onsdag 29 oktober 2008

Vilka lysande forskare?

Svenska Dagbladet onsdagen 22 oktober. Artikeln handlar om Osher Centrum på Karolinska Institutet, Centrum för Integrativ medicin. Dess uppdrag är att "utvärdera" s.k. komplementär-/alternativmedicinska metoder och informera den etablerade vården om sina resultat.
Låter hedervärt och lovande eller hur. Men hur designar man utvärderingarna och vem utför de behandlingar/tekniker man utvärderar?

Verksamhetschefen Martin Ingvar svarar på slutet av intervjun på journalistens fråga -Men ni har inte mycket samarbete med alternativmedicinarna? "-Nej, vi måste jobba med människor som har samma vetenskapliga grundsyn. Vi skall driva kunskapsutvecklingen framåt, inte vara en forskarskola." Man forskar alltså på komplementärmedicin utan kontakt med komplementärmedicinens företrädare???

LYSANDE!

Vilket resonemang, låter verkligen som att man objektivt vill utvärdera det som verkligen sker, utfört av dem som besitter kunskapen, tekniken och erfarenheten ifråga! -Jag vet! Vi låter bagaren justera ventilerna på bilen och sedan utvärderar vi genom att kolla tryckförändringen i däcken! Kan resultatet bli annat än falskt negativt?

Inte undra på att sjukvården ser ut som den gör idag, huvudvärk är detsamma som Alvedonbrist, nedstämdhet beror på Cipramilbrist och all muskelvärk är inflammation och botas med Diklofenak och om vi inte förstår hur vi skall återskapa hälsa i ett organ opererar vi bort detsamma...

Någon gång måste även insnöade forskare förstå, att om man vill utvärdera varför Bonden Gustav lyckas odla så goda och näringsrika potatisar, måste man i studiedesignen använda sig av just bonden gustav, för att både sätta, kupa, vattna, vårda och plocka potatisen med rätt tajming, känsla och kärlek!

Sluta upp med ert trångsynta kvacksalveri, mät effekten på dem som är experter på varje kunskapsområde, anpassa studiedesignen så att både intervention och utvärdering sker på variabler som är relevanta och viktiga! Då får ni dessutom en hög validitet och reliabilitet. Med detta i fickan kan man sedan informera sina "s.k. uppdragsgivare".

Men "uppdragsgivaren" kanske bara är intresserad av att resultaten skall vara åt ett visst håll, detta kallas iså fall för beställda forskningsresultat! Beställda forskningresultat är mycket vanliga idag, det kallas ofta för att man fått ett generöst bidrag för att titta närmare på...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar