Inte mest, fast tillräckligt mycket och mycket smartare!

Nu är årstiden då uppgraderad kunskap, gedigen erfarenhet, stora ambitioner och kvalificerad rådgivning, kan göra stor skillnad, speciellt för våra vinteridrotter! Det kallas lågsäsongsträning, grundträningsperiod, barmarksperiod, uppbyggnadsperiod, och mycket mera. Det gemensamma är att oavsett bra, ok eller mindre bra, så står den i full blom! Det våras för lågsäsongsträning för exempelvis våra vintersäsongsidrotter!

April/maj t.o.m. augusti/september, är den delen på året man har extra stor chans och realistisk möjlighet att påtagligt och substantiellt förändra, förbättra och optimera uppe på den erfarenhet man dragit på sig från tidigare års lågsäsongsträningar, den gångna säsongens faktiska utfall på mängder av olika sorterande variabler och branschens ackumulerade kunskaps- och effektivitetsframsteg.
Jag hoppar över alla detaljer eller betraktelser om hur man vanligtvis gör eller inte ute i föreningssverige samt om det man gör är effektivt eller inte.
Men med tanke på det jag absolut vet och konfronteras med dagligen, både generellt och specifikt, som idrottsmedicinare, elittränare, coach, extern konsult samt alla de frågeställningar jag får från klubbar, tränare och atleter om våren, så levererar jag tre (3) mycket värdefulla generella tips!
Tipsen kan fungera som riktningspilar, utmaningar och diskussionsunderlag för ditt/ert planeringsarbete.

1. Tänk, våga träna lite mindre volym, fast mycket smartare. Det betyder att ”våga utmana dig själv” att designa färre pass, färre set och färre övningar, där slutprodukten trots detta är bättre tränad, bättre belastningstålighet och bättre effekt på avgörande kvaliteter.
2. Lägg, mer tid på den nivå dina atleter faktiskt befinner sig och coacha dem vidare. Det betyder oftast att ”våga backa bandet” mot grundläggande kvalificerande stabilitets-, mobilitets- och styrkeövningar och jobba sig envist framåt därifrån.
3. Oavsett vilken detalj eller fas ni tränar, ha alltid koll på hela bilden och resten av resan! Läs in dig på den ”verkliga kravprofilen”, inte alltid den gängse alltså, för din/er idrott och coacha dina atleter steg för steg, parallellt och sekvensiellt, beroende på vart hela eller delar av gruppen befinner sig och behöver. 

Gäller detta bara för ungdomslag och relativt otränade? Nix, detta gäller mer eller mindre från minior och junior till senior och professionell. 

Ha en bra vår och sommar, så blir höst och vinter riktigt rolig, oavsett väderlek ;-)!

Med vänlig hälsning, CoachDettner 

STAC Processen - En systembaserad vetenskapligt uppbackad process för bästa programdesign

Oavsett vilken uppfattning man har eller inom vilket paradigm man är stöpt och döpt, finns det saker man inte kan ducka för. Det är Riktiga Resultat och dess bakomliggande process. På STAC har vi riktiga resultat, inte ett fåtal, vi har allt från många riktiga häftiga internationella idrottsresultat till lika häftiga komplexa rehabiliteringsresultat. 

Vi har gjort många misstag på vägen när vi skapat vår helhetssyn, vi har funderat, förbättrat, testat igen, lyckats bättre, förstått sambanden, modifierat och optimerat. Vi  har genom åren lärt oss ett system, vi har lärt oss att följa en process som numera genererar effektiva lösningar i parti och minut, Det är inte lätt och enkelt, man måste tänka och lägga ner lite tid, men det är förvånansvärt snabbt och vansinnigt effektivt, när man förstått och behärskar flödet i STAC Processen.

Att ta reda på 

• det faktiska nuläget (vem har jag framför mig?), 
• att informera sig om den faktiska kravprofilen (hur ser kravprofilen ut?), 
• att kunna välja relevanta (valid och reliabel) screeningförfaranden och tester, 
• att kunna analysera och bedöma screeningresultat och testvärden i förhållande till grundläggande biotensegritet, neuromuskulär utvecklingsnivå 
• samt grenspecifika flexibilitets-, mobilitets-, stabilitets-, styrke-, power- och uthållighetsmål, är helt avgörande för hur bra en programdesign och periodisering av träning kan bli. Punkt.

STAC Processen är inget koncept, det är en systematiserad guidad process, backad av vetenskap, extrem praktisk implementerad erfarenhet och otvivelaktiga resultat sedan 1995. STAC Processen är inte alltid unik i sina delar, det finns mängder av duktiga utövare på olika delar av processen i världens alla hörn. Men, som ett vetenskapligt och erfarenhetsbaserat sammansatt helhetssystem för professionell programdesign och periodisering av träning oavsett idrott, kravprofil eller faktiskt nuläge, är det unikt i världen.

STAC Processen i sig, ger inga svar, den är att se som en mycket kompetent guide till professionell screening, analys och programdesign. I STAC Processen är du befriad från smala begränsande oc ibland ineffektiva koncept, det finns inga färdiga program, det finns inga tvingande övningar, inga färdiga träningskoncept, inga bästa variabler för alla. Men det finns en klockren guidning, inbyggd framgångsrik kompetens och support för

• korrekt, valid och reliabel faktainsamling, 
• erfarenhetsbaserad (subjektiv analys) och 
• vetenskaplig (objektiv) analys, 
• orsakskomplexgrundade övningsval, övningsvariabelsinställningar och programdesigner

STAC Processen är ett arbetsverktyg som lär och stöder den professionella coachen att hålla en hög och jämn prestationsnivå gällande förmågan att

• identifiera det faktiska nuläget, både bra och dåligt
• adressera de största luckorna först,
• kunna hantera många parallella och fasförskjutna program/processer

En av de senaste litteraturgenomgångarna och publicerade artiklarna på området, processer för att välja bästa övningar och skapa bäst riktade programdesigner, kan man läsa i artikeln nedan. En genomgång och konklusion som stöder och supportar samtliga de process-steg som definierar STAC Processen. Läs mera här , Paul J.; BisReadhop, Chris; Brazier, Jon; More

Strength & Conditioning Journal. 38(4):90-97, August 2016.

