söndag 11 september 2016

STAC Processen - En systembaserad vetenskapligt uppbackad process för bästa programdesign


Oavsett vilken uppfattning man har eller inom vilket paradigm man är stöpt och döpt, finns det saker man inte kan ducka för. Det är Riktiga Resultat och dess bakomliggande process. På STAC har vi riktiga resultat, inte ett fåtal, vi har allt från många riktiga häftiga internationella idrottsresultat till lika häftiga komplexa rehabiliteringsresultat. 

Vi har gjort många misstag på vägen när vi skapat vår helhetssyn, vi har funderat, förbättrat, testat igen, lyckats bättre, förstått sambanden, modifierat och optimerat. Vi  har genom åren lärt oss ett system, vi har lärt oss att följa en process som numera genererar effektiva lösningar i parti och minut, Det är inte lätt och enkelt, man måste tänka och lägga ner lite tid, men det är förvånansvärt snabbt och vansinnigt effektivt, när man förstått och behärskar flödet i STAC Processen.

Att ta reda på 
  • det faktiska nuläget (vem har jag framför mig?), 
  • att informera sig om den faktiska kravprofilen (hur ser kravprofilen ut?), 
  • att kunna välja relevanta (valid och reliabel) screeningförfaranden och tester, 
  • att kunna analysera och bedöma screeningresultat och testvärden i förhållande till grundläggande biotensegritet, neuromuskulär utvecklingsnivå 
  • samt grenspecifika flexibilitets-, mobilitets-, stabilitets-, styrke-, power- och uthållighetsmål, är helt avgörande för hur bra en programdesign och periodisering av träning kan bli. Punkt.

STAC Processen är inget koncept, det är en systematiserad guidad process, backad av vetenskap, extrem praktisk implementerad erfarenhet och otvivelaktiga resultat sedan 1995. STAC Processen är inte alltid unik i sina delar, det finns mängder av duktiga utövare på olika delar av processen i världens alla hörn. Men, som ett vetenskapligt och erfarenhetsbaserat sammansatt helhetssystem för professionell programdesign och periodisering av träning oavsett idrott, kravprofil eller faktiskt nuläge, är det unikt i världen.

STAC Processen i sig, ger inga svar, den är att se som en mycket kompetent guide till professionell screening, analys och programdesign. I STAC Processen är du befriad från smala begränsande oc ibland ineffektiva koncept, det finns inga färdiga program, det finns inga tvingande övningar, inga färdiga träningskoncept, inga bästa variabler för alla. Men det finns en klockren guidning, inbyggd framgångsrik kompetens och support för

  • korrekt, valid och reliabel faktainsamling, 
  • erfarenhetsbaserad (subjektiv analys) och 
  • vetenskaplig (objektiv) analys, 
  • orsakskomplexgrundade övningsval, övningsvariabelsinställningar och programdesigner
STAC Processen är ett arbetsverktyg som lär och stöder den professionella coachen att hålla en hög och jämn prestationsnivå gällande förmågan att

  • identifiera det faktiska nuläget, både bra och dåligt
  • adressera de största luckorna först,
  • kunna hantera många parallella och fasförskjutna program/processer
En av de senaste litteraturgenomgångarna och publicerade artiklarna på området, processer för att välja bästa övningar och skapa bäst riktade programdesigner, kan man läsa i artikeln nedan. En genomgång och konklusion som stöder och supportar samtliga de process-steg som definierar STAC Processen. Läs mera här , Paul J.; BisReadhop, Chris; Brazier, Jon; 
Strength & Conditioning Journal. 38(4):90-97, August 2016.


I STAC processen ingår inte bara en STAC-screening och analys av nuläget utifrån denna screening etc. Det ingår ofta även våra s.k. valida och reliabla fystester, dvs tester och fystestprotokoll som ger relevant data för att bedöma differensen mellan klientens nuläge och målbilden eller kravbilden för olika effektnivåer inom den aktuella idrotten. 
STAC Fystest "din idrott" är våra enskilda och grupperade testprotokoll för mängder av olika idrotter, för insamling av data som tydligt påverkar både övningsval, programdesign och periodisering av träning. 

