torsdag 29 november 2012

"Äntligen tror jag dig på riktigt!"

Det var som tusan! En av de mest belägrade paradigmen inom långdistansidrotterna, nämligen "Volym is King!" håller på att ifrågasättas INIFRÅN! Läs mera på http://www.dn.se/sport/mindre-traning-ska-lyfta-skidskytteherrarna. 

Kanske kommer även långdistansidrotterna att inse att vi måste höja blicken lite granna och titta på helheten kring en elitsatsning, inte bara samla mest antal timmar, mil och pass! Under en övning eller träningspass skriver varje professionell tränare hur
  • många set, 
  • hur många repetitioner per set eller 
  • repetitionstid och total träningstid,
  • med vilket tempo eller vilka tempoförändringar, 
  • med vilken intensitet eller vilka intensitetsförändringar, 
  • med vilken setvila, 
  • med vilken repvila samt 
  • slutligen med vilken periodicitet detta pass skall återkomma per vecka (mikroperiodisering) i en träningsperiod (makroperiod).
Varje välutbildad, lateralt tänkande och erfaren elittränare vet ju att alla ingående träningsvariabler som styr hur adepten skall utföra en övning eller genomföra ett pass, påverkar varandra på ett eller annat sätt, mer eller mindre, antingen som en direkt konsekvens eller fördröjd effekt. Att då fortfarande med en åsnas envishet, trumpeta Volym is King, är en aning för tunt budskap år 2012!

Tänk OM skidskytteherrarnas nya förbundskapten Marko Laaksonens inriktning med MINDRE volym, MER vila, HÖGRE kvalitet, KORTARE pass och mer grenspecifik blandning av intensitetsnivåer, tempo och intervaller skulle höja prestandan!
Tänk OM Marko Laaksonen's lite provokativa inriktning (i min värld helt okontroversiell och ganska självklar, se tidigare bloggar senaste 4 åren)
  • höjer konkurrensnivån (man åker snabbare eller på kortare tid allt oftare), 
  • förbättrar hälsonivån (behöver jag påpeka att långdistansidrottare återkommande inte klarar att hantera de virus och bakterier som ständigt finns i vår miljö, pga överträning och sänkt immunförsvarskapacitet) och 
  • dessutom genererar objektiva uthållighets- och arbetsekonomimått såsom "relevanta testvärden", fler pallplatser och bättre tider!?

Gott folk, då blir det ännu mera uppenbar paradigminstabilitet i skidskytte- och skidlöpningsvärlden! Det kan bli dödsstöten eller i alla fall mycket skadlig stöt, för ett av idrottens största gissel nämligen den monosynaptiska reflexen "Volym is King"! Vi får väl se vad som händer framöver!

Som ni ser i artikeln ovan så reagerar åkarna i Skidskyttelandslaget redan positivt på ett flertal plan och organsystem. Detta är ingen större nyhet för oss som håller på att trixa med alla dessa variabler dagligen på en mångfald olika idrottare från en mångfald olika idrotter. Vi har nämligen fördelen av att just det, hantera idrottare från en mångfald av både uppenbart anaeroba/aeroba eller aeroba/anaeroba uthållighets- och konditionsidrotter! detta gör att vi ofta tvingas att titta utanför de olika idrotternas s.k. boxar av cementerade paradigm och sanningar om hur vi som grupp bestämt att det är och förblir!

Givetvis har jag en mångfald exempel på olika långdistans och medeldistansidrottare där jag dragit ner på volymen och påtagligt designat om upplägget med lyckade resultat MEN en av mina av mina senaste OS-deltagare i en medeldistanssport i kanot (K1 500) sade det bättre än alla andra. Observera, efter att initialt ha sågat stora delar mitt upplägg under de tre första månaderna av vårt samarbete och slutligen VÅGAT prova fullt ut. I denna individs fall gällde min föreslagna förändring, MINDRE volym, KORTARE pass, BÄTTRE kvalitet/övningsval och MERA vila!