I STAC processen ingår inte bara en STAC-screening och analys av nuläget utifrån denna screening etc. Det ingår ofta även våra s.k. valida och reliabla fystester, dvs tester och fystestprotokoll som ger relevant data för att bedöma differensen mellan klientens nuläge och målbilden eller kravbilden för olika effektnivåer inom den aktuella idrotten. 

STAC Fystest "din idrott" är våra enskilda och grupperade testprotokoll för mängder av olika idrotter, för insamling av data som tydligt påverkar både övningsval, programdesign och periodisering av träning. 

Man kan INTE testa alla idrotter med samma övningar eller samma testprotokoll, av den enkla anledningen att man då riskerar att välja övningar och designa program utifrån riktvärden som inte är avgörande eller tom kontraindicerande för den aktuella idrotten eller önskade framtida prestationsnivån. STAC Fystest "din idrott", är en självklar och oerhört framgångsrik del i den utökade STAC Processen att skapa bästa möjliga programdesign för en viss individ, grupp, lag eller syfte, 

En viktig och bra artikel som underbygger och ger tydligt stöd för STAC Processen och STAC Fystest "din idrott", kan du läsa nedan  i Strength and Power Profiling of Athletes: Selecting Tests and How to Use the Information for Program Design

McGuigan, Michael R. PhD, CSCS*D¹; Cormack, Stuart J. PhD²; Gill, Nicholas D. PhD^1,3

På STAC menar vi allvar med att coacha individer. Det du inte vet kan du inte adressera, det du inte mätt upp kan du inte återtesta, det du inte har skapat en systematiserad erfarenhetsbaserad kunskap kring kan du inte enkelt härleda. Om du inte vet, gissar du! Det du inte vet, kan tom skada din klient! Den som jobbar med en öppen men riktad process, blir högst sannolikt kunnigare, bättre och mer framgångsrik snabbare. Du väljer, processen finns ändå.

Lär dig veta bredare och implementera djupare!

Forskning är bra, men bara om du fattar vad den säger!

Läste precis ett glatt inlägg på FB, där personen i fråga refererar till en studie som påvisar att "bättre" resultat i tvåbens stillastående längdhopp korrelerar signifikant till "bättre" resultat i 10 och 30 meter sprint. Den kraftigt förenklade slutsatsen för fotbollsträning löd. "Och därför bör man starta alla fotbollspass  med stående tvåfota längdhopp". I min värld är denna slutsatsen aning grund och kanske tom ineffektiv jämfört med vad man skulle kunnat få reda på och därmed implementerat på sina fotbollspass OM man funderat ett eller ett par varv till.


Alla biomotoriska kvaliteter som bygger på varandra (ex. stabilitet grundlägger för möjlighet till maxstyrkeutveckling som grundlägger för möjligheten till powerutveckling, som ligger bakom acceleration, som ligger bakom kortare tider till en högre topphastighet etc., etc.) och allt som ingår i samma generella och specifika biomotoriska program (samma sekvensering och liknande timning av muskler) korrelerar med varandra mer eller mindre!

Det förekommer mängder av sambandsförhållanden som står längt utanför slumpens skördar. När två eller flera olika biomotoriska kvaliteters uteffekt samvarierar på ett sätt som gör att man via en upprepning av ett visst studieprotokoll kan återupprepa samband/resultat med en tillförlitlig signifikansnivå (tillförlitlighetsnivå), kallar man detta ett stabilt samband eller ett accepterat samband. Eftersom acceleration handlar om upprepad nedåtriktad kraftutveckling i en föränderlig vinkel mot vertikalplanet och horisontalplanet, är det ju föga förvånande att ett hopp hänger ihop med en acceleration. Inga nyheter för den invigde ännu alltså. Men det måste väl finnas något av värde i rapporten vi kan spinna vidare på, eller skall vi börja hoppa jämnfota direkt?

Vi backar bandet lite. Så länge homo sapiens ser ut som hon gör, muskelfysiologin ser ut som den gör, den neurohormonella adaptationen fungerar som den gör och de mest typiska biomotoriska funktionerna definieras som dom gör och slutligen exekveringen av human förflyttning sker genom ett biomotoriskt komplext samspel med vissa givna parametrar, går det att misstänka fler sambandsförhållanden än tvåbenshopp och kort sprint.

Det viktiga är att inte stirra sig blind på enskilda exempel, utan förstå implikationen och vad olika studier ger för ny och användbar information. Tänk, om det är "ännu bättre" korrelation mellan enbenspower (enbenshopp) och 10 meter sprint (vilket är fallet;), då kanske vi skall använda den övningen också eller rent av istället för tvåbenshopp. För vi vet ju att fotbollsförflyttning sker på ett ben i taget, vi vill gärna jobba med maximakl transfer (överföring av effekt till det som avgör fotbollsmatcher) och vill ju inte hamna på för stor volym av träning, eller?

