"Vi äter det vi förtjänar" säger kostskribenten på Svenska Dagbladet Mats-Eric Nilsson. Jag kunde inte sagt det tydligare själv. Äntligen lite klartext!
Läs mer http://www.svd.se/kultur/varfor-blir-vi-forvanade_7956858.svd
Fundera på detta alla ni som nu förfäras över fusk med råvaror, sekunda kvalité och innehåll som inte ens är i närheten av innehållsförteckningen. Varje gång ni väljer det billigaste alternativet, åker till den billigaste affären och väljer produkt bara efter priset, får ni det ni förtjänar.
Det finns inga välmående och glada grisar, nötkreatur eller kycklingar i veckans mikromat, billig köttfärs, billig fläskfilé eller en dagens lunch för 19, 29, 39, 49, 59 eller 69 kronor, basta! Det är ni själva som styr marknaden med era val, era plånböcker och er medvetenhet!
Om vi som population INTE snart förstår, att den kvalité och blandning vi stoppar in genom munnen är det vi bygger vår egen hälsa eller ohälsa med, förtjänar vi inte bättre! Sluta gnälla, vi har det vi förtjänar i affärerna! Ändra köp- och kravbeteende istället!
fredag 1 mars 2013
söndag 24 februari 2013
Det är skillnad på screening och screening!
En screening är ett annat namn för en fördesignad process där vi
genom olika tester vill ta reda på relevant data om en individs fysiska
nuläge för en mängd olika biomotoriska kvaliteter. Men vad är det för formulär vi använder, förstår vi vad det är
vi får reda på och kan vi hantera datan?
Att det är stor skillnad mellan dem som utför screening, är inga nyheter. Alla försäker dock alltid att göra sitt bästa med tillgänglig kunskap. Det är lika stor skillnad mellan olika typer av screeningformulär och vad de egentligen screenar! Som legitimerad naprapat, idrottsmedicinare och elitttränare med över 30 000 idrottsmedicinska konsultationer och individuell helhetscoachning av över 300 elitidrottare inom 35 olika idrotter, kan jag bara sammanfatta följande erfarenheter av screening, screeningformulär, utvärdering av screeningdata och implementering av åtgärder:
Vad du använder för screening kvittar, om du inte kan utvärdera och hantera datan!
Det är oerhört viktigt att ALL screening, OAVSETT formulär eller koncept, OAVSETT om det är en isolerad screening av ett visst rörelsemönster eller en generaliserad screening av ett flertal humana rörelsemönster, analyseras och utvärderas utifrån en tillräcklig kunskap om biomotoriska förhållanden, orsakskomplexsökning och dess åtgärdande.
Bara för att något är populärt, betyder det inte att det är sensibelt eller reliabelt!
Läs gärna nedanstående vetenskapliga utvärdering av ett relativt vanligt förekommande generaliserat screeningformulär (FMS, Functional Movement Screening) där man samlar/jagar utförandepoäng för ett flertal humana rörelsemönster. Åtgärden, om man inte besitter tillräcklig kunskap, blir tyvärr att skapa en bättre poäng till nästa mättillfälle. Man missar således ofta den verkliga poängen, dvs. att identifiera orsakskomplexen bakom de enskilda och samlade tillkortakommandena.
Läs på själv ;-)
http://www.nsca.com/Education/E-learning/Hot-Topic--Functional-Movement-Screen/
Bilda dig din egen uppfattning, men läs på och utbilda dig först!
Nu har du läst på "en" rapport och kan bilda dig "din" egen uppfattning om BÅDE tillkortakommanden och fördelar med FMS, men även liknande screeningformulär, på ett bättre sätt än innan du läst på. Utredningen av FM-screeningen innefattar utvärdering utifrån både sensibilitet och reliabilitetsbegreppen, dvs. om verktyget är känsligt nog för att mäta varianser av det man vill veta samt om verktyget är känsligt nog för att mäta det man vill veta. Dvs. mäter det verkligen det man eftersträvar och som betyder något?
Själva har vi jobbat på och uppgraderat vår egen uppfattning konstant sedan 1995!
