lördag 28 april 2012

Mindre än 18% av hockeyuthållighet förklaras av VO2max!

"Silly season" är i full gång i hockeysverige, men inte bara på spelar och tränarmarknaden! Silly season drar även igång gällande den s.k. viktiga konditionsträningen. I Sverige, liksom andra länder, råder det total förvirring och okunskap om skillnaderna mellan olika idrotters ergogenes, dvs. vilka energisubstrat och energiskapande motorer som allokeras i en viss idrott med ett visst förhållande mellan repetitioner, intensitet, tempovarianser och viloperioder.

Inom hockey springs det just nu milen på tid, 5 km på tid, 3 km på tid och tränas för fullt för att skaffa sig kondition, eller grundkondition som vi så snällt lärt oss att säga i vårt gemensamma politiskt korrekta träningsparadigm. FEL, FEL, FEL det är inte kondition vi spelar ishockeymatcher med, det är inte VO2max som avgör vem som har mest tryck eller tempo kvar i kroppen i tredje perioden. Det är INTE grenspecifik uthållighetsträning för hockey att springa 3, 5 eller 10 km på tid, det är att träna kondition.


Det är inte fel att träna kondition, det är inte fel att orka jogga eller springa 10 km under 40 minuter MEN det är fel om det sker på bekostnad av andra biomotoriska variabler av högre viktighetsgrad för den specifika idrotten.  De viktigaste biomotoriska variablerna för en ishockeyspelare ser kraftigt förenklat ut så här (i rätt kronologisk följd dessutom):
  • Flexibilitet och Bålstabilitet
  • Maxstyrka
  • Power
  • Poweruthållighet
  • Anaerob uthållighet
  • Agility
Aerob uthållighet tog sig inte ens in på denna lista!!! Ni som kan en hel del om hur man professionellt periodiserar träning för ishockey vet dessutom att den biomotoriska förmågan aerob uthållighet ökar som ett resultat av den anaeroba träningen. Ni som tränar hockeyspelare, tränar inte en konditionsidrott, ni tränar hockeyspelare. Om det gällt en konditionsidrott hade aerob uthållighet, löpergonomi och maximal aerob hastighet stått överst i listan.

En individs maximala syreupptagningsförmåga, kallat VO2 max, förklarar nämligen MINDRE än 18 % av en individs förmåga att utföra högintensiva intermittenta (återkommande) ispass. VO2max har med andra ord en LÅG KORRELATION (låg förklaringsgrad) för att kunna prediktera/förutsäga en individs förmåga att prestera uthållighetsmässigt i ishockey. Jag kan dock inte hindra någon från att vara ineffektiv och lägga mängder av värdefull tid på sådant som inte bara är perifert utan tom kontraproduktivt.

Så varför lägger den traditionella uthållighetstränaren ca 4/5 av alla uthållighetspass på nivån VO2max-inriktad träning, när vi borde träna sprintintervaller, medel och högintensiva intervaller som liknar den tempo-, intensitets- och viloperiodsvariation som verkligen är viktig inom ishockey??? Silly season är i full gång! Att träna upp ett lag till en bra kondition , ex. under 11.00 minuter på Cooper test, betyder inget annat än att ni får tillbringa första 15 omgångarna av serien till att skapa tillräcklig grenspecifik uthållighet! Har ni någon gång funderat över varför vissa lag är sådana "slow starters", -INTE! Börja med det då! Tre klubbar i Elitserien har redan påbörjat resan från Cooper till HIIT.

Hur vet jag det? Jag har blivit uppringd tre gånger redan denna lördagsförmiddag och hjälpt tre olika Elitserieklubbars fystränare med detaljer kring sådana upplägg. Det kanske kommer en och annan raket ur årets silly season, iaf.

Det finns många studier på detta område. Den jag refererar till gällande de  knappa 18 % (egentligen 17.8 %) är. Carey m.fl. J Strength Cond Res. 2007 Aug;21(3):963-966. Do hockey players need aerobic fitness?

Det är aldrig fel om vetenskapliga studier OCH praktisk implementeringserfarenhet talar samma språk. Svaret är att man behöver aerobisk uthållighet, men inte så mycket som vi tränar för! Kör hårt alla tränare där ute. Våga tänka själva och våga säga något annat än den tragiska meningen, "man måste ju träna grundkondition". Goddag yxskaft!

