torsdag 11 oktober 2012

Vilken är din gren? -Träna därefter!

Tränar du på ett visst sätt med vissa program och ett visst periodiseringsupplägg för att du vet att det producerar det bästa resultatet eller tränar du "som man brukar träna i din idrott" eller ännu värre "så som vi bestämt att alla idrotter skall träna i Sverige"?

Om du inte vet exakt, fråga dig följande: Vad kräver ditt uppdrag, din idrott och dina ambitioner i kroppskonfiguration, flexibilitet, stabilitet, balans, koordination, teknik, timing, relativ styrka, tempo, kontakttider, effektutveckling, hastighet, uthållighet, återhämtning, vila, kost, makrofördelning av energi och näring ifrån protein, fett, kolhydrater osv.? Om du eller din tränare INTE vet det, är risken stor att du/ni gissar, istället för veta!

Precis, vi behöver alla veta vad det är vi sysslar med. Om vi vet, kan vi nämligen förvänta oss. Om vi kan förvänta oss, kan vi utvärdera utfallet. När vi utvärderar utfallet, ökar vi vår praktiska och teoretiska kompetens, oavsett utfall.

Så,... lär dig mera om hur man mäter och tränar det som är relevant att utveckla för dig personligen och det som krävs i din unika idrott! Screena, analysera och börja med att täppa till dina eller din klients uppenbara fysiska luckor, från stora till små. Optimera dina eller din klients styrkor och biomotoriska talanger, allt periodiserat för maximal effektutveckling och minimal skadefrekvens.

Om man inget vet, hur skall man kunna skapa program för individuell uppbyggnadsträning och sedemera grenspecifik träning? Om du inte vet, gissar du! På STAC vet vi vad vi pratar om. Vi har resultat som backar upp vårt teoretiska och praktiska budskap i en mångfald av vitt skilda idrotter och prestationer. Det skall du också skaffa dig OM du vill veta och inte gissa.

Det finns BÅDE likheter OCH olikheter mellan OLIKA träningsupplägg!
Men allt är inte olika och alla idrotter tränar inte olika alltid! En viss grundträning för fotbollsspelare, ishockeyspelare, handbollsspelare, brottare, längdskidåkare eller orienterare "kan" se mycket liknande ut, ibland handlar det tom om samma övningar med nästan samma träningsvariabelmodifiering (dvs. samma set, rep, tempo, intensitet och vila). 

Men, ju längre in i periodiseringen (längre in i uppbyggnadsperioden, närmare högsäsongen etc.) man kommer desto mer skiljer sig uppläggen åt! Slutligen kan uppläggen vara totalt olika och kontraproducerande om man skulle byta program mellan två olika idrottare inom olika idrottsinriktningar! De är så att säga, grenspecifikt anpassade. Detta är inget vi kommit på, det är något vi lärt oss att designa, något som naturen till "syven och sist" bestämmer över.

Att förstå det intrikata samspelet som försiggår bakom begreppen specificitet och adaptation, är nödvändigt om man vill guida någon till toppen inom sin gren eller idrott.

Jimmy Lidberg, med tre VM-medaljer och ett OS-brons 2012, har guidats på STAC av undertecknad mellan 2007-2012, med dessa principer i första rummet. Från 27:e rankad i världen till topprankad 4 år i rad (1-3:a) och med världens högsta lägstanivå (minst brons i VM, varje år), inte illa jobbat Jimmy!


Varför kan man inte bara kopiera någon annan grens grymma träning då? Därför, att den är anpassad att skapa en viss fysisk kapacitet inom en rad olika biomotoriska och biologiska system, för en viss fysisk insats under vissa fysiska parametrar såsom tid, tempo, intervall, kraftutveckling, vila. 

Ett exempel: Både brottare och ishockeyspelare kör exempelvis utfallssteg med maxstyrke- och powerinriktning under en del av sin uppbyggnads- och högsäsongsperiod, eftersom det är en relevant och viktig rörelse i båda idrotterna. Allt lugnt "so far". Men, när detta skall konverteras till poweruthållighet i respektive idrott, slutar likheterna både i enskilda program, programupplägg och det långsiktiga träningsupplägget. Brottning är inte hockey och hockey är inte brottning, PUNKT. 

Brottning avgörs i två-tre perioder om 2 minuter. Det handlar huvudsakligen om konstant anaerobisk helkroppsanspänning och plötsliga explosioner av statisk och dynamisk maximal kraftutveckling (1-3 sekunder), sektionerat av korta relaxationspauser (2-4 sekunder, puttar iväg varandra/pustar ut/joggar iväg) och avblåsningar (3-10 sekunder) samt protester (5-60 sekunder).

Ishockey avgörs under följande förutsättningar 3 x 28 minuter +-2 minuter är den faktiska matchtiden. per period handlar det om 6-12 rep/byten av 40-70 sek +-10 sek högintensiva intervaller (dvs. >85 % av maximal agility, acceleration, deceleration, speed m.m.), blandat med avblåsningar ("vila", 10-50% intensitet) på 5-20 sekunder, sektionerat av 60-180 sekunders vila i båset (dvs. de andra 2-3 femmorna spelar sina byten).

De båda idrotterna i ovanstående exempel har "helt olika belastningsprofil och ergogenes", dvs. helt olika kropps-, styrke- och uthållighetskrav över tid, helt skilda uppdrag i sin huvudsakliga idrottsuppgift samt helt väsensskilda tempo och intervallprofiler. Belastningsprofil = ung. balans-, styrke-, stabilitets-, förflyttningskrav. Ergogenes = ung. från vilken energiskapande process kommer/hämtas energin.

Slutsats: Om din gren är brottning träna för att skapa en brottarkropp med brottarfys. Om din gren är ishockey, träna för att skapa en ishockeykropp med ishockeyfys. De moment som finns i ishockey som har uppenbar brottningsfysinriktning, tränas dock med fördel med hjälp av brottningsträningsmoment! Dock som en mindre del av det totala fysupplägget, eftersom hockey inte är brottning.

Precis av denna anledning har vi anlitat Jimmy Lidberg (OS medaljör i brottning) till hjälp med bl.a. storgruppsanpassade styrkeövningar i tre plan samt Hans Jonsson (NHL och Landslagsspelare i ishockey) för att ankra helhetstanken för sommarens STAC Hockey Camp 2013 på STAC.

Korsbefruktning mellan idrotter är mycket viktigt, vi kan mycket men långt ifrån allt. Utveckling är att vara lyhörd, våga byta kurs men framför allt att våga och kunna "hålla" kursen!
Krångligt, inte alls! PÅ STAC Grundtränare och STAC Elittränare benar vi ut både det invecklade samspelet och den enkla implementeringen på ett pedagogiskt sätt.