Läste precis ett glatt inlägg på FB, där personen i fråga refererar till en studie som påvisar att "bättre" resultat i tvåbens stillastående längdhopp korrelerar signifikant till "bättre" resultat i 10 och 30 meter sprint. Den kraftigt förenklade slutsatsen för fotbollsträning löd. "Och därför bör man starta alla fotbollspass med stående tvåfota längdhopp". I min värld är denna slutsatsen aning grund och kanske tom ineffektiv jämfört med vad man skulle kunnat få reda på och därmed implementerat på sina fotbollspass OM man funderat ett eller ett par varv till.
Alla biomotoriska kvaliteter som bygger på varandra (ex. stabilitet grundlägger för möjlighet till maxstyrkeutveckling som grundlägger för möjligheten till powerutveckling, som ligger bakom acceleration, som ligger bakom kortare tider till en högre topphastighet etc., etc.) och allt som ingår i samma generella och specifika biomotoriska program (samma sekvensering och liknande timning av muskler) korrelerar med varandra mer eller mindre!
Det förekommer mängder av sambandsförhållanden som står längt utanför slumpens skördar. När två eller flera olika biomotoriska kvaliteters uteffekt samvarierar på ett sätt som gör att man via en upprepning av ett visst studieprotokoll kan återupprepa samband/resultat med en tillförlitlig signifikansnivå (tillförlitlighetsnivå), kallar man detta ett stabilt samband eller ett accepterat samband. Eftersom acceleration handlar om upprepad nedåtriktad kraftutveckling i en föränderlig vinkel mot vertikalplanet och horisontalplanet, är det ju föga förvånande att ett hopp hänger ihop med en acceleration. Inga nyheter för den invigde ännu alltså. Men det måste väl finnas något av värde i rapporten vi kan spinna vidare på, eller skall vi börja hoppa jämnfota direkt?
Vi backar bandet lite. Så länge homo sapiens ser ut som hon gör, muskelfysiologin ser ut som den gör, den neurohormonella adaptationen fungerar som den gör och de mest typiska biomotoriska funktionerna definieras som dom gör och slutligen exekveringen av human förflyttning sker genom ett biomotoriskt komplext samspel med vissa givna parametrar, går det att misstänka fler sambandsförhållanden än tvåbenshopp och kort sprint.
Det viktiga är att inte stirra sig blind på enskilda exempel, utan förstå implikationen och vad olika studier ger för ny och användbar information. Tänk, om det är "ännu bättre" korrelation mellan enbenspower (enbenshopp) och 10 meter sprint (vilket är fallet;), då kanske vi skall använda den övningen också eller rent av istället för tvåbenshopp. För vi vet ju att fotbollsförflyttning sker på ett ben i taget, vi vill gärna jobba med maximakl transfer (överföring av effekt till det som avgör fotbollsmatcher) och vill ju inte hamna på för stor volym av träning, eller?
Sedan avgörs ju bl.a. lagidrotter i någon form av agilityliknande sekvensiell intervallförflyttning, då undrar man ju vad det är för korrelation mellan en viss typ av agilitybana vs avgörande spelsekvenser inom en viss idrott. hmm. Kanske har enbens e-koncentriskt "sido"-längdhopp "ännu bättre" korrelation med 10 m sprint eller är det sambandet starkare för kort agility (dvs. COD-banor under 6-8 sekunder). Och, om det nu finns ett samband mellan enbenshopp och sprint, enbenshopp och agility, kan man då testa "bara" en agilitybana eller "bara" ett enbenshopp och samtidigt förutsätta att de andra värdena/kvaliteterna är på plats? -Kom, testa ett enbenshopp och jag vet vad du gör på 10 meter och kort agility! Kan det vara så enkelt, tänk på den lite?
Många frågor uppstår! På de flesta av dem finns det redan diemässigt och praktiskt erfarenhetsmässigt. Många av dessa frågeställningar gällande hur man egentligen bygger, underhåller, testar, utvärderar, lär av siffror och erfarenhet och slutligen trimmar elitatletism förmedlas på STAC Elittränarutbildning och dess vidareutbildningar. Vi kan långt ifrån allt, egentligen ganska lite, men det vi gör gör vi med en välgrundad tanke och erfarenhet. Överallt där man åtterupprepat skapar bra eller bättre resultat, har man pejl på BÅDE det som står skrivet och det man kallar för praktisk erfarenhetskunskap. Det som avgör är, HUR du extraherar information och HUR du implementerar information!
Det är inte "den hårdaste tränaren som vinner", det är "den smartaste tränaren" som vinner, i längden. det går alltid att plocka billiga poäng på nyheternas stoff, men vindpustar varar inte för evigt. Den smartare tränaren vet oftast bredare och implementerar djupare! Våga tänka ett varv till, strunta i sanningssägarna och artikelryttarna, dvs. grabbarna som alltid slänger fram en forsknaingsrapport för att bevisa hur pålästa de är ekller hur fel alla andra dynghögar till kollegor har. Låt dem drunkna under rapporter de bara läser men inte klarar att dissekera och dra essensen ur.
Tänk själv, läs på av forskningen, leta ett varv till, testa själv, fråga dem som har lång och bred implementeringskunskap i PRAKTIKEN och gör sedan Ditt val! Skall du fortfarande starta alla fotbollspass med "tvåfota längdhopp"?