Det finns inga 100 % statiska sanningar och man måste förr eller senare sätta in allt i sitt sammanhang. På STAC har vi därför sedan 1995 integrerat både isolerad flexibilitets-, isolerad och integrerad stabilitets-, funktionell rörelse- och manuell undersökning i våra screeningformulär. Just nu heter våra vanligaste screeningverktyg STAC Bas-screening, STAC Avancerad Screening, STAC Screening "din idrott/ditt yrke".
Alla våra verktyg är en kombination av olika fasta grundverktyg som "går att modifiera", dvs. lägga till och ta bort tester, om kliniken/uppdraget kräver detta. Att kombinera gårdagens vetenskap med dagens modifiering ger oss inte bara möjligheten att identifiera uppenbara luckor i våra klienters fysik, det ger oss en bred, relativt djup och mångfacetterad (holistisk) data för att identifiera vad som är primärt och sekundärt i bakomliggande orsakskomplex!
Slutresultatet blir i en strategi av riktade korrektiva och funktionella övningar ev. kompletterade av manuella åtgärder. Det är nu skillnaderna mellan screening och screening blir uppenbara, det är nu vi administrerar och hjälper våra klienter att påverka och förändra.Vi kan inte säga att något protokoll är bättre eller bäst, bara att det adresserar det man borde så vitt man förstår och har kunnat analysera. Och då är det ju bra om man analyserat det som är relevant, eller hur.
Summa summarum: Vi måste alltid se alla förenklade koncept i ljuset av vad det är vi vill identifiera och har möjlighet att förstå! Om du vill lära dig screena på riktigt, börja med att bestämma vad du vill ta reda på, varför du vill ta redan på detta och om det är du som är personen att analysera den data som presenteras.
En av många kombinerade komplexa stabilitets- och styrketester vi använder oss av för att tra reda på nuläge hos våra klienter. "Ryggliggande sidobollrull", en av många semistatiska statik- och rörelseanalyser i tre plan som ger extremt mycket data om både generaliserade neuromororiska programvaror liksom specifika tillkortakommanden för olika kroppsdelars inbördes förhållanden vid gradvis ökande styrke- och stabilitetsutmaningar i tre plan.
Exempel på en väldigt isolerad men samtidigt väldigt essentiell rekryterings- och styrketest. "Isolerad förmåga att rekrytera och utveckla den intermuskulära synkronisering och kraft som skall skapa ett stabilt bäcken i kombination med en funktionellt supportad, avlastad och säkrad lumbalrygg i f.a. sagitalplanet".
Att det är stor skillnad mellan dem som utför screening, är inga nyheter. Alla försäker dock alltid att göra sitt bästa med tillgänglig kunskap. Det är lika stor skillnad mellan olika typer av screeningformulär och vad de egentligen screenar! Som legitimerad naprapat, idrottsmedicinare och elitttränare med över 30 000 idrottsmedicinska konsultationer och individuell helhetscoachning av över 300 elitidrottare inom 35 olika idrotter, kan jag bara sammanfatta följande erfarenheter av screening, screeningformulär, utvärdering av screeningdata och implementering av åtgärder:
Vad du använder för screening kvittar, om du inte kan utvärdera och hantera datan!
Det är oerhört viktigt att ALL screening, OAVSETT formulär eller koncept, OAVSETT om det är en isolerad screening av ett visst rörelsemönster eller en generaliserad screening av ett flertal humana rörelsemönster, analyseras och utvärderas utifrån en tillräcklig kunskap om biomotoriska förhållanden, orsakskomplexsökning och dess åtgärdande.
Bara för att något är populärt, betyder det inte att det är sensibelt eller reliabelt!
Läs gärna nedanstående vetenskapliga utvärdering av ett relativt vanligt förekommande generaliserat screeningformulär (FMS, Functional Movement Screening) där man samlar/jagar utförandepoäng för ett flertal humana rörelsemönster. Åtgärden, om man inte besitter tillräcklig kunskap, blir tyvärr att skapa en bättre poäng till nästa mättillfälle. Man missar således ofta den verkliga poängen, dvs. att identifiera orsakskomplexen bakom de enskilda och samlade tillkortakommandena.
Läs på själv ;-)
http://www.nsca.com/Education/E-learning/Hot-Topic--Functional-Movement-Screen/
Bilda dig din egen uppfattning, men läs på och utbilda dig först!