Man kan INTE testa alla idrotter med samma övningar eller samma testprotokoll, av den enkla anledningen att man då riskerar att välja övningar och designa program utifrån riktvärden som inte är avgörande eller tom kontraindicerande för den aktuella idrotten eller önskade framtida prestationsnivån. STAC Fystest "din idrott", är en självklar och oerhört framgångsrik del i den utökade STAC Processen att skapa bästa möjliga programdesign för en viss individ, grupp, lag eller syfte, 

En viktig och bra artikel som underbygger och ger tydligt stöd för STAC Processen och STAC Fystest "din idrott", kan du läsa nedan  i Strength and Power Profiling of Athletes: Selecting Tests and How to Use the Information for Program Design

McGuigan, Michael R. PhD, CSCS*D1; Cormack, Stuart J. PhD2; Gill, Nicholas D. PhD1,3



På STAC menar vi allvar med att coacha individer. Det du inte vet kan du inte adressera, det du inte mätt upp kan du inte återtesta, det du inte har skapat en systematiserad erfarenhetsbaserad kunskap kring kan du inte enkelt härleda. Om du inte vet, gissar du! Det du inte vet, kan tom skada din klient! Den som jobbar med en öppen men riktad process, blir högst sannolikt kunnigare, bättre och mer framgångsrik snabbare. Du väljer, processen finns ändå.

fredag 19 februari 2016

Periodisering på riktigt, inte bara ordet!

Periodisering, är åter på väg in på "hippa listan"! Ord, träningformer och sanningar återkommer i olika rytmer och skepnader, allt har sin våglängd, så också den absolut mest komplexa, svårlärda och underskattade delen av träningsmarknaden, nämligen periodisering av träning.
En bra periodiseringsplan i nedtecknad form kan se ut som ovan (bild) och beröra allt från år, månader, veckor och dagar till själva träningspassens fördelning, intensitet, volym och adaptationsfaser till parallella processer som kosthållning, peakperioder och medicinsk uppföljning. Det är mycket som väger in i ett lyckat recept, vilket egentligen betyder en bra framtvingad adaptationsprocess.
Nästa hippa ord för att positionera sig på marknaden och allokera klienter, kommer att vara att man erbjuder periodisering av träning i alla dess former och sätt. Det både gläder mig (eftersom vi rehabiliterare, tränare och PTs, inklusive undertecknad, behöver lära så oändligt mycket mera om detta ämne) och oroar mig lite eftersom många "blir periodiseringsexperter" i samma stund som första boken om periodisering öppnats. 
Periodisering = Kvalificerat recept för riktad helhetsprocess med förväntat slutmålsområde
Periodisering av träning är nämligen mycket mera än att variera träning och mer eller mindre randomiserat använda sig av olika redskap, övningar, program och pass. Periodisering av träning är som "ett kvalificerat försök att skapa ett recept som ger en viss förutbestämd form, funktion och smak på en kaka". Mitt råd är därför att vara mycket ödmjuk i denna nya "trend", inte lova mer än man just nu kan hantera, kontrollera och hyfsat förutse samt att se misstagen (för de kommer ganska tätt i början) som lärare och utvecklas med ärlig reflektion och tilltagande entusiasm som rättesnöre. Det är mycket lätt att lova för mycket, i sin iver att leverera, och vara "något nytt och fräscht".
Periodisering på RIKTIGT 
Periodisering av träning innebär, "på riktigt", att du som tränare "indirekt tar ansvaret för" både screening, nulägesanalys, programdesign OCH periodisering av träning över en viss tid, med halvt utlovande av en viss effektutveckling på ett antal utvärderingsvariabler vid tidsperiodens slut. Vadå screening, nulägesanalys och programdesign, det var ju inte det det handlade om? Jo, det är precis det det gör. Hur skall du kunna säga att du kan periodisera en klients träning över tid, om du INTE vet VEM som står framför dig? Hur skall du kunna rikta pilarna på rätt mål eller ens rätt karta, om du inte VET vad som läcker, vad som är ok, vad som är tillräckligt bra i förhållande till kravprofil och målbild? Därför måste du tänka till innan du använder detta mycket Breda, Djupa och Integrerande ord, Periodisering!Om man skall sälja Periodisering av träning på riktigt, betyder att man minst bör ha erfarenheten, kunskapen och förmågan att sekvensiellt, parallellt och/eller icke-sekvensiellt, adressera, bygga upp och optimera den enskilda individens stora, moderata och små tillkortakommanden över en viss uppskattad s.k. behövd tidsrymd (period, perioder), samtidigt som man vidmakthåller och/eller parallellt med ständigt förändrad/modifierad procentfördelning adresserar hennes styrkor, spetskompetenser och parallella "skills", för att slutligen ha skapat en komplex funktionsnivå för alla viktiga ingående biomotoriska kvaliteter i paritet med målbilden och/eller motsvarande den unika komplexa kravprofilen för en viss prestationsnivå.
Att bli bra på riktigt, tar tid, mycket tid! 
Efter snart 20 år av försök till att designa träning över tid för vissa specifika eller generella mål för både mina patienter, klienter och kunder, tycker jag mig vara hyfsad men fortfarande i behov av mycket mera praktik, feedback, sammanställning av kunskap och reflektion. Otroligt roligt att periodisering är på tapeten igen, men kom ihåg att både gratifikation och fallhöjd bestäms av en ekvation med minst tre beroende variabler vad jag lovat, hur mycket jag kan och vad som hände. Periodisering uppfanns inte nyligen, det finns myriader av fakta och faktorer att ta hänsyn till, fallgroparna finns utplacerade som taskiga bunkrar på en skotsk linksbana. Det är många djupa sandiga besök i början, men eftersom lär man sig rätt förberedelser, ta hänsyn till alla omständigheter, välja rätt strategi för dagen, välja rätt klubba för varje slag i förhållande till vart man vill landa och senare stanna bollen, smeka iväg bollen med rätt vinklar och speed för att slutligen antingen lära sig av ett fantastiskt, halvbra eller dåligt resultat. Repetera.
Om man blir bra på periodisering betyder det att man sannolikt behärskar hela processen från screening och analys till programdesign och periodisering och framgångar för dina klienter! Låt dig inte hindras av omfattningen på detta begrepp, kör på, lär mera, kör på igen, till slut börjar du leverera. Först då förstår man hur viktigt det var att börja från början, på riktigt!
Med riktigt bra periodisering kan man lukta på framtiden, redan idag ;-)!
Mvh Joakim Dettner

