- Ryggskott, nackspärrar, axiala kompressionsmönster i kotpelaren och muskulära partiella bristningar.
- Skadade diskar, ligament, ledytor, höftleder, knän och axlar.
- Muskulära smärt-, kompensations- och reflexmönster indikerande att kroppen inte klarar den intensitet, densitet, övningsval eller programdesign som ordineras.
Cross Fit trenden är i ju för sig inget nytt som träningsform. Ett flertal övningar i cirkelform som adresserar olika programvariabler (set, rep, tempo, intensitet/belastning, vila etc.) och energisystem, är vanliga inslag i den grenspecifika uppbyggnadsfasen för en mängd olika idrotter och yrken. Tänk dig bara alla de olika övningar man kan och bör köra i cirkelform i två-treminutersintervaller för exempelvis en brottare, för att efterlikna både olika flexibilitets-, styrke- och agilitykvaliteter man behöver sammanfoga i en sådan komplex idrott.
Vi som jobbar professionellt med hela spektrat från rehabilitering och uppbyggnadsträning till grenspecifik träning och maximering av effektuttag för olika idrotter, tar oss för huvudet när man får höra vad som faktiskt ingår i träningspassen, i vilken ordning man kör övningarna samt vilka hållningar och tekniker man släpper igenom utan att ingripa! Missförstå mig rätt. De flesta övningar man använder sig av inom Cross Fit är riktigt bra övningar som adresserar viktiga styrkekvaliteter som vi har nyttan av i vår vardag, intentionen att variera träningen för en varierande vardag och en djurart som lever i intervaller är också helt rätt.
Frågan är bara: FÖR VEM?
För 4-5 år sedan var det Core-trenden som producerade mängder av klienter till landets idrottsskademottagningar. På Kroppsinvest Institute hade vi "all time high" under 2006-2008, då nästan samtliga core-instruktörer inom 6 mils radie, och mängder av deras deltagare, hade klippkort för behandling och korrektiv träning av sin mittsektion. Just det, Core-tränarna hade mest ont och mest problem av alla i just det det område deras träning skulle vara så bra. Problemet då, liksom nu, är att väldigt få är beredd att göra jobbet från grunden, väldigt få är beredda att ta matchen och tala om för klienten att börja på den nivå dom faktiskt befinner sig på!!! Man skuttar gladeligen in på nivå 4-5, trots att hela gruppen framför mig borde träna med nivå 0-2 övningar.
Core är över sedan länge i den snabba fitnessbranschen, nu är det Cross Fit, nya program varje dag, helst tuffare än bra och ingen långsiktig tanke med vad jag vill bygga, vad mina deltagare tål eller vad jag vill bygga på sikt. Nya ambitiösa, inspirerande men tyvärr ofta lindrigt utbildade Pass-hållare som uppenbarligen tror att man kan börja träna djupa benböj, utfallssteg och marklyft med personer som exempelvis bara innehar 30 graders rörlighet i baksida lår, inte kan stabilisera sina egna ben eller knän under axial belastning, inte kan avlasta och stabilisera sin egen ländrygg och inte kan sitta på huk utan att ramla baklänges. Ni skrattar och tror att jag pratar om den sämst utrustade medlemmen på ett vardagligt gym, det är mycket värre än så, jag pratar om 80 % av medlemmarna, dvs. sannolikt inklusive dig som läser detta. Testa din egen och din kompis fysik och se efter om du tror jag överdriver ;-).
För att träning skall kunna kallas funktionell för dig måste den vara just det, FUNKTIONELL FÖR DIG ELLER DIN KLIENT!
Ett koncept är INTE funktionellt bara för att det visades upp på Fitness-mässan, det är inte funktionellt bara för att det marknadsförs som Cross Fit, Core eller funktionell träning. Det ÄR däremot funktionellt om träningspasset/träningsprogrammet adresserar din eller din klients fysik på nuvarande nivå och kontinuerligt slussar dig eller din klient in i nästa samtidigt som det resulterar i det du eller din klient önskar, behöver, saknar eller vill bygga gällande din eller din klients kropp och hälsa.
