Flera Projekt 97 i Sverige tack!

Att ge tjejer chansen att utveckla riktig fotbollsfysik och kanske tom framtidens fotbollsfysik, brinner man för i Malmö. För ett drygt år sedan skapade man Projekt 97 och första anhalten i detta projekt var STAC Fystest_Fotboll på STAC i mars 2011. I lördags var man på plats på STAC (http://www.stac.nu/) igen för andra årets tester uppföljning.

I Projekt 97 ingår tjejer födda 1997-98 spelandes i LdB FC eller Limhamn Bunkeflo. En mycket progressiv och sunt tänkande grupp människor och sponsorer som vill satsa på långsiktig, hållbar och högpresterande tjejidrott. Applåd för det! Anledningen till att undertecknad och STAC blev involverat, beror sannolikt på vår position i frontlinjen för hur man skapar elitidrottskroppar som håller i kombination med hälsoutveckling.

Man ville i Projekt 97-satsningen ha reda på (och utveckla),

• vad som är vetenskapligt OCH fungerar i praktiken,
• vad man måste bygga upp, hur man designar och periodiserar detta samt
• vad man skulle kunna skapa i framtiden.

Fakta från LdB FC officiella hemsida: För att ytterligare stärka LdB FC:s talangutveckling har LdB FC Malmö tillsammans med företaget 4FP startat ett projekt (Projekt 97) som ska utveckla en grupp talanger, samt på ett mer vetenskapligt plan fylla de luckor som finns kring kvinnlig talangutveckling. Den 5:e mars 2011 drog projektet igång med ”fystester” på STAC, Scandinavian Top Athletic Center, i Ronneby. Detta blev en stor succé på alla plan. Flickorna blev snabbt en homogen grupp och deras intresse för det fysiska väcktes och tävlingsandan kom fram. En perfekt professionell start på Sveriges i särklass mest professionella utvecklingsprojekt inom fotboll.

Som vanligt när en konstellation människor tänker själva och går lite utanför det rådande paradigmet (i detta fall "det svenska fotbollsparadigmet") blir det lite rabalder. Så även i detta lovande projekt som inte bara hejas på i fotbollssverige. Kraften och effekten i projektet är dock redan av den digniteten att lite hårda vindar bara gör skutan stablilare och snabbare :-). Stå på er i Projekt 97, ni är en modell man kommer att kopiera, men ni ligger före och skrämmer de sovande invånarna i det rådande paradigmet. Det är nämligen bekvämt och smidigt att göra som man alltid gjort eller som någon bestämt är rätt.

Som Elittränare till ett 20 tal aktiva i en mängd olika idrotter varav hälften i de högsta elitprogrammen i Sverige, kan jag bara trött konstatera att jag hört det förr, upplever det veckoligen men inte längre bryr mig värst mycket om "sovande invånare". Jag och STAC jobbar på med vår utveckling, lär av framgångar och motgångar, bygger vidare på vår bredd och vårt djup och skapar effekt som märks både kunskaps- och resultatmässigt. Till slut kommer hela ligan efter och säger, -så tycker vi med och så har vi tyckt hela tiden, nu bryter VI ny mark. Skit samma säger jag då, välkomna till min gräsmatta :-), jag ville ju ändå bara få till ett paradigmskifte!

Ni kommer att få höra talas om ett antal spelare från Projekt 97 i framtida flick-, junior- och seniorlandslag. Nu måste ja återgå till att justera sista kapitlen till STAC Grundtränare som går av stapeln den 29-31 mars. Då utbildar vi ett gäng till som använder kunskap men tänker själva!

Vems är de grymma magmusklerna?

Justa ABS ;-)! Söndagstränade med en av mina STAC Elitfondare idag. Efter dagens Ps-inriktade (Ps=snabbhetspower)överkroppspass gjorde jag lite rutinmässiga kontroller, bl.a. olika hormonsystems status för att få lite koll på träningsläge, stressnivå och massutveckling. Detta uppenbarade sig när klienten slet av sig tröjan och undrade "-är detta ok", jag svarade att det ser helt ok ut =) för en 17-åring med höga ambitioner :-).

I den aktuella atletens fall behövs dessa välutvecklade 4 lager av magmuskulatur bl.a. för att utgöra en stabil och extremt kraftfull bas i bäcken-bål-området som kan neutralisera all icke önskad rörelse i coronal- och sagitalplanen under extrem och snabb repetition av ben-bålarbete och arm-bålarbete i en nästan uteslutande alaktatisk tävlingsinsats. Ni som är riktiga elittränare listar snabbt ut vilken idrott det gäller och minimerar därigenom antalet kandidater. Alla har dock rätt att gissa och kommentera...

Tävlingsrörelse på ett ben, testas bäst på ett ben!

För att vända snabbare i idrotter som kräver explosiv förflyttning, dvs. stor kraftutveckling på kort tid, krävs att man vet hur man skapar och tränar upp detsamma. I studien "Relationship between muscular strength and sprints with changes of direction" av Castillo-Rodriquez m.fl. i JSCR, Volume 26, number 3, march 2012 påvisar man bl.a. att korrelationskoefficienten mellan höjden för ett CMJ-hopp (excentrisk till koncentriskt enbenshopp) och tiden för en L-Sprint (5+5 m med 90 graders vändning mellan 5-metarna) samvarierade på ett signifikant sätt (r-0,64; p < 0,01).