söndag 10 januari 2016

Dettners Top 10 för 2016-2020

Joakim Dettners Top 10 för 2016-2020
Trender kommer trender går, endast det som fungerar består. Alla som varit med ett tag, som reflekterar en aning med hjärnan påslagen i läge ”öppen observation och perception”, ser givetvis trenderna, men plockar bara upp en boj här och där för att integrera i ett större sammanhang.

Efter över 20 år i branschen kan jag med eftertryck säga att trender kommer och trender går. Ordet mobilitet är glödhett, mobilitetsstyrka är på stor frammarsch, de olika rörelseplanen är åter på tapeten liksom den omättliga nyfikenheten att mäta det vi gör och visa upp det vi gjort på sociala medier.

Trendstrålkastaren lyser just nu på fascia, tensegritet, rörlighetsstyrka, frihetsgrader, plyometrisk träning och extrem-events. Inget direkt negativt med det, tvärtom, där lyset är tänt underlättar det att läsa på. Ju fler som läser på ju bättre. Ju mer man kan, ju lättare har man att förstå vikten av att tänka brett och djupt, sätta i sitt sammanhang, även gällande de kunskapsområden som inte är upplysta och ”heta” för tillfället.

Trender är en naturlig del av det vi kallar för sökande strävan, sinusformad utveckling och periodiserad upplysning av olika delar i det gemensamma kunskaps- och erfarenhetsfältet. Tricket för framgång och varaktighet i branschen är just, ”att veta om att det är så här”. Om man exempelvis vet att vädret bara är delvis förutsägbart, men har en förutsägbar periodisk förändring, läser man på om detta ämne, tar smartare beslut utifrån hela denna kunskap, presterar bättre över tid, ”har mer tur än konkurrensen” och hamnar ganska sällan i sjönöd.

Nedanstående lista är INTE min trendspaning, utan mina Strategiska Navigationstips oavsett vad trenderna säger närmaste 4 åren.

