Inga medaljer om vi inte lyfter tränarnivån i Sverige!

Efter 15 år av otaliga utbildningar, mängder av klienter, program, periodiseringsplaner, en hel del misslyckanden, några framgångar och ruggig envishet att BLI BÄTTRE, har jag äntligen skapat en plattform där jag kan träna individer på heltid och FÅ BETALT.

Man kan inte skapa elitidrottare som håller, presterar och kommer hela vägen om man inte kan lägga ner tid, MYCKET TID! Att vara en bra coach är ett yrke, i det yrket LIKSOM ALLA ANDRA krävs att man lär sig från grunden. det är nämligen en gigantik skillnad på att träna någon och att TRÄNA någon. Jag håller med de personer som senaste tiden, på TV-sporten och i samband med olika idrottstävlingar, bl.a. i samband med friidrotts VM sagt saker som att, "vi kan inte hävda oss internationellt om vi inte betalar våra tränare". Kan inte annat än hålla med där. Se en av samtalen på SVT i ämnet här

Snart är min ambition att "lyfta ett mediokert sätt att träna upp elitidrottskroppar i Sverige till en helt annan och högre nivå", -på nivå 1 av många! STAC Elittränare kommer inte bara att göra skillnad framöver den kommer att bli trendskapande. Svenska tränare på alla nivåer behöver nämligen ny, innovativ, nygammal liksom stengammal kunskap (det finns alltid människor som kunnat, oavsett om det var för 20,40, 60 eller 100 år sedan), erfarenhet och vetenskap om korrekt designad, periodiserad och implementerad träning. Det finns mängder av duktiga och engagerade hjärnor där ute som gärna skulle vilja bli mycket bättre för sin adepter, MEN så länge vi får lära oss att:

• lite allmän grundstyrketräning utan individuellt anpassat program, utan hänsyn till vad som krävs i den aktuella idrotten räcker som styrketräningsfas,
• träna adepter genom alla utvecklingsfaser (adaptations-, hypertrofi-, max-, power-, poweruthållighet-, grenspecifik uthållighet osv.) med isolerad styrketräning i maskiner utan att integrera med balans, koordination, stabilitet och smidighet,
• kallar 3000 m löpning för lämplig uthållighetsträning för alla idrotter oavsett uthållighetsprofil,
• tror att VO2max är det enda måttet på om någon "har kondition", dvs. orkar hålla tempo, intervall och intensitet under hela sin idrottsutövning/match,
• bara testa den komplexa bilden av olika styrkekvaliteter 
• för armar/överkropp med 1RM bänkpress samt max antal dips och chins
• för bål med max antal sit-ups eller brutalbänk
• för ben/underkropp med 1 RM benböj

kommer vi att fortsätta att inte veta, gissa oss fram till vad vi skall göra och lira i kölvattnet av de länder som satsar på professionell vidareutbildning och har välutbildade, betalda och professionella styrke- och powercoacher!

Vi kommer inte att KUNNA producera speciellt många elitidrottare med bländande fysiska egenskaper, förmåga till prestationer utöver det vanliga OM våra duktiga och ideellt arbetande mammor och pappor, klubbtränare och elittränare, MÅSTE ARBETA hel- eller deltid vid sidan av.
Det vanligaste man får höra av en elitidrottare som presterar förbättrade resultat under en hel säsong är:

• Långa obrutna perioder av skadefri, korrekt designad och periodiserad träning och tävling.

Med för låg kunskap om fysiologi, träning, screening, idrottsskadehantering, rehabilitering, programdesign, belastningsnivåer, ackumulerad stress, vila, kost- och livsstil, periodisering och mentala processer, skapar man inte dessa långa obrutna perioder.
I Sverige har vi just nu en explosion av skadade elitidrottare, vi har ett träningsparadigm (med volym som ledord) som haltar radikalt och ett behov av kvalitativt ny- och "om"tänkande. För att kunna förvalta en talang, träna elitidrottare till toppen och bygga elitkroppar, måste man vara elit som tränare, dvs. ELITTRÄNARE med elittränarkunskaper, elittränarresultat och elittränarerfarenhet.

Framtidens tränare i Sverige behöver annat än delar av den kollektiva dynga man matas med från talarstolar och evighetskopierade kompendier. Som elittränare behöver man veta mera än att "man måste ju ha grundkondition", träna för att prestera på 3000 m (istället för i sin idrott), lyfta tillräckligt tungt i bänkpress (trots att denna rörelse och kraftresurs inte krävs i den aktuella idrotten), äta vad som helst efter träning duger (trots att vi vet bättre), stanna vid Mc Donalds är bra käk (bara för att det är jobbigt att ta med matlåda) eller klara tillräckligt många reps i brutalbänk (orkar knappt kommentera denna).
Tränare i Sverige måste börja ta reda på,

1. vad som är den specifika idrottens yppersta kravprofil,
2. vad differensen är gentemot den aktuella individen,
3. vem vi har framför nosen,
4. vad vi har framför nosen, 
5. vad vi måste fixa till först,
6. vad vi måste fixa till sen,
7. vad vi bör uppnå i relativa flexibilitets-, stabilitets-, balans-, styrke-, power-, speed och uthållighetsmått,
8. vad vi måste integrera med för att optimera för idrottens komplexitetskrav,
9. hur vi skall samarbeta med de andra tränarna kring den aktuella adepten eller laget,
10. hur vi coachar individen genom alla stegen av uppbyggnadsprocess, uppbyggnadsår, motgångar och medgångar, och mycket mera....

Om man INTE vet detta, GISSAR MAN! En elittränarutbildning bör svara på dessa frågaställningar, en elittränare skall kunna reda ut dessa punkter. Vi behöver kamma oss i Sverige om vi vill mysa framför TVn i framtiden.