Sedan avgörs ju bl.a. lagidrotter i någon form av agilityliknande sekvensiell intervallförflyttning, då undrar man ju vad det är för korrelation mellan en viss typ av agilitybana vs avgörande spelsekvenser inom en viss idrott. hmm. Kanske har enbens e-koncentriskt "sido"-längdhopp "ännu bättre" korrelation med 10 m sprint eller är det sambandet starkare för kort agility (dvs. COD-banor under 6-8 sekunder). Och, om det nu finns ett samband mellan enbenshopp och sprint, enbenshopp och agility, kan man då testa "bara" en agilitybana eller "bara" ett enbenshopp och samtidigt förutsätta att de andra värdena/kvaliteterna är på plats? -Kom, testa ett enbenshopp och jag vet vad du gör på 10 meter och kort agility! Kan det vara så enkelt, tänk på den lite?

Många frågor uppstår! På de flesta av dem finns det redan diemässigt och praktiskt erfarenhetsmässigt. Många av dessa frågeställningar gällande hur man egentligen bygger, underhåller, testar, utvärderar, lär av siffror och erfarenhet och slutligen trimmar elitatletism förmedlas på STAC Elittränarutbildning och dess vidareutbildningar. Vi kan långt ifrån allt, egentligen ganska lite, men det vi gör gör vi med en välgrundad tanke och erfarenhet. Överallt där man åtterupprepat skapar bra eller bättre resultat, har man pejl på BÅDE det som står skrivet och det man kallar för praktisk erfarenhetskunskap. Det som avgör är, HUR du extraherar information och HUR du implementerar information!

Det är inte "den hårdaste tränaren som vinner", det är "den smartaste tränaren" som vinner, i längden. det går alltid att plocka billiga poäng på nyheternas stoff, men vindpustar varar inte för evigt. Den smartare tränaren vet oftast bredare och implementerar djupare! Våga tänka ett varv till, strunta i sanningssägarna och artikelryttarna, dvs. grabbarna som alltid slänger fram en forsknaingsrapport för att bevisa hur pålästa de är ekller hur fel alla andra dynghögar till kollegor har. Låt dem drunkna under rapporter de bara läser men inte klarar att dissekera och dra essensen ur.

Tänk själv, läs på av forskningen, leta ett varv till, testa själv, fråga dem som har lång och bred implementeringskunskap i PRAKTIKEN och gör sedan Ditt val! Skall du fortfarande starta alla fotbollspass med "tvåfota längdhopp"?

KVALITETEN bakom siffran är intressant!

Det är KVALITETEN BAKOM SIFFRAN SOM ÄR INTRESSANT! 

Citat "-Man måste ha 63 i konditionsvärde annars har man inte kondition nog för hockey" och "-man måste ju träna upp grundkonditionen med långdistansträning i alla idrotter". Har du hört det förut eller är DU kanske rentav personen som säger det själv?! 

Tänk om någon hade sagt att alla yrken, oavsett om det är en svetsare, turistbyråarbetare eller tolk som skall anställas, måste göra exakt samma språktest i förslagsvis engelska. 

Blixtsnabbt förstår du att "svetsaren" förvisso behöver läsa lite informations- och varningstexter på sina förbrukningsmateriel m.m., men nog klarar sig bra utan ett speciellt engelskatest. Det är nog viktigare att prestera i ett svetsprov. 
Lika snabbt identifierar du att den tilltänkta "turistbyråarbetaren" nog behöver kunna betydligt mera engelska i sitt uppdrag som guide vid allehanda frågeställningar från engelsktalande turister. Men det kanske räcker om man tar anställningsintervjun på engelska för att bilda sig en uppfattning om nivån. Det viktigaste kanske ändå är att testa, om man har koll på ortens sevärdheter, transportsystem och samhällsinstanser via ett kortare karttest och de 50 vanligaste frågorna. 
Slutligen har du säkert redan anat att "tolkens" hela vardag handlar om förmågan att korrekt och helst simultant behärska engelska och minst ett språk till. Vilket betyder att ett engelskatest nog är mycket relevant och avgörande för framgången som tolk. 

Sedan 1995 har jag jobbat med att få mina adepter, klienter och studenter att förstå att oavsett hur relevant, reliabelt och valitt ett test är, är det KVALITETEN BAKOM DIN TESTSIFFRA som är intressant! 

Har man nått konditionsvärdet 60 via blandning av sprintintervaller, agilitybanor och 5-10 km av hockeyliknande bytesintervaller är det en helt annan siffra än om den tillkommit av milen på tid och 6 minutersintervaller på testcykel. Varför då? Jo, det finns bara en liten begränsad positiv överföring från ren konditionsträning (låg-/medelintensiv medel- och långdistansträning) till högintensiv intervallidrott (HIIU, högintensiv intervalluthållighet). På läktaren kommer du inte att kunna tro att de har samma konditionsvärde! Fråga gärna tränare som jämfört och analyserat varför konditionsträningen inte genererat uthålliga hockeyspelare!

Ett annat exempel på uttalanden man blir tämligen negativt överraskad av att få höra gällande en extrem poweridrottare är citat: "-Vi är lite bekymrade, din spjutkastare har lite för dåligt konditionsvärde!". Uttalandet faller på sin egen dumhet och totala avsaknad av att förstå och fokusera på det som är viktigt för personen, idrotten, träningen och tävlingsprestationen. Hur ser kravspecifikationen ut för en spjutkastarre, tror du? Man häpnar.