Joakim Dettners Top 10 för 2016-2020 

1. Kvalificera dina klienter
Den tränare som inte ser till att ta reda på vem som står framför henne, sätter just henne i centrum, gör en vettig analys om vilken träningsnivå och vilka förutsättningar som råder för individen, kommer att bli allt mindre anlitad i framtiden. Den som kan kvalificera sina klienter på ett relevant och repeterbart sätt för individen och kravprofilen, kommer att vinna stora viktiga marknadsandelar.
2. Digitala hjälpmedel
Digitala verktyg för screening, analys, individuell programdesign och smart periodisering av träning och rehabilitering kommer att vara navet kring vilket framtidens PT och lyckosamma träningskedjor kommer att snurra. Den som är bra på objektiv uppföljning av screening- och träningsvariabler och designar lösningar i samklang med det sociala livet, målbilden eller den faktiska rådande kravprofilen, kommer att bli extra eftertraktade inom hälso- och träningsbranschen.
3. Bygga från grunden, oavsett
Den terapeut, tränare, coach eller rådgivare som envist och kunnigt bygger funktion och plattform från den tränings- och funktionsnivå klienten eller kunden faktiskt befinner sig på, och inte faller i fällan att hoppa över detta viktiga och direkt utslagsgivande moment, kommer att samla största klientstocken, fixa de häftigaste förbättringarna och ta högsta arvodet.
4. Lär mer om tensegritet, biomekanik och epigenetik
Ju mer man lär om matematiken, konstruktionslösningarna, adaptationen, perceptionen och rörelsen bakom det vi kallar liv, ju bättre blir vi på funktionsbedömning, analys, programdesign och träningsimplementering. Att kunna lite mera, lite längre fram eller lite djupare än konkurrensen har alltid varit ett gigantiskt försprång. Att läsa in och utbilda sig på riktigt är redan No1, men blir ännu mer avgörande fram till 2020.
5. Less is more
För varje år som går dör mantrat ”volym is king” lite mera till förmån för ”våga träna tillräckligt mycket fast mycket smartare”. De som vågar vila och återhämta sina klienter lite mera, utifrån vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om både den generella och individuella interaktionen mellan stress, superkompensation och långtidsadaptation, blir vinnare på elitidrottsmarknaden, som innehåller mängder med övertränade atleter.
6. Medvetna klienter kräver kunskap och verklig effekt
Nutidens kunder är mer pålästa, kräver bättre resultat, större engagemang och kommer allt oftare att påtala och anmäla oskickligt beteende, undermålig kvalificering, felriktade programdesigner. I framtiden blir det allt färre uppdrag för den personliga tränaren inte kan uppvisa någon form av godkänd utbildning, bevisad grundnivå, kvalificerad vidareutbildning och ett flertal olika lyckade klientfall eller adeptframgångar.
7. Extremt, blir mera lagom och anpassat
Tränings- och tävlingsformer karaktäriserade av extrem energiutgift över tid via mer eller mindre extrema komplexuppdrag, uthållighetsprov eller styrkeuthållighetstävlingsformer, kommer att finnas kvar och utvecklas ytterligare, men samtidigt mattas av och delvis övergå i ett allt större behov och efterfrågan om samma typer av aktiviteter fast lite kortare, lite lättare, utan krav på personligt rekord varje gång. Tränare som kan kvalificera och placera klienter i rätt startlucka, behåller sina klienter och drar till sig nya.
8. Massdöd i App-djungeln pga Data overload
Appar och digitala plattformar är här för att stanna, men bara de som hanterar värdefull data i kombination med erfarenhetsbaserad analys kommer att bestå och frodas. Efter några år av ”frossa i tränings-appar” och mängder av data, som användaren inte vet hur man skall analysera, så kommer app-djungeln att gallras och förändras i allt snabbare takt. Framtidens appar kommer inte bara att mäta för att något är mätbart, utan mäta det som vi vill ha uppmätt för att kunna utvärdera det vi vill bli.
9. Kvalitetssäkring av gym och PT
Gym och gymkedjeägare som vill behålla kunder, minska ”drop out”, öka effektiviteten, maximera ”nöjd kund-index”, minimera skadefrekvens och stå ut på marknaden, utvecklar sig strategiskt mot att lösa sina kunders problem via en kombinerad lärande och kvalitetssäkrande digitalt stödd process. Om man kallar sig personlig tränare PT har man av Konsumentverket from 2016 ett krav på sig om giltig certifiering (se Swedish Standards Institute SIS-SP 1:2012, STD-88226). Gym och gymkedjor med certifierade tränare och en kvalitetssäkrande intelligent digitaliserad plattform, kommer att rocka i framtiden.
10. Slarva med klass, träna med en klackspark
Bra tränare kan använda fusk som potentierande verksamhet. Även i framtiden bör vi ge utrymme för lite fusk med för mycket kolhydrater, lite spontanträning bara för att det är roligt och ibland inte allt för genomtänkta pass. Som björnungarnas vilda planlösa just nu-lek eller ursprungsbefolkningarnas långa vandringar för att bli ”höga” på honung. Att fuska med klass kan vara en väldigt effektiv ventil för att behålla i den optimala kostrutinen och orka med den delvis stereotypa träningsvardagen för att nå sina tränings-, rehab- eller livsmål.

lördag 12 september 2015

Är Du nummer 1 för Din klient?