Citat "...Antar att du (Joakim Dettner) har semester nu. Jag kör på för fullt och jag vill berätta att det går så jäkla bra! Äntligen tror jag dig på riktigt - en bra dag vinner jag, en ok dag tar jag medalj. Jag har tränat mindre volym men när jag kör mina hårda pass kör jag riktigt hårt och det går fort och känns bra och jag är så stark nu att jag paddlar optimalt tekniskt, orkar sitta upp hela loppet och slå i paddeln med kraft. Har sett till att vara fräsch även på gympassen och laddat på ordentligt även till dom så där har det hänt grejer. Dessutom har jag utan ansträngning gått ner 3kg i vikt sen i våras utan att tappa någon styrka alls så nu är jag fit for fight och jag längtar till London! Bara så du vet"

Citatet ovan betyder ju att min adept inte bara förstått att jag försökte optimera träningen och inte bara ta bort volym och pass för sakens skull (paradigm/individer i en paradigminstabilitetsfas reagerar med förnekelse, agitation och slutligen kapitulation/anpassning, i nämnd ordning), personen i fråga KÄNDE, VISSTE och VAR ÖVERTYGAD om den  nya kapaciteten redan 4 veckor innan OS! Vi kan kalla det för ett lokalt paradigmskifte ;-), från verkligheten!

Kanske får vi en mer nyanserad debatt om uthållighetsträningens alla ingående parametrar i framtiden. Jag hoppas Laaksonen´s idéer tas emot med mer ödmjukhet och lust att lära och utvecklas än Ulf Karlsson´s (sannolikt liknande idéer) i skidlandslaget! Hur det än går,... förändringens vindar blåser bara hårdare, tills alla "stolparna" har ruckat på sig lite... Volym is King är passé, volym is king är ett alldeles för tunt och amatörmässigt paradigm! Det behöver stoppas in i ett helt bibliotek av kompletterande kunskap och erfarenhet! Tack för idag!


lördag 24 november 2012

Skärpning! -Kvalificera era adepter för tuffare träning!


På STAC Idrottsmedicin & Naprapatmottagning har vi ganska bra koll på hur det ser ut på skadefronten i idrottssamhället eftersom vår kundkrets innefattar allt från yttersta världselit inom ett 30-tal idrotter lokala lagidrotter, elitmotionärer, sällanmotionärer samt yrkesmän och yrkeskvinnor från hela Norden. Man kommer till oss inte bara för att vi löser svåra idrottsmedicinska problemställningar utan för att vi hjälper individer att bygga belastningstålig fysik från grunden och hela vägen upp till världens bästa resultat, VM-guld och OS-medaljer.