Nu har du läst på "en" rapport och kan bilda dig "din" egen uppfattning om BÅDE tillkortakommanden och fördelar med FMS, men även liknande screeningformulär, på ett bättre sätt än innan du läst på. Utredningen av FM-screeningen innefattar utvärdering utifrån både sensibilitet och reliabilitetsbegreppen, dvs. om verktyget är känsligt nog för att mäta varianser av det man vill veta samt om verktyget är känsligt nog för att mäta det man vill veta. Dvs. mäter det verkligen det man eftersträvar och som betyder något?
Själva har vi jobbat på och uppgraderat vår egen uppfattning konstant sedan 1995!
Det finns inga 100 % statiska sanningar och man måste förr eller senare sätta in allt i sitt sammanhang. På STAC har vi därför sedan 1995 integrerat både isolerad flexibilitets-, isolerad och integrerad stabilitets-, funktionell rörelse- och manuell undersökning i våra screeningformulär. Just nu heter våra vanligaste screeningverktyg STAC Bas-screening, STAC Avancerad Screening, STAC Screening "din idrott/ditt yrke".
Alla våra verktyg är en kombination av olika fasta grundverktyg som "går att modifiera", dvs. lägga till och ta bort tester, om kliniken/uppdraget kräver detta. Att kombinera gårdagens vetenskap med dagens modifiering ger oss inte bara möjligheten att identifiera uppenbara luckor i våra klienters fysik, det ger oss en bred, relativt djup och mångfacetterad (holistisk) data för att identifiera vad som är primärt och sekundärt i bakomliggande orsakskomplex!
Slutresultatet blir i en strategi av riktade korrektiva och funktionella övningar ev. kompletterade av manuella åtgärder. Det är nu skillnaderna mellan screening och screening blir uppenbara, det är nu vi administrerar och hjälper våra klienter att påverka och förändra.Vi kan inte säga att något protokoll är bättre eller bäst, bara att det adresserar det man borde så vitt man förstår och har kunnat analysera. Och då är det ju bra om man analyserat det som är relevant, eller hur.
Summa summarum: Vi måste alltid se alla förenklade koncept i ljuset av vad det är vi vill identifiera och har möjlighet att förstå! Om du vill lära dig screena på riktigt, börja med att bestämma vad du vill ta reda på, varför du vill ta redan på detta och om det är du som är personen att analysera den data som presenteras.
lördag 2 februari 2013
Slutsnackat, nu lanserar vi STAC Hockey Camp!
STAC Hockey Camp 2013! Idag blir det ingen blogg, utan ren och skär information om min och vårt senaste tillskott på hockeyfronten. Nu har ni chansen, nu är det dags att komma till Ronneby med era tonåringar för RIKTIG hockeyuppbyggnadsträning! STAC HC är öppet för alla som vill och är födda 1994-2000.
Om man följt denna blogg några år sannolikt redan bestämt dig för att anmäla dina spelare eller dina barn, så kommer en nyhet! Du kan utbilda dig själv samtidigt under campen! Med mera kunskap och lite praktisk erfarenhet går implementeringen på hemmaplan mycket, mycket lättare. För motstånd kommer ni att få. Inte på grund av att man tycker att STAC Metoden är dålig, för oftast har man ingen aning om vad det innebär, utan för att det är en "förändring" av det vanliga, det är så jobbigt att tänka om och jag vill inte ha fel! Stå på dig/er, om några år kommer många fler att säga, "det är precis så jag tänkt hela tiden" ;-).
Nu lanserar vi STAC Hockey Camp 2013 på STAC i Ronneby! öppet för alle er som inte har skygglapparna på och vill ge era barn och spelare det bästa av det bästa. För effekt det har vi redan, STAC Metoden är ingen ny stjärna på himlen, det är en mogen stjärna som lyser starkare, bredare och djupare än de allra flesta. Vi har rehabiliterat, grundutbildat, uppgraderat, trimmat och uthållighetstränat 12-åringar hela vägen upp till 19-åringar och mogna Elitserie- och NHL-spelare både individuellt och i lag de senaste 6 åren.
