Kanske kommer även långdistansidrotterna att inse att vi måste höja blicken lite granna och titta på helheten kring en elitsatsning, inte bara samla mest antal timmar, mil och pass! Under en övning eller träningspass skriver varje professionell tränare hur
- många set,
- hur många repetitioner per set eller
- repetitionstid och total träningstid,
- med vilket tempo eller vilka tempoförändringar,
- med vilken intensitet eller vilka intensitetsförändringar,
- med vilken setvila,
- med vilken repvila samt
- slutligen med vilken periodicitet detta pass skall återkomma per vecka (mikroperiodisering) i en träningsperiod (makroperiod).
Tänk OM skidskytteherrarnas nya förbundskapten Marko Laaksonens inriktning med MINDRE volym, MER vila, HÖGRE kvalitet, KORTARE pass och mer grenspecifik blandning av intensitetsnivåer, tempo och intervaller skulle höja prestandan!
Tänk OM Marko Laaksonen's lite provokativa inriktning (i min värld helt okontroversiell och ganska självklar, se tidigare bloggar senaste 4 åren)
- höjer konkurrensnivån (man åker snabbare eller på kortare tid allt oftare),
- förbättrar hälsonivån (behöver jag påpeka att långdistansidrottare återkommande inte klarar att hantera de virus och bakterier som ständigt finns i vår miljö, pga överträning och sänkt immunförsvarskapacitet) och
- dessutom genererar objektiva uthållighets- och arbetsekonomimått såsom "relevanta testvärden", fler pallplatser och bättre tider!?
Gott folk, då blir det ännu mera uppenbar paradigminstabilitet i skidskytte- och skidlöpningsvärlden! Det kan bli dödsstöten eller i alla fall mycket skadlig stöt, för ett av idrottens största gissel nämligen den monosynaptiska reflexen "Volym is King"! Vi får väl se vad som händer framöver!
Som ni ser i artikeln ovan så reagerar åkarna i Skidskyttelandslaget redan positivt på ett flertal plan och organsystem. Detta är ingen större nyhet för oss som håller på att trixa med alla dessa variabler dagligen på en mångfald olika idrottare från en mångfald olika idrotter. Vi har nämligen fördelen av att just det, hantera idrottare från en mångfald av både uppenbart anaeroba/aeroba eller aeroba/anaeroba uthållighets- och konditionsidrotter! detta gör att vi ofta tvingas att titta utanför de olika idrotternas s.k. boxar av cementerade paradigm och sanningar om hur vi som grupp bestämt att det är och förblir!
Givetvis har jag en mångfald exempel på olika långdistans och medeldistansidrottare där jag dragit ner på volymen och påtagligt designat om upplägget med lyckade resultat MEN en av mina av mina senaste OS-deltagare i en medeldistanssport i kanot (K1 500) sade det bättre än alla andra. Observera, efter att initialt ha sågat stora delar mitt upplägg under de tre första månaderna av vårt samarbete och slutligen VÅGAT prova fullt ut. I denna individs fall gällde min föreslagna förändring, MINDRE volym, KORTARE pass, BÄTTRE kvalitet/övningsval och MERA vila!
Citat "...Antar att du (Joakim Dettner) har semester nu. Jag kör på för fullt och jag vill berätta att det går så jäkla bra! Äntligen tror jag dig på riktigt - en bra dag vinner jag, en ok dag tar jag medalj. Jag har tränat mindre volym men när jag kör mina hårda pass kör jag riktigt hårt och det går fort och känns bra och jag är så stark nu att jag paddlar optimalt tekniskt, orkar sitta upp hela loppet och slå i paddeln med kraft. Har sett till att vara fräsch även på gympassen och laddat på ordentligt även till dom så där har det hänt grejer. Dessutom har jag utan ansträngning gått ner 3kg i vikt sen i våras utan att tappa någon styrka alls så nu är jag fit for fight och jag längtar till London! Bara så du vet"
Citatet ovan betyder ju att min adept inte bara förstått att jag försökte optimera träningen och inte bara ta bort volym och pass för sakens skull (paradigm/individer i en paradigminstabilitetsfas reagerar med förnekelse, agitation och slutligen kapitulation/anpassning, i nämnd ordning), personen i fråga KÄNDE, VISSTE och VAR ÖVERTYGAD om den nya kapaciteten redan 4 veckor innan OS! Vi kan kalla det för ett lokalt paradigmskifte ;-), från verkligheten!
Kanske får vi en mer nyanserad debatt om uthållighetsträningens alla ingående parametrar i framtiden. Jag hoppas Laaksonen´s idéer tas emot med mer ödmjukhet och lust att lära och utvecklas än Ulf Karlsson´s (sannolikt liknande idéer) i skidlandslaget! Hur det än går,... förändringens vindar blåser bara hårdare, tills alla "stolparna" har ruckat på sig lite... Volym is King är passé, volym is king är ett alldeles för tunt och amatörmässigt paradigm! Det behöver stoppas in i ett helt bibliotek av kompletterande kunskap och erfarenhet! Tack för idag!
Tja! Tack för en schysst blogg!