Svensk idrott och dess stora skadebekymmer har många orsaksfaktorer.
  • En stor faktor är "usel härdning via vanlig lek, bus, spontanidrott och utomhusaktivitet under barn- och ungdomsår", vilket ger allt sämre rustade vävnader för att tåla stora kraftuttag under korta tider eller med hög upprepning.
  • En annan är våra allt vansinnigare kostvanor med mängder av halvfabrikat, kolhydrater vi inte tål, läsk, godis och billig snabbmat med låg näringsdensitet. Detta resulterar ofelbart i allt sämre kvalité på vävnad, dvs. sjunkande vävnadstålighet och förväntad hållfasthet.
  • En annan är dålig idrotts- och träningsutbildning i HUR man bygger upp en kropp att tåla SIN idrott, dvs. vilken flexibilitet, stabilitet, balans, koordination och styrka som krävs för att ta sig igenom karriären med en bra belastnings- och träningstålighet.
  • Det finns många flera, men jag nöjer mig där och redogör nedan om en tråkig tendens som är gemensam och allmän, nämligen tron att man kan träna vad som helst utan att kvalificera atleterna för den aktuella träningsnivån... Jag vill påpeka att ingen gör fel med vilja och att det nästan alltid beror på bristande kunskap, utbildningsnivå, stress, brist på röd tråd och gamla kopierade träningsprogram.
Framtiden ser mörk ut för svensk idrott OM vi inte skärper till oss som tränarkår och inser att vi måste skaffa oss bättre grundutbildning i hur man bygger idrottskroppar från grunden. Ett vanligt exempel på inkompetent implementering av träning är hög volym av exempelvis hoppträningspass, högtaxerande kraftutveckling med krav på maximala accelerationer och hastigheter med eller utan tilläggsbelastningar  för individer som varken kan bromsa eller accelerera vare sig sin egen kroppsvikt eller tilläggsbelastningar med bibehållen ergonomisk kroppshållning eller korrekt supportad ryggrad.
  • Powerträning kan INTE introduceras av vem som helst, för vem som helst!!!
Idag skadar vi nästan flera individer än vi bygger upp, inte bara i powerkonverteringsfasen utan redan i den grundläggande styrketräningsfasen! Är det så jä..a bra, egentligen? Givetvis inte, styrketräning för ovana eller unga adepter skall starta med en väl tilltagen adaptationsfas med låg intensitet (låga vikter/belastningar) och krav på samtidig balans, koordination och progression i form av ökande komplexitet.
  • Det tar minst två år att steg för steg bygga upp en individ med korrekt periodiserad styrketräning, för att på ett bra och effektivt sätt kunna tillgodogöra sig och tåla framtida powerträning, punkt!
Många pratar om power, snabbstyrka, explosivstyrka och plyometriska övningar, få vet vad som krävs i  form av flexibilitet, neuromuskulär rekryteringsförmåga, inre och yttre bålstabilitetskapacitet samt relativ styrkenivå i relevanta rörelsebanor för att kunna hantera, supporta och säkra denna höga belastningsprofil i alla kroppsdelar!
  
Många pratar power, få pratar om HUR MYCKET träningens volym måste minska beroende på vilken del eller spektra av det gigantiska träningsområdet power man avser.

Många pratar power, få pratar om VILKEN power man måste träna i förhållande till relevanta kontakttider, draglängder, accelerationsvärden, hastigheter som verkligen gäller för "stora resultat" och världselit.

Många pratar om power, få vet HUR man periodiserar och designar powerträningsfaser! 

Anledningen till att man måste veta "mycket bredare och djupare" när man kommer till powerträningsfasen är lika viktig som enkel. 
  • Det finns inge utrymme för MISSTAG när det gäller att stressa vävnader med de största belastningarna och de snabbaste kraftutvecklingstiderna. Man MÅSTE VETA hur man periodiserar (kort- och långtidsplanerar) powerträning för att inte övertaxera vävnad! 
  • Kraftfullt övertaxerad vävnad (oavsett om det uppkommer som en ackumulerad eller momentan effekt) leder till ganska allvarliga överträningssyndrom som inte sällan inbegriper vävnadsbrott av olika slag såsom stressfrakturer, avslitna muskelfästen (avulsionsfrakturer), muskelrupturer, kotkompressioner, reducerad diskhöjd, diskprotrusioner (diskbuktningar) och diskbråck (diskkollaps).

Vi måste lära oss mera om hur man kvalificerar (kollar om man är mogen för en viss träningsnivå) och bygger upp individer att tåla tuffare träningsnivåer såsom maxstyrketräning och powerträning. På bilden ser ni Sofi Flink (STAC Elitfondadept, JVM Guld Spjut 2012) bli kontrollerad/coachad i en av många bål- helkroppssäkringsövningar "Knästående framåtbollrull på swissboll" av Tina Runesson (STAC Elitfondadept, 5.90 m längdhoppare).

När man är kvalificerad för en viss träningsnivå, startar man ändå med en kortare adaptationsfas för att förbereda allt från ben-, muskel- och senvävnad till nerv- och hormonsystemsystem, vad som komma skall! Att träna och testas med powerövningar är en mycket viktig del av träningen för alla poweridrottare. PÅ bilden ser ni Enbens "Drop Jump" utfört av Sofi Flink.