Under dessa 6 år av sommarläger på STAC har träningstiderna och antalet juniordeltagare varierat från 1-18 veckor respektive 3 till 10-talet privata hockeykrigare per sommar. Tidigare juniordeltagare huserar numera i sina drömmars land på väg uppåt i karriärerna med raketfart. Vi har uppgraderat och varit delaktiga i processen som hjälpt 15-,16-,17- och 18-åringar till att ta plats i USHL, NCAA, WHL, EJHL, ECHL, AHL, Div 1, Allsvenskan och så vidare. Gissa om dom kommer tillbaka varje sommar ;-), och gissa vilka som ibland gästspelar som hjälptränare på STAC Hockey Camp!
Huvudtränare är dock undertecknad själv i samarbete med Hans Jonsson -73 F.d. NHL spelare, Elitseriespelare, 96-landskamper, STAC Elittränare, Fystränare för MODO Hockey P14-16.
Läs mera om STAC Hockey Camp här
Om man följt denna blogg några år sannolikt redan bestämt dig för att anmäla dina spelare eller dina barn, så kommer en nyhet! Du kan utbilda dig själv samtidigt under campen! Med mera kunskap och lite praktisk erfarenhet går implementeringen på hemmaplan mycket, mycket lättare. För motstånd kommer ni att få. Inte på grund av att man tycker att STAC Metoden är dålig, för oftast har man ingen aning om vad det innebär, utan för att det är en "förändring" av det vanliga, det är så jobbigt att tänka om och jag vill inte ha fel! Stå på dig/er, om några år kommer många fler att säga, "det är precis så jag tänkt hela tiden" ;-).
Nu lanserar vi STAC Hockey Camp 2013 på STAC i Ronneby! öppet för alle er som inte har skygglapparna på och vill ge era barn och spelare det bästa av det bästa. För effekt det har vi redan, STAC Metoden är ingen ny stjärna på himlen, det är en mogen stjärna som lyser starkare, bredare och djupare än de allra flesta. Vi har rehabiliterat, grundutbildat, uppgraderat, trimmat och uthållighetstränat 12-åringar hela vägen upp till 19-åringar och mogna Elitserie- och NHL-spelare både individuellt och i lag de senaste 6 åren.
Ex. Marcus Ericsson -93 tidigare Luleå HF J20 superelit, går redan efter ett år med Des Moines Buccaneers i USHL till Michigan Tech i NCAA säsongen 2013-2014. Marcus har kört enligt STAC konceptet i två säsonger!
Huvudtränare är dock undertecknad själv i samarbete med Hans Jonsson -73 F.d. NHL spelare, Elitseriespelare, 96-landskamper, STAC Elittränare, Fystränare för MODO Hockey P14-16.
Läs mera om STAC Hockey Camp här
tisdag 29 januari 2013
Speed var namnet, annat var beställningen!
"-Vi vill bli snabbare", är den vanligaste meningen jag som
elittränare får höra från en lagtränare när denne vill konsultera
oss/mig för att förbättra upplägg/träning för en lagidrott.
Vad menar dom då med ordet speed egentligen och det verkligen bara speed man är ute efter?
Som elittränare är det givetvis enkelt, speed = topphastighet, punkt! Men så enkelt är inte denna "dåligt designade beställning", för tränaren menar i 9 fall av 10,
- bättre powerutveckling i benen,
- bättre deceleration och acceleration,
- bättre mobilitetssnabbhet dvs. agility samt
- högre topphastighet.
Så OM du tar emot en "speedbeställning", så betyder det. Att man i verkligheten måste göra de allra flesta spelare betydligt starkare, lättare (ja, de flesta är lite överviktiga och svajiga i mittsektionen) och stabilare INNAN man kan trimma dem (utveckla mer power), lära dem vända snabbare (de- och reaccelerera) och slutligen få upp dem till en högre topphastighet, dvs. göra dem "snabbare".
Så se till att ta bra betalt och ta till extra tid, för det är precis vad det tar, "extra tid att fixa en snabbare tid"! Kom ihåg att, förändring tar den tid det tar och att vissa saker måste vara på plats! Det är roligare att trimma en Porsche än en Fiat Uno!
På
bilden ser ni ett 40 m sprinttest där vi mäter tiden till både 10, 20,
30 och 40 meter, dvs. möjlighet till analys av
accelerations-/powerpotential och linjär speed i samma test.
tisdag 25 december 2012
Guru training eller bara det man borde träna!