Att testa idrottare med konditionstester, exempelvis VO2max-tester, oavsett om det är relevant ur ett ergogenetiskt perspektiv eller inte, är tyvärr mer eller mindre standard i Sverige och många andra nordiska länder. 
Jag blir inte speciellt förvånad om relativt outbildade lekmän/tränare tror att det är "grundkondition man skall ha", så har man ju blivit informerad i sisådär 30-40 år, man blir desto mer bekymrad när jag ser samma mönster i elitsammanhang, dessutom propagerat av människor som kallar sig elittränare. 

Förstå mig rätt nu. VO2 max-test och VO2 max-värden är mycket bra, vetenskapliga (reliabla, valida, sensibla och repeterbara) och informativa tester. De säger ofantligt mycket om din sannolika prestationskapacitet gällande konditionsutmaningar. Dom säger dock mycket lite, gränsande till inget alls, om hur bra du är på att exempelvis: 

• Repetera maximala 4-, 6- eller 8-sekundersintervaller (repeated sprint ability RSA eller repeated agility ability RAA).
• Repetera submaximala högintensiva intervaller,
• Repetera kluster av ovanstående intervaller, med varierande intensitet med och en viss viloperiodicitet, liknande idrottens ergogenes eller typiska förlopp. 

Förmågan att kvalitativt återupprepa en viss idrotts typiska rörelsemönster, tempon, intensiteter, viloperioder, insatstider och återhämtningsperioder, avgör vem som anses uthållig i ishockey, punkt. Således borde det finnas tester som liknar denna ergogenetiska faktiskhet. Att bygga, utveckla och underhålla en idrottsspecifik uthållighetsprofil, borde därför vara av största intresse, eftersom idrottsspecifik uthållighet finns med i det effektiva orsakskomplexet bakom avgörandet av hockeymatcher!

Förstå mig rätt nu. De allra flesta av dessa uttalanden är välmenta och förmedlade utifrån den kunskapsnivå man fått sig tillsänt eller själv inhämtat. Via ett par snabba motfrågor kan man dock snabbt konstatera att personen som predikar dessa s.k. sanningar, oftast har begränsad kunskap och låg erfarenhet om hur, varför och när kroppen och hennes celler väljer att göra vad. 

• HUR?
• VARFÖR?
• NÄR?

Om man inte kan redogöra för den specifika idrottens eller idrottsgrenens specifika ergogenes med tillhörande variationer, är det ju väldigt svårt att säga vad som är korrekt eller ens "ett vettigt uthållighetstest". Trots detta, vet ofta varenda tränare bergsäkert att man måste ha 63 i konditionsvärde eller att man måste bygga upp grundkondition till en nivå som nästan gränsar till en medeldistansare. Ridå!

Vi tar det från början. För att kunna skapa ett professionellt träningsprogram med syftet att exempelvis konvertera och behålla så mycket som möjligt av det man byggt upp och skapat i tidigare maxstyrke-, power- agility- och speedfaser till en viss uthållighetsprofiI för en viss idrott eller en viss idrottare, krävs att man förstår skillnaderna mellan olika idrotters ergogenes eller bioenergetiska profil. Svåra intetsägande ord, så jag förklarar så enkelt jag man nedan.

Ergogenes, är detsamma som det procentuella förhållandet mellan de anaeroba och de aeroba processerna för att generera (”genesis” grek. = generera, producera) den energi (ATP) som behövs för att genomföra ett visst biomekaniskt arbete (”ergon” grek. = arbete) under vissa förutsättningar. 

Bioenergetik, är detsamma som de processer där celler (bio = levande system) konverterar livsmedel (protein, fett, kolhydrater) till en biologisk form av användbar energi (energetics = energiflöde, energilagring) genom tusentals av olika cellulära och enzymstödda steg och processer med olika krav och prestanda resulterande i ATP molekyler redo att använda för biomekaniskt arbete.


Det är KVALITETEN BAKOM DEN DUMMA SIFFRAN som avgör!

Hur duktiga vi än är som tränare och hur mycket vi än skulle vilja, bestämmer vi inte över naturen eller vad som fungerar på riktigt. Vår uppgift är att finna det som fungerar i verkligheten och det som ger de bästa resultaten med vår sammanlagda kunskap och erfarenhet som bas. Vi tränare måste vara ödmjuka inför det faktum att det enbart är,

• det vi faktiskt utför,
• de förutsättningar som råder,
• den organism vi är just nu,
• och den homeostas vi faktiskt befinner oss i,

som bestämmer det faktiska arbetet och därmed vilka energisubstrat och energigivande processer som allokeras (används) och genererar (tillverkar) den energi som krävs.

Träna RÄTT UTHÅLLIGHETSPROFIL!

Vi kan inte testa och träna enligt ett visst sätt bara för att man gjort så i alla tider, vi måste faktiskt göra lite mera research än så! Vi måste ta reda på förutsättningarna och lite ergogenetisk fakta (i den mån den finns nedtecknad) för den idrott vi skall träna, både generellt/övergripande och specifikt/situationsberoende.

Uthållighet handlar inte bara om vad jag gör på ett Cooper-test (dvs. tid på 3000 m) eller vad jag har för konditionsvärde (VO₂ max, maximal syreupptagningsförmåga mätt i enheten ml O₂ x kg^-1 x min^-1). Vi måste lämna den sandlådan, nu!

"Uthållighet" och "kondition" är INTE detsamma, det är olika begrepp som blir mer eller mindre synonyma BARA när vi pratar om konditionsidrotter. Ju mer vi närmar oss styrke-, power-, intervall- och lagidrotterna, ju mer skiljer sig begreppen åt. För en ishockeyspelare är alltså kondition vad man gör på 3000 meter eller vilken tid man har på milen medan uthållighet är hur kvalitativt jag kan återupprepa byten, repetera täta byten och hur mycket krut/power man har kvar i benen/kroppen i slutet av byten, perioder och matchen.