För att kunna coacha mängder av "olika nulägen" hela vägen till elitprestationer, rekord och guldmedaljer, måste även tränaren vara på en konstant resa mot allt högre, bredare och djupare elitnivå, bland tränare.

Har du koll på vad du måste, bör och skulle behöva veta för att vara tillräckligt bra för din klient eller dina klienter?

Periodisera ditt lärande, utbilda dig mera!
Om vi som tränare vill höja oss ett snäpp eller två, måste vi givetvis veta mer än vi gissar, eller hur!
Handen på hjärtat:
  1. Om vi lär oss mera om hur man tar reda på det vi måste och bör veta om vår klient, kan vi nämligen adressera det som behöver uppgraderas, byggas upp och optimeras. 
  2. Rätt implementerat medför detta att vi kan förvänta oss vissa resultat, inte bara hoppas. 
  3. Om vi kan förvänta oss vissa resultat, kan vi givetvis också utvärdera utfallet. 
  4. När vi utvärderar utfallet, ökar vi vår praktiska och teoretiska kompetens, oavsett utfall. 
  5. Efter ett tag har vi höjt oss ett snäpp eller två, 
Det "snäppet" innebär flera saker i sin förlängning. 
  1. Du får sannolikt behålla de klienter du vill behålla
  2. Du kommer att bli kontaktad av klienter som behöver din nya nivå
  3. Du kommer då att behöva höja dig ett snäpp för att hålla marginalen
  4. Processen stannar aldrig av, förrän du kliver av...

måndag 24 augusti 2015

Träna tillräckligt mycket, fast mycket smartare!

Vad har man att vinna på smarta övningsval, individuellt anpassad programdesign och smart planering av träning över tid? -En hel del! Men, mest tjänar dina klienter på att du är rasande mer kompetent än konkurrensen gällande "hur" man tränar tillträckligt mycket, fast mycket smartare! Det finns bara ett litet problem. För att designa något som är "tillräckligt mycket" och dessutom kunna designa något som är "mycket smartare", krävs gedigen kunskap, erfarenhet och mängder av lärorika misstag. Det är det man skaffar genom åren.


Det är tyvärr ganska få individer som verkligen vet vad framgångsrik periodisering av träning handlar om, på riktigt.

Periodisering av träning är sannolikt det bredaste, djupaste och mest svårgreppade kunskapsområdet inom idrottsmedicin och fysisk träning för prestation. Kunskapsområdet sträcker sig från screening, analys, kravprofil, övningsval och programdesign till compliance (noggrannhet och faktisk implementering av träningen och periodiseringsupplägget), vecko-, månads-, årsplanering samt ständig dynamisk modifiering, i förhållande till utveckling av fysisk prestanda, förändrade omständigheter, vila, återhämtning, kort- och långsiktig adaptation och personliga målsättningar.

Periodisering av träning är INTE att "bara köra det man senast lärt" eller "det man alltid gjort", utan att sätta individen, träning och planering av träning i sitt stora och lilla sammanhang. Periodisering är att anpassa träningsupplägget till idrotten och träningsfasen samt individen och det faktiska nuläget i förhållande till kravprofilen. Det är en hel del att hålla reda på när man skall periodisera träning, jag vet, men alternativet är att gissa och hoppas.

Lovande periodisering, är det samma som kunnig, kompetent och framgångsrik träningsplanering som tagit hänsyn till både individens nuläge och idrottens "hela kravprofil". Bra eller lysande periodisering är det först när det visar sig att den periodisering man skapat, faktiskt genererar det man föresatt sig att påverka, uppnå och leverera i skarpt läge.

Bästa övningen, finns den?
Vi måste sluta prata om vad som är bästa övningarna och istället engagera oss i HUR man screenar, analyserar, "väljer övningar", skapar övningskombinationer, modifierar övningsvariabler, designar träningsupplägg och periodisering av träning som faktiskt är tillräckligt lovande för att till slut anses som bra eller lysande. Mitt eget mantra, "träna tillräckligt mycket, fast mycket smartare", kan vara tänkvärt i detta sammanhang!