Med jämna mellanrum dyker det upp nya "gurus" på dagstidningarnas sportsidor, inklusive undertecknad själv, som framställs som nydanare och innovationsmästare. Inget kunde vara mera fel. Det är fantastiskt att man kan uppfattas som nydanare, när det inte är några som helst nyheter man kommer med. Vi är inga gurus. Vi förmedlar bara det som fungerar och det man borde träna för att skapa den totalfysik kravprofilen ställer upp eller den fysik man eftersträvar som den bästa inom en viss idrott eller idrottsutövning.
För att exempelvis kunna skapa ett professionellt träningsprogram för en viss träningsperiod med syftet att exempelvis konvertera styrka, power och speed till en viss uthållighetsprofiI för en viss idrott eller en viss idrottare, krävs att man förstår skillnaderna mellan olika idrotters ergogenes och/eller bioenergetiska profil!
En idrotts ergogenes, bioenergetiska profil, anaeroba och/eller aeroba metaboliska kravprofil bestämmer vad som är lämpligt att träna på! Konstiga ord. Vad är definitionen på dessa begrepp då? Jag skall inte krångla till det, så jag tar det från andra ändan så hajar alla galoppen...
Varje idrott har idrottsspecifika
- tids-,
- intensitets-,
- utrustnings-,
- kroppskontakts-,
- tävlingsyte-,
- riktnings-,
- upprepnings-
- och tempovariationer.
- en idrottsspecifik total tävlingstid fördelad över specifika
- period-,
- halvleks-,
- tävlingssekvens-,
- makro-
- och mikropauseringar.
Det är alla dessa faktorer man måste ha klart för sig och FÖRSTÅ för att kunna designa de program som behövs för att tvinga en organism, dvs. en kombination av alla ingående organsystem, att optimera sin förmåga att generera den komplexa kravprofil för energitillgång som anses som det bästa i en idrott eller för en viss idrotts bästa utövare.
Hur kan vi över huvud taget tro att två helt olika idrottsuppdrag skall optimeras med exakt samma konditionsträning eller uthållighetsträning? Det är helt fantastiskt! Att så fort man presenterar differentierad uthållighetsträning i Sverige, så är det antingen världens nyhet eller så är det värdelöst för att det inte innehåller träning för att få en bra tid på Cooper test. Jisses!
torsdag 29 november 2012
"Äntligen tror jag dig på riktigt!"
Det var som tusan! En av de mest belägrade paradigmen inom långdistansidrotterna, nämligen "Volym is King!" håller på att ifrågasättas INIFRÅN! Läs mera på http://www.dn.se/sport/mindre-traning-ska-lyfta-skidskytteherrarna.
Kanske kommer även långdistansidrotterna att inse att vi måste höja blicken lite granna och titta på helheten kring en elitsatsning, inte bara samla mest antal timmar, mil och pass! Under en övning eller träningspass skriver varje professionell tränare hur
Tänk OM skidskytteherrarnas nya förbundskapten Marko Laaksonens inriktning med MINDRE volym, MER vila, HÖGRE kvalitet, KORTARE pass och mer grenspecifik blandning av intensitetsnivåer, tempo och intervaller skulle höja prestandan!
Tänk OM Marko Laaksonen's lite provokativa inriktning (i min värld helt okontroversiell och ganska självklar, se tidigare bloggar senaste 4 åren)
Gott folk, då blir det ännu mera uppenbar paradigminstabilitet i skidskytte- och skidlöpningsvärlden! Det kan bli dödsstöten eller i alla fall mycket skadlig stöt, för ett av idrottens största gissel nämligen den monosynaptiska reflexen "Volym is King"! Vi får väl se vad som händer framöver!
Som ni ser i artikeln ovan så reagerar åkarna i Skidskyttelandslaget redan positivt på ett flertal plan och organsystem. Detta är ingen större nyhet för oss som håller på att trixa med alla dessa variabler dagligen på en mångfald olika idrottare från en mångfald olika idrotter. Vi har nämligen fördelen av att just det, hantera idrottare från en mångfald av både uppenbart anaeroba/aeroba eller aeroba/anaeroba uthållighets- och konditionsidrotter! detta gör att vi ofta tvingas att titta utanför de olika idrotternas s.k. boxar av cementerade paradigm och sanningar om hur vi som grupp bestämt att det är och förblir!