Uthållighetsträning är således inte per automatik detsamma som kondition, det är en helt egen biomotorisk variabel, en grenspecifik disciplin som styrs av vilken idrott och vilken insats som åsyftas. Bra uthållighet och bra testvärden för uthållighet skall skall således spegla en enskild  idrotts kravprofil, antingen via övergripande fast grenspecifika mått eller mer specifika delmått för en något smalare uthållighetsprofil inom den aktuella idrotten. Att jämföra uthållighetsvärden mellan idrotter kommer aldrig i närheten av intressant, om man jämför vikten av att jämföra uthållighetsvärden INOM idrotten!

Jag tror att vi alla kan vara överens om att en spjutkastare inte behöver utmana en bandyspelare i konditionsvärde eller att en sprinter skulle motverka sin accelerations- och speedpotential om den strävade efter ett konditionstal som närmar sig en medeldistansare! Du skrattar, men det är långtifrån självklart i alla läger! 

Hur skulle man då kunna definiera den biomotoriska variabeln "Uthållighet" då? Och hur skulle ett generellt mått eller försök till definition på ett grenspecifikt uthållighetstest skulle kunna se ut? Jag ger er en tanke att fundera på.

Preliminär definition: Grenspecifikt uthållighetstest
Att på en maximal eller submaximal intensitets-/speed-/temponivå och/eller tidsinställning för arbete/vila, kvalitetsmässigt utföra (form, position, hållning, rörelsemönster) och kvantitativt repetera (behålla form, position, hållning, rörelsemönster, utförande) sin egen idrotts mest typiska eller biomotoriskt mest avgörande enskilda förflyttning eller multipla förflyttningar.

Handen på hjärtat. Hur många hade valt Cooper test, för en hockeyspelare, spjutkastare, sprinter eller ens en fotbollsspelare, om man satt sig in i vad man egentligen borde testa?! Precis, låt tanken flöda! Lycka till med förändringsarbetet ;-)!

Det är skillnad på screening och screening!

En screening är ett annat namn för en fördesignad process där vi genom olika tester vill ta reda på relevant data om en individs fysiska nuläge för en mängd olika biomotoriska kvaliteter. Men vad är det för formulär vi använder, förstår vi vad det är vi får reda på och kan vi hantera datan?

 En av många kombinerade komplexa stabilitets- och styrketester vi använder oss av för att tra reda på nuläge hos våra klienter. "Ryggliggande sidobollrull", en av många semistatiska statik- och rörelseanalyser i tre plan som ger extremt mycket data om både generaliserade neuromororiska programvaror liksom specifika tillkortakommanden för olika kroppsdelars inbördes förhållanden vid gradvis ökande styrke- och stabilitetsutmaningar i tre plan.

Exempel på en väldigt isolerad men samtidigt väldigt essentiell rekryterings- och styrketest. "Isolerad förmåga att rekrytera och utveckla den intermuskulära synkronisering och kraft som skall skapa ett stabilt bäcken i kombination med en funktionellt supportad, avlastad och säkrad lumbalrygg i f.a. sagitalplanet".

Att det är stor skillnad mellan dem som utför screening, är inga nyheter. Alla försäker dock alltid att göra sitt bästa med tillgänglig kunskap. Det är lika stor skillnad mellan olika typer av screeningformulär och vad de egentligen screenar! Som legitimerad naprapat, idrottsmedicinare och elitttränare med över 30 000 idrottsmedicinska konsultationer och individuell helhetscoachning av över 300 elitidrottare inom 35 olika idrotter, kan jag bara sammanfatta följande erfarenheter av screening, screeningformulär, utvärdering av screeningdata och implementering av åtgärder:

Vad du använder för screening kvittar, om du inte kan utvärdera och hantera datan!
Det är oerhört viktigt att ALL screening, OAVSETT formulär eller koncept, OAVSETT om det är en isolerad screening av ett visst rörelsemönster eller en generaliserad screening av ett flertal humana rörelsemönster, analyseras och utvärderas utifrån en tillräcklig kunskap om biomotoriska förhållanden, orsakskomplexsökning och dess åtgärdande.

Bara för att något är populärt, betyder det inte att det är sensibelt eller reliabelt!
Läs gärna nedanstående vetenskapliga utvärdering av ett relativt vanligt förekommande generaliserat screeningformulär (FMS, Functional Movement Screening) där man samlar/jagar utförandepoäng för ett flertal humana rörelsemönster. Åtgärden, om man inte besitter tillräcklig kunskap, blir tyvärr att skapa en bättre poäng till nästa mättillfälle. Man missar således ofta den verkliga poängen, dvs. att identifiera orsakskomplexen bakom de enskilda och samlade tillkortakommandena.

Läs på själv ;-)
http://www.nsca.com/Education/E-learning/Hot-Topic--Functional-Movement-Screen/

Bilda dig din egen uppfattning, men läs på och utbilda dig först!
Nu har du läst på "en" rapport och kan bilda dig "din" egen uppfattning om BÅDE tillkortakommanden och fördelar med FMS, men även liknande screeningformulär, på ett bättre sätt än innan du läst på. Utredningen av FM-screeningen innefattar utvärdering utifrån både sensibilitet och reliabilitetsbegreppen, dvs. om verktyget är känsligt nog för att mäta varianser av det man vill veta samt om verktyget är känsligt nog för att mäta det man vill veta. Dvs. mäter det verkligen det man eftersträvar och som betyder något?