13 kommentarer:

  1. Hej, Du funderar inte på att skriva en bok? skulle vara intressant att läsa för en som är intresserad men inte direkt jobbar inom området.

    mvh Hans

    SvaraRadera
  2. Jag har många böcker i huvudet och en del i bokutkast både om uppbyggnadsträning i allmänhet och grenspecifik träning i synnerhet. Tyvärr är vi på STAC i ett skede där elitidrottare i en mångfald olika idrotter köar för att bli coachade på STAC. Bokprojekten ligger på "lagring" och chockar nog träningssverige om något år. Dessförinnan blir det en ruggig överraskning på datastöd för personliga tränare.

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Mycket bra skrivet!
    Jag har precis gått PICP level 2 för Poliquin. Jag gissar att ni tycker rätt lika om mycket inom träning.
    Jag fattar fortfarande inte att så många i Sverige både tränare och tränande kör så mycket "vanlig konditionsträning".

    För övrigt låter din STAC utbildning mycket intressant, då mitt mål är att träna idrottare.
    MVH Andreas Israelsson

    SvaraRadera
  4. Hej Andreas!
    Mr Poliquin är en klippa på mycket och den utbildning du gått är riktigt, riktigt bra. Poliquin och jag är överens om det mesta som handlar om hypertrofi- och funktionell hypertrofifas samt stresstankarna och de önskade hormonsvaren vi vill skapa för att optimera både för cellulär, neurologisk och neuroendokrin adaptation. Det är dock bara en liten del av hela det spektrum av kunskap och erfarenhet du måste besitta för att putsa talanger och coacha adepter genom allt från den korrektiva grundträningen och funktionella styrketräningen till den viktiga powerkonverteringen och anpassningen till den aktuella uthållighetsprofilen.

    Om du vill gå STAC Elittränare, vilket är att betrakta som elittränarnas och helhetslösningarnas Rolls Royce, och om du verkligen vill lära dig konsten att screena, analysera, designa program och periodisera träning som ett proffs, skall du definitivt anmäla dig till STAC Elittränare.

    Det finns chans kvar att hoppa på nästa kull av STAC Elittränare som har sitt första steg, steg 1 av 5, den 24-26 maj 2012. Det fanns tre platser av maximala 24 kvar i fredags, skynda!

    SvaraRadera
  5. Hej!

    Att många bara jagar VO2 max är en gåta. Givetvis måste man ha en hög syreupptagningsförmåga om man håller på med uthållighets idrotter som långlöpning skidåkning och orientering. Även många lagidrotter håller på under en längre tid. Frågan är bara vilka värde dessa idrotter ska. Kanske räcker det med 60 ml syre/kilo kroppsvikt. Och dessa värden borde man kunna komma upp till med några års konditions träning. Sedan gäller det underhålla denna faktor under resen av karriären. Man bygger upp hjärtat precis som musklerna i övrigt. När det gäller uthållighet är den specifik för den idrott man utövar. Bara för man är bra i ishockey uthållighet innebär det inte automatiskt att man blir bra i handbolls uthållighet. På elitnivå är den specifika uthålligheten den avgörande faktorn.Konditions träningen ska med minsta möjliga insats underhållas på den nivå man ligger. Men av gammal vana så kör man på som vanligt och testar av med Cooppers test osv. Det är bättre att försöka hitta mätmetoder för den specifika uthålligheten i stället. Åker man dessutom skridskor bör denna utföras på is precis som den specifika uthålligheten bör utföras på is om det nu finns tillgång till det under träningsperioden. Men att det var så lite som 18 % i ishockey var en nyhet för mig.

    SvaraRadera
  6. Precis Kenneth!
    Vi måste alla förr eller senare förstå fallgropen och det ineffektiva i nyttjandet av träningstimmar med de minst viktiga "motorerna" för en viss idrott eller idrottare. Att tvinga målvakter i lagidrotter att ha ruggiga konditionsvärden är lika dumt som att träna och testa styrke- och poweridrottare med Cooper test.
    Det är givetvis lika dumt att vara osmart åt andra hållet, dvs. kräva att konditionsidrottare skall träna flera makron med hypertrofiträning, ha bra tider på 30 m sprint eller en skapa en imponerande relativ benstyrka.

    Hur kan det år 2012 ens vara svårt att fatta att Specificitetsprincipen och adaptationsprincipen faktiskt gäller OAVSETT vad man tycker eller tillhör för paradigm.

    Det borde inte vara svårt att förstå att exempelvis poweridrottare och anaeroba intervallidrotter f.a. tränar poweruthållighet, höginteniva, medelintensiva intervaller och anaerob uthållighet på ett sätt som liknar idrottens olika kravprofiler. Lika självklart som att konditionsidrottare lägger största delen av sin träning på aerob uthållighet (kondition), maximal aerob hastighet men med anaeroba inslag och variationer för att utveckla löphastighet, effektutvecklingsförmåga per steg samt dynamisk styrkestabilitet (löpekonomi/löpergonomi/obrutna kraftkedjor).