För att kunna anpassa och designa framgångsrik periodisering av träning med god repeterbarhet (dvs. vara reliabel eller trovärdig), måste man ha ackumulerat erfarenhet av otaliga upplägg, man måste veta hur adepter agerar, reagerar, superkompenserar och adapterar i praktiken, man bör dessutom ha kommit fram till ett antal s.k. "avslut" eller "hårda utfall". Man måste kunna backa sina teorier med praktisk erfarenhet och resultat. Detta kan vara positiv resultatutveckling, prestationer, placeringar och utvecklingskurvor samt exempelvis fallande skadeincidens, ökad belastningstålighet och andra mått som betyder något, på riktigt.

Vi kan INTE träna alla adepter likadant!
Det finns nämligen INGET optimalt upplägg som passar alla. det finns inte ens ett upplägg som passar alla inom samma idrottsgren eller samma lagidrott. Alla individer är unika, har en unik biokemisk individualitet liksom en unik biomotorisk nivå och en unik ambitionsnivå. Den "bästa träningen" är den träning som ger "just denna adept", den effekt, den kroppsliga/cellulära förändring eller det resultat man eftersträvar, punkt!

Förändring tar dock TID och alla luckor, svaga länkar och tillkortakommanden kan INTE täppas till med ett enda programupplägg. Ibland går det åt många uppgraderingar, flera nya programupplägg och tom hela säsonger att fixa till önskad fysik eller önskad förändring. Vi måste lära oss att förhålla oss till nuläget och inte frestas att hoppa över viktiga faser av kvalificering, uppbyggnad och optimering.

Standardträning, ger på sin höjd standardbra utfall! 
Som tränare eller coach skall man välja de övningar och det övningsupplägg som bäst och på rätt komplexitetsnivå, täpper till de luckor/tillkortakommanden som screening och analys av en professionell screening och testprocedur identifierat!

Det är således INTE smart att träna ett helt fotbollslag eller ens alla längdhoppare/sprinters med exakt samma övningar (stressorer) och med samma övningsvariabelinställning (set, rep, tempo, intensitet, vila). Givetvis förekommer pass där ett flertal övningar och komplexitetsnivåer är gemensamma, men de olika individuella biomotoriska färdigheterna skall ha genomslag på hur övningsvariablerna är skrivna.

Med periodisering av träning menar jag INTE BARA vilka dagar i vecka man skall köra ett specifikt träningsprogram/pass år ut och år in. Jag pratar om den professionella
  • sekvensiella (vecka efter vecka, månad efter månad...), 
  • parallella (träningsperioder som överlappar varandra eller löper parallellt) och 
  • intermittenta (program eller upplägg som återkommer med olika tidsförskjutningar), 
fördelningen av enskilda program, programupplägg, träningsinriktningar och fokusering på olika biomotoriska variabler (flexibilitet, stabilitet, mobilitet, balans, koordination, styrka, power, uthållighet, kondition etc.) över en längre tidsperiod (månader till år eller olympiader) som sakta men säkert skall resultera i rekord, medaljer och uppfyllda målbilder.

Vi måste lägga mera pengar på att utbilda oss och lära både djupt och brett!
Vi måste nog fundera både en och två gånger på hur vi i Sverige skall uppgradera prioriteten på alla de tränare (styrke- och powercoacher, grenspecifika tränare etc.) som inte skulle vilja annat än bli mer kunniga och bättre utbildade för att kunna screena av sina adepter, analysera vad dom fått reda på, konstruera program utefter denna analys och slutligen kunna återscreena och modifiera program samt periodisera detta för att skapa bästa möjliga lågsäsongsträning respektive högsäsongsträning under flera år.

Till slut blir det ändå som med våra bästa adepter. Den tränare som är smartast med sin egen vidareutbildning, reflekterar och tänker själv, lär av andra duktiga kollegor och värdesätter kunskap, erfarenhet, effekt och ödmjukhet vinner i längden! Tänk på detta när du tvärsäkert säger att du vet hur man skall träna redan innan du vet vem som är adepten eller när du väljer din nästa utbildning!


fredag 12 juni 2015

Doctor betyder också lärare!