Givetvis har jag en mångfald exempel på olika långdistans och medeldistansidrottare där jag dragit ner på volymen och påtagligt designat om upplägget med lyckade resultat MEN en av mina av mina senaste OS-deltagare i en medeldistanssport i kanot (K1 500) sade det bättre än alla andra. Observera, efter att initialt ha sågat stora delar mitt upplägg under de tre första månaderna av vårt samarbete och slutligen VÅGAT prova fullt ut. I denna individs fall gällde min föreslagna förändring, MINDRE volym, KORTARE pass, BÄTTRE kvalitet/övningsval och MERA vila!
Citat "...Antar att du (Joakim Dettner) har semester nu. Jag kör på för fullt och jag vill berätta att det går så jäkla bra! Äntligen tror jag dig på riktigt - en bra dag vinner jag, en ok dag tar jag medalj. Jag har tränat mindre volym men när jag kör mina hårda pass kör jag riktigt hårt och det går fort och känns bra och jag är så stark nu att jag paddlar optimalt tekniskt, orkar sitta upp hela loppet och slå i paddeln med kraft. Har sett till att vara fräsch även på gympassen och laddat på ordentligt även till dom så där har det hänt grejer. Dessutom har jag utan ansträngning gått ner 3kg i vikt sen i våras utan att tappa någon styrka alls så nu är jag fit for fight och jag längtar till London! Bara så du vet"
Citatet ovan betyder ju att min adept inte bara förstått att jag försökte optimera träningen och inte bara ta bort volym och pass för sakens skull (paradigm/individer i en paradigminstabilitetsfas reagerar med förnekelse, agitation och slutligen kapitulation/anpassning, i nämnd ordning), personen i fråga KÄNDE, VISSTE och VAR ÖVERTYGAD om den nya kapaciteten redan 4 veckor innan OS! Vi kan kalla det för ett lokalt paradigmskifte ;-), från verkligheten!
Kanske får vi en mer nyanserad debatt om uthållighetsträningens alla ingående parametrar i framtiden. Jag hoppas Laaksonen´s idéer tas emot med mer ödmjukhet och lust att lära och utvecklas än Ulf Karlsson´s (sannolikt liknande idéer) i skidlandslaget! Hur det än går,... förändringens vindar blåser bara hårdare, tills alla "stolparna" har ruckat på sig lite... Volym is King är passé, volym is king är ett alldeles för tunt och amatörmässigt paradigm! Det behöver stoppas in i ett helt bibliotek av kompletterande kunskap och erfarenhet! Tack för idag!
Kanske kommer även långdistansidrotterna att inse att vi måste höja blicken lite granna och titta på helheten kring en elitsatsning, inte bara samla mest antal timmar, mil och pass! Under en övning eller träningspass skriver varje professionell tränare hur
- många set,
- hur många repetitioner per set eller
- repetitionstid och total träningstid,
- med vilket tempo eller vilka tempoförändringar,
- med vilken intensitet eller vilka intensitetsförändringar,
- med vilken setvila,
- med vilken repvila samt
- slutligen med vilken periodicitet detta pass skall återkomma per vecka (mikroperiodisering) i en träningsperiod (makroperiod).
Tänk OM skidskytteherrarnas nya förbundskapten Marko Laaksonens inriktning med MINDRE volym, MER vila, HÖGRE kvalitet, KORTARE pass och mer grenspecifik blandning av intensitetsnivåer, tempo och intervaller skulle höja prestandan!
Tänk OM Marko Laaksonen's lite provokativa inriktning (i min värld helt okontroversiell och ganska självklar, se tidigare bloggar senaste 4 åren)
- höjer konkurrensnivån (man åker snabbare eller på kortare tid allt oftare),
- förbättrar hälsonivån (behöver jag påpeka att långdistansidrottare återkommande inte klarar att hantera de virus och bakterier som ständigt finns i vår miljö, pga överträning och sänkt immunförsvarskapacitet) och
- dessutom genererar objektiva uthållighets- och arbetsekonomimått såsom "relevanta testvärden", fler pallplatser och bättre tider!?
