Enbenstester bra prediktor för agilityförmåga!

Att styrketräna med fokus på ett funktionellt tänk, biomekanisk analys och intermuskulär koordination, är en självklarhet för varje välutbildad, erfaren och framgångsrik coach. Jag har alltid förordat en balanserad mix mellan grundforskning, klinisk forskning och klinisk erfarenhet, av den enkla anledningen att det är mycket enklare att gå "all in" om man kan backa upp sina "teorier" och erfarenhetsmässiga övertygelser med lite "siffror".

Med "siffror" menar jag att man på ett vetenskapligt sätt testat OM ett eller flera förfaringssätt eller en eller flera övningar har något inflytande på eller korrelation med en eller flera andra variabler.

Två av mina STAC Elitfondare (Jesper Thomasson -97, Viktor Laz -96, ishockeyspelare) i full färd med andra varvet i en Dettners DT-sprint (agilitybana som tar ca 18-20 s med 100 %  insats).

En av mina nyutexaminerade STAC Elittränare Kristian Skarphagen m.fl., har gjort en riktigt intressant och väl genomförd studie på 20 manliga idrottsstudenter på gymnasienivå, bl.a. rörande korrelationen mellan enbens styrketest (bl.a.Smith machine squat) och dess samvarians/prediktionsförmåga med prestation/tid på bl.a. agilitysprint (5-10-5 test, dvs. Modified pro agility test: acceleration, speed, deceleration, vändning etc.) och kort linjär sprint (bl.a. 10, 20 m). Uppsatsen på Sports Coaching programmet i Göteborg har titeln "Maximal enbensstyrka korrelerar med linjär sprint och snabbhet i riktningsförändringar" och är skriven och utförd av Arin, Jansson och Skarphagen, vårterminen 2012.

Om man är riktigt insatt i vad som egentligen avhandlas, blir man inte speciellt förvånad över resultaten. Tvärtom, det kan kännas lättande att ibland att få s.k. "siffror" på det man redan använder som framgångsrika övningar bland annat för att skapa bra och kraftfull förflyttningsfysik för olika idrotter och för olika idrottare. I detta fallet gäller det samvariansen mellan maxstyrkeövningar och powerkonverteringsövningar/powerresultat/accelerationsförmåga/decelerationsförmåga/speed för de idrotter där mycket av spelet/idrotten utförs och avgörs under agilityliknande former såsom ishockey och fotboll. Nedan ser ni ett axplock av siffror från denna uppsats.

• Man fann en signifikant moderat stark korrelation mellan enbensstyrka (Smith) och agility (5-10-5), p<0.005, r=-0.606.
• Man fann en signifikant moderat stark korrelation mellan enbensstyrka (Smith) och linjär sprint (10 m), p=0.015, r=-0.534.  

Allt eftersom längderna på sprint ökade minskade signifikans och korrelation, vilket innebar svag/låg korrelation för 20 m sprint och slutligen ingen korrelation för 30 m sprint.

Kommentar: Jag har sedan 1997, då jag debuterade som forskarstuderande naprapat på enheten för Allmänmedicin vid Uppsala Universitet under Prof. Kurt Svärdsudd och sedemera som doktorand och forskarstuderande på Umeå Universitet 2000-2004, ansett att man inte kan lita på forskning allena precis som man inte kan lita på erfarenhet allena. Jag vill helst känna att båda dessa åskådningssätt har sina pilar riktade åt ungefär samma håll.
Därför är det mycket trevligt att man numera kan entusiasmera sina studenter att testa "det man tror sig veta" eller "framgångsrikt brukar använda", för att "klä det i siffror", oavsett om det blir en negativ eller positiv överraskning. Både positiva och negativa resultat är nämligen lika viktiga att publicera (det görs dock inte alltid av olika anledningar som  jag inte berör i denna blogg) för det vi skall använda det till, nämligen implementera eller inte implementera i vardagen, modifiera eller inte modifiera för att fungera bättre etc.

Det vi ser ovan är just positiva siffror som underbygger det vi redan trodde oss veta, nämligen att vi startar en sprint samt de- och reaccelererar en vändning med ETT BEN I TAGET i en benböjsliknande kinetisk kedja av rörelse och muskelarbete i en ständig excentrisk till koncentrisk till excentrisk dynamik. Därför är det också logiskt att träna styrka och power mestadels på ett ben i taget.
Det vi också trodde oss veta var att det signifikanta förhållandet och förutsägbarheten skulle vara tydligast för enbensstyrka och mkt korta distanser och agilityinsatser. Även detta enligt antagandet, att allt eftersom förflyttningshastigheten ökar ändras förhållandet mellan vilka olika kinetiska kedjor som bidrager med den vertikala respektive horisontella, dvs. vilka muskler och vilka rörelsescheman som faktiskt ligger bakom hastighet (speed).

För er som är lite kluriga, blir det nu en lätt match att lista ut vilka övningar ni med större självförtroende kan ordinera era fotbolls- och hockeylag, när dom beställer "vi vill bli snabbare". Vilket egentligen betyder, vi vill bli starkare, få bättre acceleration, utveckla bättre topphastighet, kunna bromsa in snabbare och dessutom kunna hantera den ökade förmågan stabilitets- och balansmässigt.

Kul att vara tränare va! Det är nämligen lite att tänka på innan man skriver ner några övningar, förser dem med sina variabler och periodiserar olika program per vecka månad och år...  Känner du dig förvirrad, gå STAC Grundtränare, blir du sedan motiverad och känner att plikten kallar gå STAC Elittränare.
Mer info om våra utbildningar och lite till finns på www.stac.nu.