Min fru Anna och undertecknad har precis skänkt en bok till en blivande kvinnlig student på läkarlinjen.
Vi ville på något sätt bidraga med en bra grundplåt för att det massiva kommande lärandet inte bara skall bli en lärprocess utan en kombinerad lär-, reflektions- och integrativ process för en lysande effektiv framtid. Vi skrev så här i boken.

Till N.N. 2015-06-12
"Doctor betyder också lärare. Det är precis vad det handlar om. Att lära människor att göra bättre val i livet och att förstå sin egen kropps signaler och behov. Alla människor har en unik biokemisk individualitet och olika behov. För att kunna hjälpa på individuell nivå, måste det vara kundens (patientens) behov som styr vilken hjälp och rådgivning hon skall få.
Att vara holistisk innebär att ta hänsyn till hela människan och hela bilden samtidigt som man undersöker delarna och jobbar med metoder som just den människan är i behov av eller kan dra nytta av. För att kunna göra det, behöver du vara öppen för många olika lösningar, ha en stor verktygslåda att plocka ifrån.
Var öppen, generös och respektfull när du bygger upp ditt nätverk av olika kompetenser, förklaringsmodeller och kollegor. Gå Din egen väg och lär från många olika "lärare" och områden, våga lära, vara och verka brett och djupt. då kommer du att göra skillnad i framtiden, Stor skillnad!"
Be the change you want to see/Anna och Joakim

Efter att ha läst igenom texten ovan, säger den blivande läkarstudenten. "Så otroligt kul att ni valde just denna boken, jag har tänkt köpa den så många gånger, jag är så intresserad av vad hon skriver. Jag tänker faktiskt aldrig bli en läkare som sätter en cortisoninjektion där klienten pekar utan att ta reda på och adressera vad problemet egentligen beror på. Tack så hemskt mycket, jag lovar verkligen detta, tack igen."

Vi håller givetvis tummarna för att hon sitter där om 7-8 år och berättar vad hennes kunder (patienter) skall förändra, göra och tänka på för att adressera och normalisera det effektiva orsakskomplexet bakom besvären. Framtiden får utvisa om boken vi gav bort och erfarenhetsbudskapet vi bifogade, hade sådan inverkan på resan, destinationen och framtida lärargärning med kroppen som huvudintresse, som vi och naturen hoppats.



lördag 14 mars 2015

För eller emot bålstabilitet, är det smart?

Att bara vara för eller emot, hämmar utveckling. Eftersom vi ofta pratar om samma saker, när vi är för eller emot, fast på olika ställen och med vilt skiftande kunskapsnivåer och praktisk bredd, djup och erfarenhet, blir det oftast inget annat en en patetisk debatt om ingenting.

Fortfarande 20-25 år efter att man (Hull, Hodges, Richardsson m.fl) listade ut/mätte upp med vilken initial sekvensering (ordningsföljd), timing (tidslängd, överlappning) och succesion (taktik i förhållande till process och utveckling av förlopp) humana organismer slår på allt mer förtryck och mottryck i "bålen" vid förberedelse till arbete eller under ökande belastningsprofil och utmaning, rasar debatten om man är "för" eller "emot" det som händer inledningsvis och vid s.k. "lättare utmaningar" typ resa sig, vända sig, stå, gå och bara vara gentemot lyfta, pressa, dra, vrida tyngre, tungt, maximalt och slutligen utveckla power!
Jag förstår dock att alla inte kan förklara sig lika lätt som de som vistats i forskningsvärlden och implementerat i verkligheten kring denna fråga i lika många år, bl.a. undertecknad. Eftersom jag inte direkt är någon nybörjare på området att bygga upp fysisk kapacitet, resultat och hållbarhet i mängder av olika idrotter, blir jag brydd över att diskussionen aldrig går framåt, bara står kvar och skvalpar, medan vattnet blir allt surare.
Bifogar därför lite matnyttiga vetenskapliga och erfarenhetsmässiga rader kring organismen människans komplexa sätt att skapa stabilitet för att undvika rörelse (behålla position, hållning, inte vackla etc.), skapa rörelse och utföra olika utmanande typer av arbete.

