Xenobiotika bakom din ledvärk?

Genom årmiljoner har homo sapiens och alla andra växt- och animalieätande vänner anpassat sig, adapterat till och försvarat sig emot bl.a. xenobiotika (av grekiska xenos, främling och bios, liv). Växter vill överleva så länge som möjligt på jorden precis som vi människor och alla andra djur för den delen. Vi har alla några primära reptil-/växtbeteenden som helst skall slutföras/fungera, dvs. skaffa skydd (bygga säkert bo) eller säkra uppätning, skaffa mat (skaffa säker födoämnestillgång) eller säkra näringsämnestillgång och skaffa avkomor (skapa fortlevnad för arten) eller pollinera vidare. Ni förstår säkert poängen...

Xenobiotika är de försvarsämnen som växterna använder för att göra sig mindre ätbara, giftiga och/eller svårprocesserade för våra tarmar/organismer. Under årmiljoner har en finputsnbing skett där arterna anpassats/tillvänjts/genmodifierats att tåla och hyttja tillgängliga potentiella födoämnen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Xenobiotika kan vara olika växtlektiner, trypsininhibitatorer, alkylresorcinoler, alfa amylashämmare, proteashämmare m.fl. Alla har en eller flera funktioner hos varje unik växt, en av funktionerna är att vara riktigt tråkig för en eventuell baneman, dvs. för den som får för sig att glupsa i sig växten i fråga.

Det finns stusentals bioaktiva substanser i växtriket (naturligt förekommande javisst, men lite svåra att bryta ner eller ta hand om när vi ätit upp dem) varav xenobiotika utgör 5-10 % av den totala s.k. torrvikten. När vissa av dessa ämnen hamnar i dina tarmar, kan det bli problem. En immunförsvarsreaktion kan starta och dessutom underhållas via fortsatt intag av den aktuella substansen/födoämnet. I en fortsättning kan detta leda till kronisk inflammationstendens, överaktivt immunförsvar både i tarmen och övriga vävnader, däribland autoimmuna tendenser, kringflackande muskel- och ledvärk samt tråkiga diagnoser och symtomdämpande behandling och fortsatta besvär som enda terapi.

I västvärlden anses omkring 5 % av befolkningen ha drabbats av någon form av autoimmun sjukdom. Vid autioimmunitet förlorar immunsystemet på något sätt den grundläggande förmågan att skilja mellan egna och främmande proteiner. En av de vanligaste intoleranstendenserna är glutenintolerans, som i sin tydligaste form ger en mångfald av symtom i ett flertal organsystem. Mycket tydlig glutenintolerans ges oftast diagnosen celiaki. De olika proteiner, exempelvis xenobiotika eller antigener som det också kan kallas som triggar immunförsvaret att skjuta på sina egna kompisar, finns framför allt i:

• Mjölkprodukter
• Vete, råg, korn och havre
• bönor

Om du har kringflackande muskel- eller ledvärk och vill utvärdera om någon eller flera intoleransreaktioner kan finnas i det effektiva orsakskomplexet bakom dina symtom, testa att vara utan dessa fördoämnen i minst 14 dagar. Helst 3 månader, men 14 dagar räcker för att du skall få en tydlig indikation och väcka lite flera hälsosamma frågestlln ingar i din hjärna.