    SvaraRadera
  7. Hej.
    Väldigt intressant inlägg måste jag säga och jag håller med dig till 100%. Jag är sjukgymnaststudent som har spelat hockey på lite olika nivåer, men nu spelar jag bara för att det är kul. En bekant till mig som fortfarande spelar hockey bad mig göra ett träningsupplägg till honom. Jag var redan innan jag läste ditt inlägg inne på de tankar du har. Mitt mål är att få träning så lik hockeyn det bara går, där jag tänkt utgå ifrån aktiv tid i förhållande till vila under en match. Min fråga är om du har något färdigt schema eller liknande jag skulle kunna ta del av? Mitt mål är att en dag kunna bli sjukgymnast/fystränare så detta är något jag är väldigt intresserad av.
    Hälsningar Andreas Skärin

    SvaraRadera
  8. Hej Andreas, jag har en ledig dag idag, så det blir ett gaska långt svar som nog hjälper andra läsare på traven också ;-)!

    Kul att din vilja är att tillföra kombinationen terapeut och tränare till idrottssverige, det behövs flera multikompetenta tränare för att vända vårt nuvarande ineffektiva uthålligshets-/konditionsparadigm!

    Vi har grymma utbildningssteg för detta på STAC (www.stac.nu) STAC Professional, STAC Grundtränare, STAC Elittränare. Om du inte själv är mogen för STAC Elittränare i år, kan du alltid rekommendera en färdigutbildad kollega att vidga vyerna ordentligt på STAC Elittränare-utbildningen.

    Senast i förra veckan fick en STAC Elittränare jobb som huvudfystränare för AIK Hockey A-lag och ett Elitserielag till väntas meddela en STAC Elittränare som ansvarig inom kort.

    Jag har och använder inga färdiga upplägg för hockey, jag designar specifika upplägg för de enskilda individer och de lag jag jobbar med utifrån var dom befinner sig i olika biomotoriska förmågor samt fysisk grenspecifik prestationsnivå. Givetvis har jag ett antal återkommande övningar och typiska periodiseringssteg i träningen för en mängd olika idrotter, men inga färdiga program.

    Detta av den enkla anledningen att det INTE finns något "bästa upplägg" i någon idrott. Alla jobb är unika, med unika förutsättningar, vilket betyder att bästa skapas utifrån den kvalité som står framför mig och/eller den önskan som uttalats angående olika biomotoriska mål. Ex. ännu bättre acceleration och mycket starkare längs sargerna, som en av mina adepter beställt inför sin tredje uppbyggnadssommar.

    Ett grundtips är ändå att bygga upp dem flexibla, starka och stabila i alla de för människan grundläggande generella rörelsemönstren (lyfta, dra, pressa, rotera, gå, springa, hoppa m.fl.)samt de för hockey typiska rörelsemönstren för att senare allt mer övergå till snabbare (tempo på rörelsen) styrketräning, powerkonvertering (maximal tempoinsats) och en mängd olika anaeroba upplägg, såsom superset vid styrketräning, kortsprintar, agility samt hög- och lågintensiva intervaller i löpspåret.
    Lycka till, och välkommen in på STAC hemsida och till våra utbildningar.

    SvaraRadera
  9. Hej.
    Tack för ditt svar.
    Jag förstår att det inte finns några färdiga program eftersom alla individer behöver olika typ av träning. Det går inte att generalisera träning som många tränare idag gör.
    Jag kommer i fortsättningen läsa din blogg för att få tips om träning.
    I framtiden kommer jag säkerligen komma i kontakt med STAC.
    Räcker en sjykgymnastutbildning som bakgrund att läsa hos er eller behöver jag lägga till en PT-utbildning?

    Mvh Andreas

    SvaraRadera
  10. Med din inställning kommer det att gå bra framöver, skynda långsamt! Det räcker med din Sjukgymnastutbildning för att ansöka till STAC Elittränarutbildning. De flesta går ändå STAC Grundtränare som en basutbildning. Den är dessutom designad att grunda infför STA Elittränare.

    SvaraRadera
  11. Tack så mycket för informationen. Har du några tips på bra böcker? Jag har letat på vårt bibliotek i skolan men jag tycker att de flesta böcker där har några år på nacken och känns inte så aktuella.

    / Andreas Skärin

    SvaraRadera
  12. Hej

    Har du någon e-mail man kan kontakta dig på? Jag har kanske några frågor jag skulle vilja fråga dig om detta och träning för ishockey generellt.

    Tack på förhand Andreas Sandebrg

    SvaraRadera
  13. find out here now see this pop over to this site my review here you can check here see

    SvaraRadera