Okunskap, feltänk och dumhet, se Medaljens pris!

Ni som såg dokumentären "Medaljens pris" på SVT i går kväll kl. 20.00 har nog fortfarande en klump i halsen! Om ni dessutom följt Dettners blogg sedan starten 2008, förstår ni nu att jag inte överdrivit ett enda dugg och att jag bara förmedlat hur det faktiskt ser ut! Många har lyssnat och förändrat, men flertalet tränare har ångat på i jakten på mer volym, mindre vila, flera pass, hellre hårdare än rätt, längre än kortare osv. Nu sitter vi där med kapsejsad båt, hål i skrovet och starten har gått för länge sedan. Om ni inte följt Dettners Blogg, gör en snabbuppdatering och läs mina inlägg under "toppidrott", efter dessa 79 inlägg sedan 2008 har ni ett litet grepp om vad detta egentligen handlar om. 

Vilket fantastiskt bra program av Folke Rydén på SVT, vilken fantastisk journalistisk gärning och vilken listig genomlysning. Som jag har väntat på denna typen av nationell medial exponering av denna tyvärr så vanliga katastrofala hantering av både unga och seniora talanger med extrema drivkrafter, ofta smarta men nödvändigt enkelriktade personer som gör allt en tillräckligt trovärdig person sticker under näsan på dem.

Om vi INTE tar oss en riktig funderare efter denna kollektiva "från fältet upplevelse" och på allvar diskuterar HUR man skaffar RIKTIG kompetens om HUR man bygger hälsa och elitidrottskroppar från grunden, inifrån och ut, utvecklingssteg för utvecklingssteg, med programdesigner och periodiseringsupplägg som är anpassade för den idrott och den nivå man skall utöva och/eller nå fram till, kan vi faktiskt bara skylla oss själva och så fortsätter vi skada andra!

Låt detta bli droppen som får oss att vända denna ofantligt stora och illamående skuta av fläckvis ineffektivt och och direkt skadligt volym- (volym is king) och "hellre hårt än rätt"-tänkande och ta kurs mot professionell screening, analys, noggrannhet, bygga långsiktigt från grunden, låta utveckling ta tid, lära mera om professionell programdesign, hur stress och adaptation verkligen samvarierar och använder både hormon-, nerv-, immun- och det emotionella systemet i jakten på att bygga det vi beställt, våga periodisera träning både på kort och lång sikt med tillräcklig återhämtning och vila för att vävnader BÅDE skall hålla OCH adaptera/superkompensera. 

Min och Scandinavian Top Athletic Centers (www.stac.nu) ambition, att från grunden förändra det svenska (och Skandinaviska) träningsparadigmet genom att leda och entusiasmera via goda exempel baserade på professionell coachning. En coachning där "bygga från grunden och träna mindre med mindre volym fast med bättre analys och kvalitet", är några av ledorden. Vi utbildar och uppgraderar redan delar av den befintliga svenska tränarstaben i en mängd olika idrotter. Personer som vågar och vill bryta sig ur det mer eller mindre ineffektiva och skadegenererande paradigmet.

Via STAC Grundtränare (tredagars grundutbildning och introduktion till STAC Elitttränare och STAC Metoden) och STAC Elittränare (ettårig vidareutbildning med 80/20 fördelning praktiskt/teoretiskt på 240 timmar fördelade på 5 tredagarstillfällen av utbildning på STAC kompletterat med klientfallshemuppgifter och daglig implementering) förändrar vi sakta men säkert det sätt som vi hanterar och guidar våra idrottare i Sverige, skandinavien och världen.

En tränare behöver inte behärska allt MEN måste förstå helheten kring professionell screening, analys, effekttestning, (manuell undersökning, manuell behandling om man är terapeut i botten), korrektiv träning, funktionell uppbyggnadsträning, programdesign, programupplägg, periodisering av träning, kost, återhämtning och vila i förhållande till utvecklingsnivå, biomotorisk mognad, säsong, tävlingsplanering, idrottens kravspecifikation, ambition, sociala förhållanden, emotionell mognad. Vi kan bara vända skutan genom att acceptera att det inte är bra och sedan göra något åt det!

Enbenstester bra prediktor för agilityförmåga!

Att styrketräna med fokus på ett funktionellt tänk, biomekanisk analys och intermuskulär koordination, är en självklarhet för varje välutbildad, erfaren och framgångsrik coach. Jag har alltid förordat en balanserad mix mellan grundforskning, klinisk forskning och klinisk erfarenhet, av den enkla anledningen att det är mycket enklare att gå "all in" om man kan backa upp sina "teorier" och erfarenhetsmässiga övertygelser med lite "siffror".

