Jag får varje vecka ett antal e-mail med frågor från allt mellan himmel och jord, jag hinner långt ifrån att svara på alla eller ens hela batteriet av frågor. Det är mycket lätt att skriva av sig ett antal frågor, alla är inte riktigt medvetna om hur mycket research och tid det tar att författa svaren, även om man till 90 % redan vet vad man skall svara.
Nedan ser ni svaret jag författade, den lilla kunskapsöverföringen jag bifogade och slutligen hur jag svarade på den sista av 12 frågor från en av er alla läsare av denna blogg tidigare i dag. Läsaren ville ha korta svar och listade sedan fråga efter fråga om allt från samspelet mellan fyra olika hormonnivåer till hur man balanserar det autonoma nervsystemet och optimerar signalflöde till arbetande muskulatur m.m.
Hej N.N.!
Kul att du är så vetgirig, det är en av de viktigaste ingredienserna för att kunna göra skillnad som naprapat, annan terapeut, styrke- och powercoach, idrottskonsulent eller vad man nu än håller på med. Jag uppfattar det som att du är en intelligent frågeställare, vilket sannolikt också innebär att du förstår att jag inte kan lägga ner all den tid du hoppas för att besvara "alla" dina frågeställningar. De flesta av dina frågeställningar adresseras på ett eller annat sätt i vår STAC Elittränar-utbildning. Om du är intresserad råder jag dig att ta en allvarlig titt på den (du hittar länken på framsidan http://www.stac.nu/ ).
Frågeställningarna du postar är lite för generellt hållna, vilket gör det svårt att ge korta svar, de bör bifogas med en specifik inriktning typ för en tennisspelare under grunduppbyggnadsfas eller en ishockeyspelare under högsäsong eller för en väsentligen frisk man i 30-årsåldern som redan äter enligt sin metaboliska typ och går och lägger sig 22.00 6 kvällar i veckan etc. Du förstår säkert poängen. Reliabiliteten och implementerbarheten av mina svar skulle bli ganska dålig om jag svarade specifikt på en generellt fråga. Jag kan ändå ge dig ett kort relativt generellt hållet svar på fråga 12.
Den 12:e frågan löd så här: Hur bör sömncykeln vara för en idrottare?
Mitt svar: Första sömntåget (dvs. sannolikt optimala starten av första sömncykeln om din kropp och naturen fick bestämma) går mellan 20.30 och 22.30 (gäller vår och höst, sommar och vinter är dessa tider lite förskjutna, förlängda resp. förkortade pga ändrad solupp-/nedgång m.m.), missar man detta ”förstatåg” gasar kroppen på lite igen (stresshormonnivåerna ökar/sjunker ej och lugn och ro-hormonnivåerna blir kvar på samma eller angränsande nivåer, dvs. du missar första sömncykeln).
Det är därför man ofta inte blir trött igen förrän ca 23.30-01.00, då lugn och rohormonnivåerna åter gör ett försök att bli herre på täppan på bekostnad av stresshormonnivåerna. Saker som kan ställa till det och störa den naturliga/önskvärda ackumuleringen av lugn och rohormonnivåerna (dvs. detsamma som tillbakagången av cortisolnivåer m.m. den s.k. kortisolrytmen/kurvan) från sen eftermiddag till första sovtåget, är all form av stressackumulering. Oavsett om det handlar om emotionell, ljus, tv, dator, mobiltelefon, träning, mat, dryck etc.
Sömncykeln för en idrottare (oavsett idrott) bör generellt läggas så att man inte missar sitt eget första sömntåg, eftersom man då också missar 1½-3 timmar av fysisk återhämtning/superkompensation m.m. Det blir ganska mycket missad återhämtning om man ständigt lägger sig sent och därmed missar sin första viktiga sömncykel. Det största utflödet av anabola hormoner sker de första 4-6 timmarna av sömnen, dvs. den fysiska återhämtningen sker mellan ca 22.00 och 02.00.
Tänk om jag skulle svarat på alla 12 frågorna, då skulle jag inte få göra annat, det är därför vi har utbildningar på STAC (Scandinavian Top Athletic Center). De ger svar på de flesta frågor samtidigt somde tar deltagarna till helt nya nivåer av kunskap och effekt i sin vardag. Hej på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar