsträning eller uthållighetsträning? Det är helt fantastiskt! Att så fort man presenterar differentierad uthållighetsträning i Sverige, så är det antingen världens nyhet eller så är det värdelöst för att det inte innehåller träning för att få en bra tid på Cooper test. Jisses!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)