Själva har vi jobbat på och uppgraderat vår egen uppfattning konstant sedan 1995!
Det finns inga 100 % statiska sanningar och man måste förr eller senare sätta in allt i sitt sammanhang. På STAC har vi därför sedan 1995 integrerat både isolerad flexibilitets-, isolerad och integrerad stabilitets-, funktionell rörelse- och manuell undersökning i våra screeningformulär. Just nu heter våra vanligaste screeningverktyg STAC Bas-screening, STAC Avancerad Screening, STAC Screening "din idrott/ditt yrke".

Alla våra verktyg är en kombination av olika fasta grundverktyg som "går att modifiera", dvs. lägga till och ta bort tester, om kliniken/uppdraget kräver detta. Att kombinera gårdagens vetenskap med dagens modifiering ger oss inte bara möjligheten att identifiera uppenbara luckor i våra klienters fysik, det ger oss en bred, relativt djup och mångfacetterad (holistisk) data för att identifiera vad som är primärt och sekundärt i bakomliggande orsakskomplex!

Slutresultatet blir i en strategi av riktade korrektiva och funktionella övningar ev. kompletterade av manuella åtgärder. Det är nu skillnaderna mellan screening och screening blir uppenbara, det är nu vi administrerar och hjälper våra klienter att påverka och förändra.Vi kan inte säga att något protokoll är bättre eller bäst, bara att det adresserar det man borde så vitt man förstår och har kunnat analysera. Och då är det ju bra om man analyserat det som är relevant, eller hur.

Summa summarum: Vi måste alltid se alla förenklade koncept i ljuset av vad det är vi vill identifiera och har möjlighet att förstå! Om du vill lära dig screena på riktigt, börja med att bestämma vad du vill ta reda på, varför du vill ta redan på detta och om det är du som är personen att analysera den data som presenteras.  

Inte bara elitidrottarna, även STAC vill vara No1!

På STAC har vi strävan att alltid vara överlägsen No 1 på screening, tester, programdesign och periodisering av träning! Med tanke på senaste 3 årens framgångar, elitidrottstillstömning och resultatutveckling är vi definitivt i tätklungan, MEN vi är inte nöjda. Om några år har vi inte bara ryckt ifrån vi har infört en ny norm för hur man bygger upp elitidrottskroppar, trimmar elitidrottskroppar, underhåller elitidrottskroppar och bygger framtidens resultat. Om vi inte bygger försprång får vi inte jobba med de största och smartaste talangerna, enkel matematik, vill man ha kul på jobbet...!

PÅ STAC står vi inte och nöjer oss med att vara i frontlinjen, parallellt med våra nuvarande framgångar utbildar vi våra kollegor, sjösätter snart steg 2 och planerar steg 3 i vår åttaåriga 5 stegsplan. 2020 talar man om det lilla embryot som började gro i Ronneby. Känns kul att vara en av dem den som satte fröet och maximerade förutsättningarna för tillväxt! Allt eftersom kommer jag att släppa vad som händer på och med STAC och STAC Metoden att skapa elitidrottskroppar och framtidens elitidrottsresultat. Närmast framöver är det OS som hägrar för 4 STAC-tränade elitidrottare.

Flera Projekt 97 i Sverige tack!

Att ge tjejer chansen att utveckla riktig fotbollsfysik och kanske tom framtidens fotbollsfysik, brinner man för i Malmö. För ett drygt år sedan skapade man Projekt 97 och första anhalten i detta projekt var STAC Fystest_Fotboll på STAC i mars 2011. I lördags var man på plats på STAC (http://www.stac.nu/) igen för andra årets tester uppföljning.

I Projekt 97 ingår tjejer födda 1997-98 spelandes i LdB FC eller Limhamn Bunkeflo. En mycket progressiv och sunt tänkande grupp människor och sponsorer som vill satsa på långsiktig, hållbar och högpresterande tjejidrott. Applåd för det! Anledningen till att undertecknad och STAC blev involverat, beror sannolikt på vår position i frontlinjen för hur man skapar elitidrottskroppar som håller i kombination med hälsoutveckling.

Man ville i Projekt 97-satsningen ha reda på (och utveckla),

• vad som är vetenskapligt OCH fungerar i praktiken,
• vad man måste bygga upp, hur man designar och periodiserar detta samt
• vad man skulle kunna skapa i framtiden.

Fakta från LdB FC officiella hemsida: För att ytterligare stärka LdB FC:s talangutveckling har LdB FC Malmö tillsammans med företaget 4FP startat ett projekt (Projekt 97) som ska utveckla en grupp talanger, samt på ett mer vetenskapligt plan fylla de luckor som finns kring kvinnlig talangutveckling. Den 5:e mars 2011 drog projektet igång med ”fystester” på STAC, Scandinavian Top Athletic Center, i Ronneby. Detta blev en stor succé på alla plan. Flickorna blev snabbt en homogen grupp och deras intresse för det fysiska väcktes och tävlingsandan kom fram. En perfekt professionell start på Sveriges i särklass mest professionella utvecklingsprojekt inom fotboll.

Som vanligt när en konstellation människor tänker själva och går lite utanför det rådande paradigmet (i detta fall "det svenska fotbollsparadigmet") blir det lite rabalder. Så även i detta lovande projekt som inte bara hejas på i fotbollssverige. Kraften och effekten i projektet är dock redan av den digniteten att lite hårda vindar bara gör skutan stablilare och snabbare :-). Stå på er i Projekt 97, ni är en modell man kommer att kopiera, men ni ligger före och skrämmer de sovande invånarna i det rådande paradigmet. Det är nämligen bekvämt och smidigt att göra som man alltid gjort eller som någon bestämt är rätt.