Med "siffror" menar jag att man på ett vetenskapligt sätt testat OM ett eller flera förfaringssätt eller en eller flera övningar har något inflytande på eller korrelation med en eller flera andra variabler.

Två av mina STAC Elitfondare (Jesper Thomasson -97, Viktor Laz -96, ishockeyspelare) i full färd med andra varvet i en Dettners DT-sprint (agilitybana som tar ca 18-20 s med 100 %  insats).

En av mina nyutexaminerade STAC Elittränare Kristian Skarphagen m.fl., har gjort en riktigt intressant och väl genomförd studie på 20 manliga idrottsstudenter på gymnasienivå, bl.a. rörande korrelationen mellan enbens styrketest (bl.a.Smith machine squat) och dess samvarians/prediktionsförmåga med prestation/tid på bl.a. agilitysprint (5-10-5 test, dvs. Modified pro agility test: acceleration, speed, deceleration, vändning etc.) och kort linjär sprint (bl.a. 10, 20 m). Uppsatsen på Sports Coaching programmet i Göteborg har titeln "Maximal enbensstyrka korrelerar med linjär sprint och snabbhet i riktningsförändringar" och är skriven och utförd av Arin, Jansson och Skarphagen, vårterminen 2012.

Om man är riktigt insatt i vad som egentligen avhandlas, blir man inte speciellt förvånad över resultaten. Tvärtom, det kan kännas lättande att ibland att få s.k. "siffror" på det man redan använder som framgångsrika övningar bland annat för att skapa bra och kraftfull förflyttningsfysik för olika idrotter och för olika idrottare. I detta fallet gäller det samvariansen mellan maxstyrkeövningar och powerkonverteringsövningar/powerresultat/accelerationsförmåga/decelerationsförmåga/speed för de idrotter där mycket av spelet/idrotten utförs och avgörs under agilityliknande former såsom ishockey och fotboll. Nedan ser ni ett axplock av siffror från denna uppsats.

• Man fann en signifikant moderat stark korrelation mellan enbensstyrka (Smith) och agility (5-10-5), p<0.005, r=-0.606.
• Man fann en signifikant moderat stark korrelation mellan enbensstyrka (Smith) och linjär sprint (10 m), p=0.015, r=-0.534.  

Allt eftersom längderna på sprint ökade minskade signifikans och korrelation, vilket innebar svag/låg korrelation för 20 m sprint och slutligen ingen korrelation för 30 m sprint.

Kommentar: Jag har sedan 1997, då jag debuterade som forskarstuderande naprapat på enheten för Allmänmedicin vid Uppsala Universitet under Prof. Kurt Svärdsudd och sedemera som doktorand och forskarstuderande på Umeå Universitet 2000-2004, ansett att man inte kan lita på forskning allena precis som man inte kan lita på erfarenhet allena. Jag vill helst känna att båda dessa åskådningssätt har sina pilar riktade åt ungefär samma håll.
Därför är det mycket trevligt att man numera kan entusiasmera sina studenter att testa "det man tror sig veta" eller "framgångsrikt brukar använda", för att "klä det i siffror", oavsett om det blir en negativ eller positiv överraskning. Både positiva och negativa resultat är nämligen lika viktiga att publicera (det görs dock inte alltid av olika anledningar som  jag inte berör i denna blogg) för det vi skall använda det till, nämligen implementera eller inte implementera i vardagen, modifiera eller inte modifiera för att fungera bättre etc.

Det vi ser ovan är just positiva siffror som underbygger det vi redan trodde oss veta, nämligen att vi startar en sprint samt de- och reaccelererar en vändning med ETT BEN I TAGET i en benböjsliknande kinetisk kedja av rörelse och muskelarbete i en ständig excentrisk till koncentrisk till excentrisk dynamik. Därför är det också logiskt att träna styrka och power mestadels på ett ben i taget.
Det vi också trodde oss veta var att det signifikanta förhållandet och förutsägbarheten skulle vara tydligast för enbensstyrka och mkt korta distanser och agilityinsatser. Även detta enligt antagandet, att allt eftersom förflyttningshastigheten ökar ändras förhållandet mellan vilka olika kinetiska kedjor som bidrager med den vertikala respektive horisontella, dvs. vilka muskler och vilka rörelsescheman som faktiskt ligger bakom hastighet (speed).

För er som är lite kluriga, blir det nu en lätt match att lista ut vilka övningar ni med större självförtroende kan ordinera era fotbolls- och hockeylag, när dom beställer "vi vill bli snabbare". Vilket egentligen betyder, vi vill bli starkare, få bättre acceleration, utveckla bättre topphastighet, kunna bromsa in snabbare och dessutom kunna hantera den ökade förmågan stabilitets- och balansmässigt.

