Tänk om man tog transaktionsfasen på allvar!

Sista fasen på året står för dörren för de flesta hockeyspelare, en del har några veckors kvalspel kvar, men de flesta har påbörjat den mest missförstådda fasen i hela årsupplägget, nämligen transaktionsfasen mellan två årsplaner.

Den borde kallas "degfasen", för det är sannerligen inte alltid vackra och vältränade kroppar som dyker upp till maj månads start av första uppbyggnadsfasen ute i hockeysverige! Inte i de andra lagvinteridrotterna heller för den delen.

Jag vet, eftersom jag inte bara coachar hockeyspelare själv utan har utbildat ett tiotal hockeyfystränare från elitserien till div 2 de senaste 5 åren. Det är inte ovanligt med rapporter från dessa coacher att en tredjedel av laget kommer lönnfeta och svullna från allt för  frikostigt snabbmats-, godis-, läsk- och öllintag, många dyker upp med så usel kondition att det tar två månader att bara komma i nivå med förra årets junikondition, vissa dyker upp med samma knä- och ljumskproblem som vid avslutningen av säsongen och meddelar att man inte haft tid att ta tag i rehabiliteringen, listan kan göras lång men ni förstår galoppen. Här finns det tid och effekt att tjäna för en smart fystränare, gigantiskt mycket!

Först av allt måste man förstå att transaktionsfasen mellan serie- eller kvalavslutningen och nästa års uppbyggnadsperiod, är just det, transaktionsfasen mellan två årsplaner. För en komplex fysisk lagidrott som ishockey med krav på en mängd olika biomotoriska variabler, uppåt 30-60 tävlings- och träningsmatcher under en lång tävlingssäsong och en ständig mental och emotionell berg- och dalbana, behövs det en avlastnings- och återhämtningsperiod för både kropp och psyke om ca 3-5 veckor.

Nu kommer felet många gör... tränarna tappar kollen, styrelsen inväntar nästa månads styrelsemöte, spelarna tror att det är höger vänster om i 3-5 veckor och hela klubben tappar 1-2 månader av surt förvärvad lageffekt.

Resultatet: Spelare som ligger på sofflocket, pillar i naveln, bärsar ner sig runt grillbordet, glömmer bort att det är på nätterna man renoverar psyket och läker kroppen, inte nattklubbarna i centrum, äter sådant man inte tål och tillåter en ibland grav viktuppgång samt glömmer även detta år bort vilken ypperlig tidpunkt denna period är för att fixa allt man inte hunnit, kunnat, svurit åt, inte fått speltid för eller inte lyckats hela sig från under säsong.

Transaktionsfasen är den tid då man tränar mycket mindre och på det som är smartast att fixa till eller justera upp. Här är mina kortfattade råd för den viktiga fas många av er just nu glidit in i:

1. Återskapa mental energi och suget på din idrott genom att "kraftigt dra ner på" träningsvolymen (30-50 %), dvs. inte sluta träna helt. Det som tagit månader och år att bygga upp kan raseras på under en månad!
2. Be din terapeut om rehabíliteringsprogram för dina skadade kroppsdelar och be din fystränare om program för att se över och optimera alla grundläggande led-, ryggrads-, hållnings- och bålstabilitetsfunktioner som sakta men säkert tappat i prestation under säsongen.
3. Gör helt andra saker än det som det mesta kretsar kring under tävlingssäsongen, dvs. träffa andra människor, resa, göra utflykter med familjen, bara vara, läsa tidningen, försova sig med flit, slarva måttligt och med kontroll
4. Lägg upp ett veckoschema, men var alltid öppen för ändringar om det bjuds på utflykt eller är fint väder, ta det dock inte som en ursäkt för att hoppa över ännu ett pass.
5. Kör minimum ett stabilitets- och hållningspass (fokus på bröstrygg, axlar, ländrygg, knä- och höftleder), tre korta (20 min) rehabiliterings- eller träna svaga länkar-pass, ett medelintensivt intervallpass (20-40 min teränglöpning, roller blades, cykel etc., hitta den form som ger mest men sliter minst).
6. Fördela dessa passen över hela veckan, så att de smidigt glider in där de tar minst tid från andra, som tidiga morgnar, söndagsförmiddagar eller på vägen hem från jobbet, för alla de fantastiska hockeykrigare som har dubbla yrken och blygsam lön.

När första uppbyggnadsfasen (4-6 veckor) drar igång, kan du gå på med hull och hår! Du ligger 1-2 månader före dina medspelare och kan ta ett ytterligare kliv i din karriär, om du vill hela laget väl kan du ju försöka få med hela laget på resan (fast med individiuell anpassning förstås). Det är jobbigt att träna upp sig, ännu jobbigare att göra det igen...