Som Elittränare till ett 20 tal aktiva i en mängd olika idrotter varav hälften i de högsta elitprogrammen i Sverige, kan jag bara trött konstatera att jag hört det förr, upplever det veckoligen men inte längre bryr mig värst mycket om "sovande invånare". Jag och STAC jobbar på med vår utveckling, lär av framgångar och motgångar, bygger vidare på vår bredd och vårt djup och skapar effekt som märks både kunskaps- och resultatmässigt. Till slut kommer hela ligan efter och säger, -så tycker vi med och så har vi tyckt hela tiden, nu bryter VI ny mark. Skit samma säger jag då, välkomna till min gräsmatta :-), jag ville ju ändå bara få till ett paradigmskifte!

Ni kommer att få höra talas om ett antal spelare från Projekt 97 i framtida flick-, junior- och seniorlandslag. Nu måste ja återgå till att justera sista kapitlen till STAC Grundtränare som går av stapeln den 29-31 mars. Då utbildar vi ett gäng till som använder kunskap men tänker själva!

Tävlingsrörelse på ett ben, testas bäst på ett ben!

För att vända snabbare i idrotter som kräver explosiv förflyttning, dvs. stor kraftutveckling på kort tid, krävs att man vet hur man skapar och tränar upp detsamma. I studien "Relationship between muscular strength and sprints with changes of direction" av Castillo-Rodriquez m.fl. i JSCR, Volume 26, number 3, march 2012 påvisar man bl.a. att korrelationskoefficienten mellan höjden för ett CMJ-hopp (excentrisk till koncentriskt enbenshopp) och tiden för en L-Sprint (5+5 m med 90 graders vändning mellan 5-metarna) samvarierade på ett signifikant sätt (r-0,64; p < 0,01).

Vad gör man då vid ett E-koncentriskt enbenshopp? Jo, man försöker ladda så mycket elastisk energi och allokera så mycket neuromuskulär potential som möjligt under en kort bromsfas (excentrisk fas, dvs. muskelaktion under förlängning), för att sedan på kortast möjliga tid accelerera sin egen kroppsmassa i en viss riktning (koncentrisk fas, dvs. muskelaktion under förkortning). Vad sa då studien vidare i sin konklusion, dvs. summering av vad man kommit fram till. Jo:

• Att ju högre du kan hoppa på ETT BEN i ett CMJ-test, ju snabbare kan du deaccelerera och reaccelerera vid en vändning med det benet som vändben.
• Att om man vill prediktera förmåga för agilityprestationer (ung. snabbhetssmidighetspower) men inte har tidd eller råd att utföra dessa, kan man använda CMJ-test på ETT BEN.
• Att enbensträning sannolikt är väldigt effektivt för att förbättra agility, dvs. grenspecifik förflyttningstid för ett visst delmoment i en idrott!
• Att CMJ-test på ett ben dessutom är bättre än CMJ-test på två ben, att estimera/prediktera L-sprint-kapacitet.

För oss på STAC som redan testar och tränar våra olika idrottare med denna typ av tester och träningsmetoder, är det ju inga större nyheter. Det roliga är att se HUR viktigt det är att följa specificitetsprincipen i både test- och träningsverksamhet om man vill bygga det man vill bygga. Man bygger ingenting av en tillfällighet, man bygger allting av en anledning. det är bara det att det ligger olika kunskap bakom en anledning. -Tänk på den ett tag!

Så, OM man vill träna och testa idrottare som har acceleration, deacceleration, riktningsförändring och ny acceleration som en tydlig ingrediens i sin idrottsutövning (vilket inte är få), säger ju vanligt bondförnuft, att man sannolikt skall träna på detta! Man hade således kunnat göra ungefär rätt om man bara fått tänka till lite utan inblandning från det rådande träningsparadigmets ineffektiva slöja.

Tyvärr är det inte så enkelt att förändra gamla subventionerade och sällan uppdaterade stereotypier. De flesta lagtränare kör blint vidare med samma gamla tvåbensböj och bänkpress i Smithmaskin utan krav på vare sig balans eller stabilitet i tre plan (dvs. tanke på vart denna kvalité skall användas) samt följeslagaren jämfotahopp över för höga häckar, vilket för övrigt är en helt ofattbar övning om det inte handlar om  en idrott där man verkligen skall få upp knäna till bröstet så fort som möjligt ;-).

Den sistnämnda övningen är dessutom den näst mest skadedrabbade E-koncentriska övningen efter mördarövningen "drop jumps" från för höga plintar, puuhhh ;-(! Båda övningarna ofta utförda av individer med stora brister i sin förmåga att klara landningen utan att falla in i skadedrabbade positioner i ländrygg, bäcken, knän och fotleder, dvs. otillräcklig förmåga att förhindra ett s.k. "Gravity Pattern" i landningen! Resultatet är feltränade och skadade lagspelare (kallas ofta otur under uppbyggnadsträningen) istället för starkare och explosivare i acceleration och vändning, -ridå!

Tänk om vi bara lite, lite, kunde vidareutbilda/vända detta ineffektiva styrketräningsparadigm, vilka lag vi skulle kunna bygga! Heja på där ute alla duktiga tränare som tänker själva och vidareutbildar sig i konsten att applicera de idrottsfysiologiska specificitets- och adaptationsprinciperna som styr all levande materia och dess kraft- och rörelseutveckling där ute!