Kul att vara tränare va! Det är nämligen lite att tänka på innan man skriver ner några övningar, förser dem med sina variabler och periodiserar olika program per vecka månad och år...  Känner du dig förvirrad, gå STAC Grundtränare, blir du sedan motiverad och känner att plikten kallar gå STAC Elittränare.
Mer info om våra utbildningar och lite till finns på www.stac.nu.

Träna från grunden!

Det är sommarsäsong och skördetid för oss och våra sommaridrottare på STAC! Efter min STAC Elitfond-adept Sofi Flinck´s JVM-Guld och fantastiska förbättring av sitt personliga spjutrekord från 54.83 2011 till 61.40 meter på JVM nyligen, har det åter börjat pratas om hur effektfullt vi skapar fysik och resultat på Scandinavian Top Athletic Center i Ronneby, www.STAC.nu.

Vi har ju ganska tydligt visat vad som händer om våra adepter verkligen VILL och verkligen GÖR det vi bedömer att dom bör och skall göra för att infria sina mål. Vi ber inte om ursäkt för våra resultat, tvärtom vi är mycket stolta och vet att det inte handlar om några tillfälligheter. Det handlar om professionell screening, analys, programdesign och periodisering av träning, återhämtning, kost, emotioner och vila. Inga fantastiska maskiner, speciella örter eller färggranna tejpningar utan grundläggande manuella medicinkunskaper, kunskap om kinetiska kedjor, modern funktionell träningslära och MYCKET yrkeskunskap...

Vad säger ni om,

• Viktor Elvung Nilsson -94 (sprint) gick från 11.57s till 11.01s på 100 m samt 23.02s till 21.98s på 200 m efter bara en vinterträning på STAC och vann guld på båda distanserna på JSM 2011.
• Angelica Bengtsson -93 (stavhopp) gick från 4.47m till 4.63 m i stavhopp efter bara 3½ månads träning på STAC med undertecknad som styrke- och powercoach.
• Tina Runesson -92 (längdhopp) förbättrade sitt pers med 30 cm i första tävlingen och gick från 5.60m till 5.90m efter en vinterträning med Anna Dettner på STAC.
• Sofi Flinck -95 (spjut) fick sin söndriga armbågsled rehabiliterad och uppbyggnadstränade hela vintern och gick från 54.83m till 61.40 m, vilket innebar JVM-Guld 2012.
• Jimmy Lidberg -82 (brottning) gick från 22 rankad i världen 2007 till tre raka VM-medaljer (2009 silver, 2010 brons, 2011 silver) och topprankad i världen.

Hur skall man tänka, planera, designa och periodisera träning om man vill bygga ännu bättre, hållbarare, stabilare, starkare, snabbare, kraftfullare och uthålligare?! Svaret på den frågan är givetvis ganska lång, komplex och svår att återge i en kort blogg, MEN...

Kanske skall vi lära oss att vara ännu mera ödmjuka inför det faktum att vi måste bygga HÄLSA parallellt med ELITIDROTTSKROPPAR. Det vi tränar är nämligen celler, celler som formerar sig som olika organ, organ som utgör en organism, en organism som bestämt sig för att göra det som krävs för att bli bäst på ett visst utförande.

Om vi inte inser att vi måste träna alla människor motionärer liksom elitidrottare från grunden har vi inte förstått någonting om vår egen organism, våra celler eller vår omgivning. Det som skiljer mellan den mindre och den extrema ambitionen är egentligen bara kravprofilen, dvs. dit man bestämt sig att nå och bevara.

Det betyder att, OM den generella tränaren, den specifika föreningen, det enskilda förbundet eller den nationella instansen för elitidrott fortsätter att tro att man kan testa alla idrottare med samma fystester och träna dem enligt samma upplägg för att sedan jämföra testvärden mellan OLIKA idrotter, kommer vi väldigt sällan att skapa fysik/idrottare som slår häftiga rekord och kan tävla under långa skadefria perioder.

Lösningen heter, som så många gånger förr, noggrannhet, kunskap, erfarenhet, innovationsförmåga och envishet. På STAC-språk heter detta STAC Metoden. Om du vill lära av oss och därmed kunna bygga fysik och människor från grunden bör du överväga att gå STAC Grundtränare (om du inte redan är elittränare) för att sedan gå STAC Elittränare (vilket är en vidareutbildning för redan aktiva tränare, PT´s, manuella terapeuter som också är tränare m.fl.).

Sprickan växer!

En rejäl spricka börjar skönjas vid horisonten! Under de närmaste 5 åren kommer Sverige och Norden att genomgå ett stålbad gällande hur man bygger upp riktig högpresterande och HÅLLBAR idrottsfysik från grunden utan hela världen. Och då menar jag från GRUNDEN, punkt. Resten av världen har redan hakat på!