SvaraRaderaFråga. Hur skulle du säga att den "optimala" fördelningen ska se ut för långdistans löpare?
Som det ser ut nu bland eliten så består deras träning av 70-80% av lågintensiv träning, alltså volym.
"Training intensification studies performed on already well-trained athletes do not provide any convincing evidence that a greater emphasis on high-intensity interval training in this highly trained athlete population gives long-term performance gains"
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/20861519/?i=3&from=/15387804/related
Med detta sagt så väntar jag, som ett ivrigt barn på julafton, på svar och ser fram emot en härlig debatt!
Anonym, det finns fler ivriga barn. :)
SvaraRaderaTack "anonym" för superlativerna om bloggen, den är skapad för att sakligt och ärligt delge de erfarenheter och reflektioner jag har dragit på mig som idrottsmedicinare, manuell terapeut, rehabiliteringsexpert och elittränare.
SvaraRaderaSorry, det finns ingen fastlagd precis "optimal fördelning" som passar för alla, inte ens för personer med jämförbara basala screening- och testdata, verksamma inom samma gren/tävlingsdistans.
Att basunera ut exakt 80 % lågintensiv (LI) och 20 % högintensiv fördelning (HI) är lika dumt som att basunera ut 70LI/30HI eller 50LI/25 Medelintensiva(MI)/25HI.
Vad jag riktar in mig på, vilket ni sannolikt också har insett, ÄR tendensen till att överdosera LI-träning (i jakten på mil och träningstid), på bekostnad av den viktiga balans-, koordinations-, höft-/bålstabilitets-, styrketräning-, MI- och HI-träning som faktiskt skall få det hela att gå snabbare, läcka mindre (löpergonomi) och hålla längre.
För att öka den s.k. komplexa kravnivån (läs öka krav på intensitet/belastning/variation av tempo/intensitet/vila) på den mångfald av olika organsystem (från hjärta/lunga till rörelse- och stödjeorganen) som skall generera slutprodukten "att tillryggalägga en viss distans på kortare tid eller kunna hålla en högre hastighet en längre sträcka", måste vi ta in fler begrepp i ekvationen än att bara värna om volymen av lågintensiv träning.
Bra blogg, absolut!
SvaraRaderaVad gäller uthållighetsidrotterna så är det ju så att man "förr" tränade mindre volym och högre andel kvalitet -i linje med vad jag antar Du föreslår, Joakim. Sedan 70-talet har man sedan mer och mer skurit i kvaliten och utökat volymen och med väldigt gott resultat i alla uthållighetsgrenar: skridsko, cykel, löpning, längdåkning, gång, rodd, kanot, simning m fl. Mn allt är förstås inte volym utan det gäller att fylla timmarna med rätt innehåll.. en vanlig fallgrop i träningen är att träna för hårt på volympassen vilket kan medföra att man inte är tillräckligt återhämtad till kvalitetspassen.
Kul att det finns de som vågar det man har gjort sedan 1994. Med en balans mellan belastning och återhämtning, Vi får verkligen hoppas att fler hakar på detta tåg. Vi är ju några stycken som redan sitter i vagnen men det finns grymt mycket platser kvar.
SvaraRaderaBra att saker och ting ifrågasätts! Det skall göras på rätt sätt också, för när man ifrågasätter kan detta delas upp ifrån två utgångspunkter. Den ena där man har samlat på sig befintlig kunskap (vetenskap eller/och erfarenhet, även andras erfarenheter) och den andra är där man drar "slutsatser" av den kunskap eller okunskap man själv besitter, eller i det forum man verkar.
SvaraRaderaDärför anser jag att man inte skall börja uppfinna hjulet på nytt, innan man tagit del av den befintliga informationen som finns.
Inom konditionsidrotten som berör lång-medeldistanserna så finns tyvärr inte mycket forskning om hur den optimala träningen skall bedrivas. Däremot finns det en del retroperspektiva studier över hur eliten tränar, och även studier där de försöker se i efterhand vad som skiljer i träning mellan pallplats och de som inte når riktigt fram. Informationen som finns tillgänglig föreslår att den största delen av träningen skall bedrivas i form av volym. Men riktigt så enkelt är det inte då många har för högt tempo på volympassen, vi pratar hög andel lågintensiv där de positiva effekterna visar sig. Detta är lite som den röda tråden bland framgångsrika medel-långdistans idrottare, inte minst bland världsrekord hållare.
Volymträning är inget som framgångsrika konditionstränare rekommenderar bara för att, det är något man provat sig framtill genom flera år, för att senare hamna där vi är idag.
Att man man kan utveckla ekonomi, teknik, fart, rörlighet m.m. genom inslag av annat i träningen är inget nytt. Mer fokus bör läggas på detta.
Och visst kan man generalisera en träning för en viss gren genom att säga 80/20 eller 60/40. Detta är där vi tillslut hamnar när man ser en helhet, inom alla idrotter.
Så som avslutning vill jag föreslå att man tar sig tiden att titta igenom denna färska studie:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23264537
Så med den tillgängliga information vi har så är "Volym is King" det som gäller och inget verkar tyda på annat.