Jens Svensson KIK refererar STAC Fystest_hockey

Jens Svensson den duktiga hockeyspjuvern, refererar riktigt målande vad man ställs inför på ett STAC Fystest_hockey! Läs mer på KIK-bloggen, från den 30 april.

Kolla blicken, kolla vikten, kolla engagemanget, läs KIK-bloggen. Här finns det ruggig utvecklingspotential i en redan hyfsad trupp med testresultat något över det normala för ett div 1 lag i ishockey! Följ KIK´s sommarträning, tror ni kommer att se ännu mer fysik, power, grenspecifik uthållighet och intensitet genom hela matcherna, än förra året. Då vann man grundserien...

1.79, 4.37, 2.57 bästa värdena!

STAC Fystest_Fotboll avklarat för Ronneby BK´s damer (div 3). Josefine Brorsson (från Kallinge ;-) var snabbast och hoppade längst i Ronneby BK, tätt följd av Karin Göransson, Isabell Scott och Nicole Camnert!

Josefine Brorsson leker med 40 kg i benböjshopp (se bild). Hon fixade 22.2 watt per kilo kroppsvikt, dock slagen av Nina Hindriksson som lastade på med 23.1 watt per kilo kroppsvikt. Josefine var dock ruggigt snabbast på både 10 m (1.79 sek), 30 m (4.37 sek) och stående längdhopp (2.57 m). Enkelt? Testa själv innan du gnäggar för mycket!!! 

Inställningen på RBK´s tjejer är det inget fel på! Nicole Camnert trycker på vad tygen håller. Med 1.86 sek respektive 4.53 sek på 10 resp 30 m skuggade hon tillsammans med några till omöjliga Brorsson!

Flygbasjägare och STAC Fystest fotboll

Det händer mycket nu... STAC har börjat blomma (det regnar in jobb), Kroppsinvest Institute (som har slitit tungt under uppstarten av STAC, har fått undertecknad tillbaka några dagar i veckan samt en ny medarbetare), STAC Elittränarutbildning (Sveriges bredaste, djupaste, effektfullaste och bästa tränarutbildning är redan mer än halvbokad), STAC Professional (har sålt fullt hus sex gånger redan), Blossom Inspirationskväll på Brunnen (gick briljant och undertecknad fick stående), STAC Fystester för alla fotbollslag som kört hos oss i vinter (rullar på för fulla muggar), Elitklienter (ringer in för att ge sig chansen att få ut det mesta av sina karriärer), mina adepter (slår världsrekord, vinner internationella mästerskap)  m.m.

Kan inte påstå att varken jag eller Anna skött våra arbetstider så där exemplariskt direkt. Men det blir bra, jä...gt bra! Framåt sommaren skall vi vara ikapp alla tunga och mastodontstora uppoffringar, då skall jag baske mig vila, jobba de timmar jag skall och vill samt suga på alla karameller som mina adepter kommer att leverera. Grattis i förskott!

Flygbasjägarna var på besök idag för att få sitt andra pass i en serie av träningspass för deras inspiration, fysiska utveckling och förslag på framtida upplägg för att optimera kroppar för deras tjänst. Jag hade satt ihop ett fint pass med 10 minuters tungt hantel och kettlebell-race, 3 x 90 meters kon-jakt samt ett HIIT-pass bestående av 30 meter kon-jakt, Sit-up kast med 3 kg medicinboll, några rena styrkeövningar, pyramidbestigningar, dragövning och en avslutande hängbro till pik på swissboll. 6 övningar i rad, vila 3 minuter, kör igen, 3 omgångar. Efter det var "striden över" och ett lugn lade sig över STAC, Flygbasjägarna bytte raskt från "fight and flight"-systemet till "lugn och ro"systemet via en speciell andningsövning och efterförljande stretch. Jag tror dom fick en intensiv upplevelse, kolla bilderna nedan.

Rickard B mitt i 10 minuterstävlingen, vilket lag hinner förflytta 2 x 40 kg hantlar samt 2 x 24 kg kettlebells flest 25 meterssträckor på 10 minuter. 

Grejorna skall bara upp, uppdraget skall bara lösas, sträckan skall bara fixas, det är bråttom...

Snabbaste förflyttningen idag?

Saxemara IF div 3 fotboll, har påbörjat sina uppföljningstester på STAC. Oj, oj, oj, som han slog till igen! Ola "fimpen" Petersson, slog knock på effekttesterna, 29.2 watt per kilo kroppsvikt är grymt bra och en ruggig förbättring från november 2010 då han redan hade ruggiga 27.7 w/kg kroppsvikt! Längdhoppet var inte sämre, 3.06 meter! Sprinten var som vanligt överlägsen 1.64 på 10 meter och 3.89 på 30 meter. Endast Timmie Mattsson kunde stoppa Ola från storslam, när han visade sig vara starkare i benböj med sina ruggiga 146 kg till parallella lår med golvet och relativa styrkan 1.98 (kroppsvikt på 73.8 kg).

Modern fotboll bygger mycket på snabba förflyttningar. Är ni intresserade av att se hur det ser ut när man accelererar och dominerar på en 30 metersraka, -kolla in Ola "Fimpen" Petersson i Saxemara IF nedan.

På STAC har Saxemara IF som lag bl.a. förbättrat sina beneffektvärden från 15 till drygt 17 watt/kg kroppsvikt på både vänster och höger ben samt från 23 till drygt 25 watt/kg kroppsvikt på två ben!!! Allt detta på bara 3½ månad!!! Förbättringarna på press- och rotationsstyrka, benstyrka, längdhopp och sprint talar samma språk.