Det är skillnad på screening och screening!

En screening är ett annat namn för en fördesignad process där vi genom olika tester vill ta reda på relevant data om en individs fysiska nuläge för en mängd olika biomotoriska kvaliteter. Men vad är det för formulär vi använder, förstår vi vad det är vi får reda på och kan vi hantera datan?

 En av många kombinerade komplexa stabilitets- och styrketester vi använder oss av för att tra reda på nuläge hos våra klienter. "Ryggliggande sidobollrull", en av många semistatiska statik- och rörelseanalyser i tre plan som ger extremt mycket data om både generaliserade neuromororiska programvaror liksom specifika tillkortakommanden för olika kroppsdelars inbördes förhållanden vid gradvis ökande styrke- och stabilitetsutmaningar i tre plan.

Exempel på en väldigt isolerad men samtidigt väldigt essentiell rekryterings- och styrketest. "Isolerad förmåga att rekrytera och utveckla den intermuskulära synkronisering och kraft som skall skapa ett stabilt bäcken i kombination med en funktionellt supportad, avlastad och säkrad lumbalrygg i f.a. sagitalplanet".

Att det är stor skillnad mellan dem som utför screening, är inga nyheter. Alla försäker dock alltid att göra sitt bästa med tillgänglig kunskap. Det är lika stor skillnad mellan olika typer av screeningformulär och vad de egentligen screenar! Som legitimerad naprapat, idrottsmedicinare och elitttränare med över 30 000 idrottsmedicinska konsultationer och individuell helhetscoachning av över 300 elitidrottare inom 35 olika idrotter, kan jag bara sammanfatta följande erfarenheter av screening, screeningformulär, utvärdering av screeningdata och implementering av åtgärder:

Vad du använder för screening kvittar, om du inte kan utvärdera och hantera datan!
Det är oerhört viktigt att ALL screening, OAVSETT formulär eller koncept, OAVSETT om det är en isolerad screening av ett visst rörelsemönster eller en generaliserad screening av ett flertal humana rörelsemönster, analyseras och utvärderas utifrån en tillräcklig kunskap om biomotoriska förhållanden, orsakskomplexsökning och dess åtgärdande.

Bara för att något är populärt, betyder det inte att det är sensibelt eller reliabelt!
Läs gärna nedanstående vetenskapliga utvärdering av ett relativt vanligt förekommande generaliserat screeningformulär (FMS, Functional Movement Screening) där man samlar/jagar utförandepoäng för ett flertal humana rörelsemönster. Åtgärden, om man inte besitter tillräcklig kunskap, blir tyvärr att skapa en bättre poäng till nästa mättillfälle. Man missar således ofta den verkliga poängen, dvs. att identifiera orsakskomplexen bakom de enskilda och samlade tillkortakommandena.

Läs på själv ;-)
http://www.nsca.com/Education/E-learning/Hot-Topic--Functional-Movement-Screen/

Bilda dig din egen uppfattning, men läs på och utbilda dig först!
Nu har du läst på "en" rapport och kan bilda dig "din" egen uppfattning om BÅDE tillkortakommanden och fördelar med FMS, men även liknande screeningformulär, på ett bättre sätt än innan du läst på. Utredningen av FM-screeningen innefattar utvärdering utifrån både sensibilitet och reliabilitetsbegreppen, dvs. om verktyget är känsligt nog för att mäta varianser av det man vill veta samt om verktyget är känsligt nog för att mäta det man vill veta. Dvs. mäter det verkligen det man eftersträvar och som betyder något?

Själva har vi jobbat på och uppgraderat vår egen uppfattning konstant sedan 1995!
Det finns inga 100 % statiska sanningar och man måste förr eller senare sätta in allt i sitt sammanhang. På STAC har vi därför sedan 1995 integrerat både isolerad flexibilitets-, isolerad och integrerad stabilitets-, funktionell rörelse- och manuell undersökning i våra screeningformulär. Just nu heter våra vanligaste screeningverktyg STAC Bas-screening, STAC Avancerad Screening, STAC Screening "din idrott/ditt yrke".

Alla våra verktyg är en kombination av olika fasta grundverktyg som "går att modifiera", dvs. lägga till och ta bort tester, om kliniken/uppdraget kräver detta. Att kombinera gårdagens vetenskap med dagens modifiering ger oss inte bara möjligheten att identifiera uppenbara luckor i våra klienters fysik, det ger oss en bred, relativt djup och mångfacetterad (holistisk) data för att identifiera vad som är primärt och sekundärt i bakomliggande orsakskomplex!

Slutresultatet blir i en strategi av riktade korrektiva och funktionella övningar ev. kompletterade av manuella åtgärder. Det är nu skillnaderna mellan screening och screening blir uppenbara, det är nu vi administrerar och hjälper våra klienter att påverka och förändra.Vi kan inte säga att något protokoll är bättre eller bäst, bara att det adresserar det man borde så vitt man förstår och har kunnat analysera. Och då är det ju bra om man analyserat det som är relevant, eller hur.

Summa summarum: Vi måste alltid se alla förenklade koncept i ljuset av vad det är vi vill identifiera och har möjlighet att förstå! Om du vill lära dig screena på riktigt, börja med att bestämma vad du vill ta reda på, varför du vill ta redan på detta och om det är du som är personen att analysera den data som presenteras.