Vad gör man då vid ett E-koncentriskt enbenshopp? Jo, man försöker ladda så mycket elastisk energi och allokera så mycket neuromuskulär potential som möjligt under en kort bromsfas (excentrisk fas, dvs. muskelaktion under förlängning), för att sedan på kortast möjliga tid accelerera sin egen kroppsmassa i en viss riktning (koncentrisk fas, dvs. muskelaktion under förkortning). Vad sa då studien vidare i sin konklusion, dvs. summering av vad man kommit fram till. Jo:

• Att ju högre du kan hoppa på ETT BEN i ett CMJ-test, ju snabbare kan du deaccelerera och reaccelerera vid en vändning med det benet som vändben.
• Att om man vill prediktera förmåga för agilityprestationer (ung. snabbhetssmidighetspower) men inte har tidd eller råd att utföra dessa, kan man använda CMJ-test på ETT BEN.
• Att enbensträning sannolikt är väldigt effektivt för att förbättra agility, dvs. grenspecifik förflyttningstid för ett visst delmoment i en idrott!
• Att CMJ-test på ett ben dessutom är bättre än CMJ-test på två ben, att estimera/prediktera L-sprint-kapacitet.

För oss på STAC som redan testar och tränar våra olika idrottare med denna typ av tester och träningsmetoder, är det ju inga större nyheter. Det roliga är att se HUR viktigt det är att följa specificitetsprincipen i både test- och träningsverksamhet om man vill bygga det man vill bygga. Man bygger ingenting av en tillfällighet, man bygger allting av en anledning. det är bara det att det ligger olika kunskap bakom en anledning. -Tänk på den ett tag!

Så, OM man vill träna och testa idrottare som har acceleration, deacceleration, riktningsförändring och ny acceleration som en tydlig ingrediens i sin idrottsutövning (vilket inte är få), säger ju vanligt bondförnuft, att man sannolikt skall träna på detta! Man hade således kunnat göra ungefär rätt om man bara fått tänka till lite utan inblandning från det rådande träningsparadigmets ineffektiva slöja.

Tyvärr är det inte så enkelt att förändra gamla subventionerade och sällan uppdaterade stereotypier. De flesta lagtränare kör blint vidare med samma gamla tvåbensböj och bänkpress i Smithmaskin utan krav på vare sig balans eller stabilitet i tre plan (dvs. tanke på vart denna kvalité skall användas) samt följeslagaren jämfotahopp över för höga häckar, vilket för övrigt är en helt ofattbar övning om det inte handlar om  en idrott där man verkligen skall få upp knäna till bröstet så fort som möjligt ;-).

Den sistnämnda övningen är dessutom den näst mest skadedrabbade E-koncentriska övningen efter mördarövningen "drop jumps" från för höga plintar, puuhhh ;-(! Båda övningarna ofta utförda av individer med stora brister i sin förmåga att klara landningen utan att falla in i skadedrabbade positioner i ländrygg, bäcken, knän och fotleder, dvs. otillräcklig förmåga att förhindra ett s.k. "Gravity Pattern" i landningen! Resultatet är feltränade och skadade lagspelare (kallas ofta otur under uppbyggnadsträningen) istället för starkare och explosivare i acceleration och vändning, -ridå!

Tänk om vi bara lite, lite, kunde vidareutbilda/vända detta ineffektiva styrketräningsparadigm, vilka lag vi skulle kunna bygga! Heja på där ute alla duktiga tränare som tänker själva och vidareutbildar sig i konsten att applicera de idrottsfysiologiska specificitets- och adaptationsprinciperna som styr all levande materia och dess kraft- och rörelseutveckling där ute!

Nu är jag slut för denna veckan!

Nu har jag och Anna föreläst på vår egen flaggskeppsvidareutbildning STAC Elittränare, tre heldagar i rad (to-lö). Samtidigt har jag hanterat Jimmy Lidbergs miniläger på STAC (fredag) och vi har tillsammans skött Moestafa El Kabirs dagliga två-tre rehabpass, utöver detta har jag skrivit två nya helårsperiodiseringar till två nya klienter inför nästa vecka. Som grädde på moset började elfelslamporna lysa i våran Subaru, så den fick stå av säkerhetsskäl, precis innan denna kurs skulle börja. Det skulle ju vara bilmärket med minst fel och nöjdats kunder av alla bilar?! -Fick jag måndagsexemplaret även av detta bilmärke, så var ju definitivt fallet med vår Audi A6 Avant.
För att tömma det sista jag hade av energi, så drog jag på och genomförde hela El Kabirs uthållighetspass som hare (det flåsades lite bakom min rygg :-).
Nu är jag slut för denna veckan, jag vill bara hem och äta, fira med ett glas ekologisk cider, sen tror jag faktiskt att jag går och lägger mig... Nästa vecka är det dags för nya stordåd av JD och AD.