onsdag 9 juni 2010

Ät dig friskare på rätt bränsleblandning!


Att äta rätt handlar inte bara om att bli smalare! Vi måste tänka lite bredare och lite djupare än så. Det finns inget annat du kan bygga dina celler, dina organ eller din organism av, än det du stoppar in genom munnen! Om du vill bygga hälsosamma celler som kan utföra det dom är designade att utföra på ett optimalt sätt, dvs utgöra fungerande organssystem och samarbeta i fungerande system av organsystem kallat en organism eller i vårt fall homo sapiens, måste du också lista ut vad som står på insidan av dina cellers tanklock. Jag får så ofta frågor om vad man skall äta och jag brukar använda olika liknelser, t ex ett tanklock på en bil. Inte skulle väl du tanka diesel i en bensinbil bara för att det är frukost? -Tänkte väl det, men ändå gör vi det!

Om vi tänker oss att det finns ett sådant imaginärt tanklock på dina celler, vad skulle det då stå? Hmm... Kanske så här, "den just nu föreslagna bränsleblandning och kvalitétsnivå är baserad på de senaste 10 miljoner åren av kamp för överlevnad, den senaste veckans utgifter och ackumulerade behov, den biotop, flora, fauna, vana, klimat, altitud, aktivitetsgrad, dygnsrytm, årstid, jaktteknik som präglat dig samt dina föräldrar och deras föräldrars föräldrars anpassning till skiftande miljöer och livsbetingelser mm". För en nordbo med nordeuropeiska gener flera generationers generationer bakåt i tiden betyder detta ungefär 70 % +-10 % av energi och näring från naturligt uppfött kött och fett samt 30 % +-10 % av energi och näring från kolhydrater. Det är denna halvdumma sifferkombination som kallas för din generella metaboliska typ, när vi hjälper dig att äta bättre, prestera bättre och bygga hälsa samtidigt.

70/30 är inte så svårt att förstå, bara att fördela så när man lägger upp maten på tallriken, det blir lite knivigare i nästa steg. Då måste man själv lista ut det finstilta i kroppens intrikata nätverk av biofeedbacksystem genom att bli mer lyhörd och förstå de individuella fluktationerna i din egen organism. Dvs. ibland känns det som att man bör stoppa i sig fet fisk istället för en mager köttbit eller steka i extra smör istället för kokosolja eller lite extra råris på tallriken på bekostnad av några köttbullar. Det jag talar om är finjusteringen, det som ovan är betecknat som +-10 %.

När vi på Kroppsinvest Institute och STAC screenar individer som håller på att förändra sina ohälso-/hälsoförlopp och redan käkar "åt det rätta hållet", använder vi oss av ett finurligt formulär som vi kallar "finjusteringsformuläret". Detta formulär lär sakta med väldigt tydligt våra klienter att tolka sin egen kropps signaler och finjustera procentsatserna av de olika makronutrienterna (kolhydrater, fett, protein), identifiera vad man tål bra eller mindre bra, presterar bra på eller mindre bra på osv. En nordeuropeisk långdistansare som egentligen mår bäst av och utvecklar bäst hälsa och invärtes symbios på blandningen 70/30, måste ofta köra på 60/40 veckan innan längre tävlingsdistanser för att vara helt säker på att inte ha missat någon del av glykogendepåerna. Kolla vad jag skrev, personen blev inte en kolhydrattyp, personen korrigerade sin bränsleblandningen at bättre passa den extrema utövningen (yttre betingelser), dvs personen blev inte anpassad till 60/40, personen använde 60/40 för att anpassa sig till situationen. Det är skillnad det. Det finns mycket mer att lära om kost.

På måndag den 14 juni föreläser jag om kost och livsstil på Scandinavian Top Athletic Center STAC i Ronneby, läs mer under nyheter på http://www.stac.nu/ eller boka in dig och dina närmaste direkt på tel 0457-462020 (450 kr/person). Då kommer jag att beröra din metaboliska typ och en hel del annat, bl a hur tokigt det blir när nyheterna och tidningarna utan kritisk granskning skall berätta om nya rön. Det ända sättet att vara säker på att man stoppar i sig hyfsat bra kök för sin typ, är att lära sig mera om sin typ och vad mat egentligen är och var. Välkommen till din nya hälsoutveckling.

