måndag 31 maj 2010

En ny spik i kistan för det rådande kostparadigmet!

Ännu en forskargrupp som avviker från det rådande (livsmedelsindustrisubventionerade) paradigmet om kost och hälsa i allmänhet samt kost och hjärt- och kärlhälsa i synnerhet. Den uppenbara paradigminstabilitetsfas vårt samhälle varit inne i de senaste 5 åren, gällande vilka kostråd som skall administreras till allmänheten, fick åter strålkastarna på sig i dagens SvD "Kolhydrater kan ge hjärtinfarkt".
Artiklen är bl a baserad på den danska forskargrupp som presenterat studien "Diet, cancer and health study", vilken rekryterat deltagare mellan 1993-1997 och sedan följt dessa i genomsnitt 12 år.

Konklusionen, dvs sammanfattningen av studien var att ensidiga råd om fettsnål mat samt undvika fett (minskad procentsats energi/näring från fett) vilket resulterat i ökat kolhydratintag (ökad procentsats energi/närning från kolhydrater) och ofta ökat intag av snabbare kolhydrater (typ potatis, vitt mjöl, vitt ris, pasta) istället för minskad risk för hjärtinfarkt, gav ÖKAD risk för hjärtinfarkt. Man anser vidare att man måste se mera på vilka typer av kolhydrater sam vilka typer av fetter man stoppar i sig. Man har dock inte helt släppt rädslan för det mättade fettet.

Det är bara att gratulera sveriges befolkning, det kommer mera. Snart "kommer man på att alla människor är genetiskt olika (inte helt identiska gällande sin optimala näringsmix) och att man dessutom behöver titta på om maten man ätit kommit från en industritillverkad källa eller en naturlig källa (både fett, protein och kolhydrat), vilka olika livsmedelsämnen och tillsatser man tål resp inte tål, om man har en snabb eller långsam oxidationsprocess, är parasympatiskt eller sympatikusdominant, tränar hårt, lever ett lågintensivt liv, är anpassad till en viss breddgrad, altitud, biotop, fauna, flora..." Men det kommer att ta bra många år av olika anledningar.
Tills dess kommer de som söker vidsynta råd utanför det skadeskjutna industriparadigmet att fixa hälsosamma mönster först. Att anpassa sitt närings- och energiintag efter sin "metaboliska typ" är ännu ett okänt begrepp bland företrädarna för homo sapiens, dock inte för någon annan djurart.
Någon som sett en älg, hare, räv eller lax på Livsmedelsverket frågandes vad dom skall äta? ... -Inte det, men hur går det till då? Dom är ju inte fe.., dom har ju inte dia...., dom utvecklar ju inte metabolt sy..... hmmm.

4 kommentarer:

  1. Detta med vilken metaboliska typ man är, vissa kan ju höra till kategorin kolhydrat, hur kan det komma sig? Borde inte alla höra under proteinkategorin(fett&protein)?

    SvaraRadera
  2. Anpassnig, även för de som klassas som kolhydrattyper", sker åt protein&fetthållet förutsatt att tillgängligheten till animalisk föda finnes. Om inte, anpassar man sig genom årmiljonerna till att klara sig på en kost med större inslag av kolhydrater, dock ej bara kolhydrater, vilket finns klockrent presenterat bl a i boken "Nutrition and physical degeneration".
    Tänk dock på att det finns stora variationer både inom och mellan olika populationer. Det finns inga bestämda procentsatser som passar alla. De sista 10 % måste du lära dig själv genom "trial and error".

    SvaraRadera
  3. Förvirrande! Det finns väl ingen som anpassat sig för kolhydrater inom släktet homo sapiens, ty vi för hundratusentals år sedan var jägare och samlare icke sant? Men rent fysiologiskt torde fett&protein vara optimalt för alla, ska man då fortsättningsvis klassas enligt en metabolisk typ?

    SvaraRadera
  4. Som jag noterade i mitt tidigare svar, homo sapiens tendens är en optimal hälso- och effektutveckling på en bränsleblandning med slagsida åt protein&fett. Men vi har även en extrem förmåga att överleva, även om det inte finns animaliskt protein&fett tillgängligt i den omfattning som finns noterat på insidan av våra humana tanklock. Dock med negativa långtidsresultat.

    Resultatet av ett liv på en inoptimal blandning (oftast för mycket kolhydrater, processerad mat mm)finns att läsa i en mångfald av olika litteratur, bl a i den bok jag angav. Läs den boken, det är en riktig multistudie på samma tema under 13 år i alla världsdelar, den kommer att minska förvirringen ordentligt.
    Kul att du verkar så intresserad. Tänk dock på att man aldrig får bli dogmatiskt i en dynamisk värld, med levande celler som interagerar med en omgivning som ständigt förändras på flera plan.
    Slopa ordet metabolisk typ om det känns jobbigt, man kan lika gärna säga det en älg, hare, räv, lax eller homo sapiens anpassats till och fungerar bäst på.

    SvaraRadera