Gott folk, då blir det ännu mera uppenbar paradigminstabilitet i skidskytte- och skidlöpningsvärlden! Det kan bli dödsstöten eller i alla fall mycket skadlig stöt, för ett av idrottens största gissel nämligen den monosynaptiska reflexen "Volym is King"! Vi får väl se vad som händer framöver!
Som ni ser i artikeln ovan så reagerar åkarna i Skidskyttelandslaget redan positivt på ett flertal plan och organsystem. Detta är ingen större nyhet för oss som håller på att trixa med alla dessa variabler dagligen på en mångfald olika idrottare från en mångfald olika idrotter. Vi har nämligen fördelen av att just det, hantera idrottare från en mångfald av både uppenbart anaeroba/aeroba eller aeroba/anaeroba uthållighets- och konditionsidrotter! detta gör att vi ofta tvingas att titta utanför de olika idrotternas s.k. boxar av cementerade paradigm och sanningar om hur vi som grupp bestämt att det är och förblir!
Givetvis har jag en mångfald exempel på olika långdistans och medeldistansidrottare där jag dragit ner på volymen och påtagligt designat om upplägget med lyckade resultat MEN en av mina av mina senaste OS-deltagare i en medeldistanssport i kanot (K1 500) sade det bättre än alla andra. Observera, efter att initialt ha sågat stora delar mitt upplägg under de tre första månaderna av vårt samarbete och slutligen VÅGAT prova fullt ut. I denna individs fall gällde min föreslagna förändring, MINDRE volym, KORTARE pass, BÄTTRE kvalitet/övningsval och MERA vila!
Citat "...Antar att du (Joakim Dettner) har semester nu. Jag kör på för fullt och jag vill berätta att det går så jäkla bra! Äntligen tror jag dig på riktigt - en bra dag vinner jag, en ok dag tar jag medalj. Jag har tränat mindre volym men när jag kör mina hårda pass kör jag riktigt hårt och det går fort och känns bra och jag är så stark nu att jag paddlar optimalt tekniskt, orkar sitta upp hela loppet och slå i paddeln med kraft. Har sett till att vara fräsch även på gympassen och laddat på ordentligt även till dom så där har det hänt grejer. Dessutom har jag utan ansträngning gått ner 3kg i vikt sen i våras utan att tappa någon styrka alls så nu är jag fit for fight och jag längtar till London! Bara så du vet"
Citatet ovan betyder ju att min adept inte bara förstått att jag försökte optimera träningen och inte bara ta bort volym och pass för sakens skull (paradigm/individer i en paradigminstabilitetsfas reagerar med förnekelse, agitation och slutligen kapitulation/anpassning, i nämnd ordning), personen i fråga KÄNDE, VISSTE och VAR ÖVERTYGAD om den nya kapaciteten redan 4 veckor innan OS! Vi kan kalla det för ett lokalt paradigmskifte ;-), från verkligheten!
Kanske får vi en mer nyanserad debatt om uthållighetsträningens alla ingående parametrar i framtiden. Jag hoppas Laaksonen´s idéer tas emot med mer ödmjukhet och lust att lära och utvecklas än Ulf Karlsson´s (sannolikt liknande idéer) i skidlandslaget! Hur det än går,... förändringens vindar blåser bara hårdare, tills alla "stolparna" har ruckat på sig lite... Volym is King är passé, volym is king är ett alldeles för tunt och amatörmässigt paradigm! Det behöver stoppas in i ett helt bibliotek av kompletterande kunskap och erfarenhet! Tack för idag!
lördag 24 november 2012
Skärpning! -Kvalificera era adepter för tuffare träning!
På STAC Idrottsmedicin & Naprapatmottagning har vi ganska bra koll på hur det ser ut på skadefronten i idrottssamhället eftersom vår kundkrets innefattar allt från yttersta världselit inom ett 30-tal idrotter lokala lagidrotter, elitmotionärer, sällanmotionärer samt yrkesmän och yrkeskvinnor från hela Norden. Man kommer till oss inte bara för att vi löser svåra idrottsmedicinska problemställningar utan för att vi hjälper individer att bygga belastningstålig fysik från grunden och hela vägen upp till världens bästa resultat, VM-guld och OS-medaljer.
Svensk idrott och dess stora skadebekymmer har många orsaksfaktorer.