Så när du "råkar ut" för denna "sura för- eller emot-debatt" eller ineffektiva oenighet om kunskapen kring bålstabilitet, skall ni veta minst följande:
1. All biotensegritet (bio=liv, tensegritet= kraft/tension som utmanar en integritet/en skapelse) skapas av ramverket och de inre och yttre krafter som verkar på och genom den tredimensionella struktur (läs på mera via referens i slutet av denna post) som avses.
2. Om man skall lyfta lite, lätt och lågbelastande kopplas det på mindre inre krafter än om man skall lyfta tyngre och mer utmanande, det är grundbulten.
3. Det det hela handlar om EGENTLIGEN, är ett kontinium av samverkande och interagerande krafter och biologiska strukturer som kan kallas för en mängd olika namn, betäckningar och koncept, typ Hollowing (den initiala lätta anspänningen som känns och upplevs som en lätt anspänning, ökad hårdhet och tendens till minskad diameter av mittsektionen) och Bracing (den ökande diameter som är förknippad med ökande bromsarbete under excentriskt arbete i mittsektionens/bålens alla ingående vävnader och funktioner).
4. Debatten "för" eller "emot" är tyvärr inget annat än en okunnig lek med namn, beteckningar och strategiska ställningstaganden. Namnen är oväsentliga uttryck för ena eller andra ändan av ett kontinium av initial anspänning och inre-/yttre bålstabiliserande lösning hela vägen till senare lösningar med betydligt mer globalt påslag som opererar "uppe på/som en succesion av" den initiala anspänningen/påslaget.
5. Förr eller senare måste alla parter, oavsett vad man uppmanats att "tro på" eller "valt att marknadsföra sig som", ändå förstå att bål-/kroppsstabilitet i tre plan är produkten av en multiplikation längs ett kontinium av 3-dimensionell biotensegritet, vilket bl.a. består av det anatomiska ramverket, dess vinklar (riktningar för musklers fibrer/drag, trabekelverk, anatomiska strukturer), dess knutpunkter och den komprimering/deformation under samtidig kraftfördelning och motståndsökning/stabilitet (både excentrisk bromsning av kraft i musler och fascia samt ren böj-, vrid- och komprimeringskraft) som effektueras.
6. Ju mer s.k. "för"-påslag (pre-set) man behöver för att initiera en rörelse eller ett lyft, ju mer måste man spänna, både reflexmässigt och volontärt (viljemässigt/medvetet).
7. Ju mer man spänner upp de interna (det som tillhör den inre/initiala bålstabiliteten) och externa stabilitetsskapande strukturerna med en viss sekvensering, timing och siccesion (integreringen med de yttre både stabiliserande, supportande, neutraliserande och rörelseskapande strukturerna), ju mer sekundärt initierad/producerad kraftutveckling/energiansamlig sker genom och via excentriskt s.k. bromsarbete (ökad stabilitet genom förväntad funktionell deformation/motstånd).
8. Därav en mer eller mindre tydlig ökning av bukdiameter vid tyngre insatser och ökat krav på kraft- och deforationsfördelning (det man bl.a. ger namnet bracing).
9. Debatten handlar mer om att ha "rätt" eller "fel", istället för hur det verkligen fungerar och att det är ett föränderligt komplext samspel av struktur och funktion i förhållande till utmaning.
10. Man kan INTE vara för eller emot den ena eller andra ändan av SAMMA PROCESS, lika lite som man kan vara för eller emot att det krävs större stötupptagande struktur i framändan på en bil om man vill krocka i högre hastigheter än i mindre hastigheter.
11. Det är nämligen först när komprimeringen och kravnivån når en viss gräns eller ny profil som systemet ändrar taktik, når andra strukturer eller adderar mera potential. Det är detta som är biotensegritetens genialitet, ökat motstånd vid ökad kravnivå för bibehållen funktion. Till en viss bristningsgräns givetvis!
12. Man skall istället FÖRSTÅ och IMPLEMENTERA de olika bålstabiliseringsaspekterna i förhållande till den unika klientens nuläge, luckor och rådande kravprofil. HELA vägen från där det inte fungerar till dit man vill komma! Jag vet att det fuskas en hel del på detta området!
13. Så snälla, sälla er inte till någon sida, förstå BÅDA sidorna och alla punkter däremellan wink emoticon

Om jag bara fick ge tre lästips ;-), för att sluta tycka och börja reflektera! Jag vill ju egentligen ge 63 lästips.
"Biotensegrity, the structural basis of life" av Graham Scarr
"The pelvic girdle" 4th ed., av Diane Lee
"Clinical Rehabilitation" av Pavel Kolar et. al.