- En stor faktor är "usel härdning via vanlig lek, bus, spontanidrott och utomhusaktivitet under barn- och ungdomsår", vilket ger allt sämre rustade vävnader för att tåla stora kraftuttag under korta tider eller med hög upprepning.
- En annan är våra allt vansinnigare kostvanor med mängder av halvfabrikat, kolhydrater vi inte tål, läsk, godis och billig snabbmat med låg näringsdensitet. Detta resulterar ofelbart i allt sämre kvalité på vävnad, dvs. sjunkande vävnadstålighet och förväntad hållfasthet.
- En annan är dålig idrotts- och träningsutbildning i HUR man bygger upp en kropp att tåla SIN idrott, dvs. vilken flexibilitet, stabilitet, balans, koordination och styrka som krävs för att ta sig igenom karriären med en bra belastnings- och träningstålighet.
- Det finns många flera, men jag nöjer mig där och redogör nedan om en tråkig tendens som är gemensam och allmän, nämligen tron att man kan träna vad som helst utan att kvalificera atleterna för den aktuella träningsnivån... Jag vill påpeka att ingen gör fel med vilja och att det nästan alltid beror på bristande kunskap, utbildningsnivå, stress, brist på röd tråd och gamla kopierade träningsprogram.
Framtiden ser mörk ut för svensk idrott OM vi inte skärper till oss som tränarkår och inser att vi måste skaffa oss bättre grundutbildning i hur man bygger idrottskroppar från grunden. Ett vanligt exempel på inkompetent implementering av träning är hög volym av exempelvis hoppträningspass, högtaxerande kraftutveckling med krav på maximala accelerationer och hastigheter med eller utan tilläggsbelastningar för individer som varken kan bromsa eller accelerera vare sig sin egen kroppsvikt eller tilläggsbelastningar med bibehållen ergonomisk kroppshållning eller korrekt supportad ryggrad.
- Powerträning kan INTE introduceras av vem som helst, för vem som helst!!!
- Det tar minst två år att steg för steg bygga upp en individ med korrekt periodiserad styrketräning, för att på ett bra och effektivt sätt kunna tillgodogöra sig och tåla framtida powerträning, punkt!
Många pratar om power, snabbstyrka, explosivstyrka och plyometriska övningar, få vet vad som krävs i form av flexibilitet, neuromuskulär rekryteringsförmåga, inre och yttre bålstabilitetskapacitet samt relativ styrkenivå i relevanta rörelsebanor för att kunna hantera, supporta och säkra denna höga belastningsprofil i alla kroppsdelar!
Många pratar power, få pratar om HUR MYCKET träningens volym måste minska beroende på vilken del eller spektra av det gigantiska träningsområdet power man avser.
Många pratar power, få pratar om VILKEN power man måste träna i förhållande till relevanta kontakttider, draglängder, accelerationsvärden, hastigheter som verkligen gäller för "stora resultat" och världselit.
Många pratar om power, få vet HUR man periodiserar och designar powerträningsfaser!
Anledningen till att man måste veta "mycket bredare och djupare" när man kommer till powerträningsfasen är lika viktig som enkel.
- Det finns inge utrymme för MISSTAG när det gäller att stressa vävnader med de största belastningarna och de snabbaste kraftutvecklingstiderna. Man MÅSTE VETA hur man periodiserar (kort- och långtidsplanerar) powerträning för att inte övertaxera vävnad!
- Kraftfullt övertaxerad vävnad (oavsett om det uppkommer som en ackumulerad eller momentan effekt) leder till ganska allvarliga överträningssyndrom som inte sällan inbegriper vävnadsbrott av olika slag såsom stressfrakturer, avslitna muskelfästen (avulsionsfrakturer), muskelrupturer, kotkompressioner, reducerad diskhöjd, diskprotrusioner (diskbuktningar) och diskbråck (diskkollaps).
Vi måste lära oss mera om hur man kvalificerar (kollar om man är mogen för en viss träningsnivå) och bygger upp individer att tåla tuffare träningsnivåer såsom maxstyrketräning och powerträning. På bilden ser ni Sofi Flink (STAC Elitfondadept, JVM Guld Spjut 2012) bli kontrollerad/coachad i en av många bål- helkroppssäkringsövningar "Knästående framåtbollrull på swissboll" av Tina Runesson (STAC Elitfondadept, 5.90 m längdhoppare).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)