4 kommentarer:

  1. Underbart att det finns personer som du som förstår helheten i kostens betydelse och hur vi bör äta för att må bra. En liten fundering som jag som evolutionstänkande biolog vill reflektera över: Den metabolitiska typen hos olika folkgrupper pga adaptationer och det naturliga urvalet mm är självklar, men frågan är om våra nordiska förfäder "följde" en 70/30 fördelning året om? Garanterat åts det massvis med kolhydrater under höst och sensommar då bär och frukter mognat, frukter och bär är ju helt enkelt en adaptation hos växterna för att sprida sina frön mha diverse vertebrater (ikl.vi människor). Dagens levnadsförhållanden kräver givetvis inte detta, då vi exempelvis inte längre behöver ett extra fettlager inför en kall vinter=)Det jag menar är att nordbon borde vara anpassad för ett ganska stort intag av kolhydrater under en viss tid på året, och att man inte levt efter den optimala fördelningen under hela året. Men jag tror att en fördelning runt 70/30 hos nordbor i dagens samhälle är lämplig för dagens ofta mer stillsamma levene, men att man inte behöver gråta blod för att man fått i sig något som inte klaffar ens näringsprofil rätt;-)Människokroppen är resultatet av det naturliga urvalet och har anpassats för att klara hårda förhållanden med dålig födotillgång och svält under vissa perioder, och klarar otroligt mycket...

    Lite tankar bara, alla tummar upp för dig!

    SvaraRadera
  2. Tack för inlägget, jag är helt med dig på dina tankar.
    Helt klart är vi något mer åt 60/40eller tom 50/50 under sommarhalvåret spec under den 6-8 veckorsperioden då de flesta frukter mognar.
    Vi mår ofta alldeles utmärkt av denna lilla förskjutning, så länge den inte blir en ursäkt för att ragga loss med våra moderna kolhydratkällor. Precis som du säger har vi inte längre lika stort behov av att äta upp oss inför vintern.
    En person som fungerar bäst på 70/30 +-10 som "basinställning" utvecklar sannolikt (oh enligt min erfarenhet) lika bra hälsa på 60/40 +-10 under sommarmånaderna.
    Det totala intaget över en dag var sannolikt ganska sällan exakt 70/30, men när kroppen summerar året blev det sannolikt 70/30 +- någon procent.
    Så lär jag människor även idag, bry er inte om att räkna så noga har ni spelreglerna klara för er blir det ung 70/30 vid veckans slut. Räven, haren och ugglan får knappt en enda dag till det exakt enligt sin metaboliska typ, men vid månadens slutsummering är dom där.
    Tack än en gång för din kunniga utläggning, välkommen att bidraga med synpunkter i framtiden.

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Måste återigen säga att detta är en underbar blogg!!
    En fråga bara, jag går upp i vikt om jag äter kolhydrater så jag undviker dem nästan helt stundtals men känner att jag får mer energi om jag äter dem. Är långdistansare så måste hålla låg vikt??

    Tack så mycket!!

    SvaraRadera
  4. Tack för superlativerna, jag kör på som jag gjort de senaste 10 åren, numera i lite mer medvind, vilket är ganska nice ;-)!
    Låter som om du är intolerant och/eller reagerar på något i det du äter (kolhydraterna). Är viktuppgången kombinerad med svullenhet i underhuden, uppblåsthet, gasutveckling, trötthet, kringflackande ledvärk mm. är det inte alls omöjligt att det handlar om en eller flera intoleransprocesser?
    Det är inte normalt att gå upp i vikt om man äter enligt sin metaboliska typ, inte heller normalt att behöva äta "för lite" kolhydrater i förhållande till sin metaboliska typ, för att behålla sin "matchvikt".
    Jag får en känsla av att du borde kolla upp ev känslighet mot de kolhydrater du oftast äter och sedan utesluta dem som bidragande eller orsakande i fallande skala. Vanligaste orsaksfaktorerna bakom det du beskriver är gluten (gliadin) och mjölkintolerans (laktos, casein), sedan kommer i rask följd ägg, soja, bönor (lektiner) mm. Lycka till, men tänk på att detta är råd givna på bristfällig information, undersökning och kunskap om dina unika variabler!
    Hör av dig till oss om du behöver professionell slussning, men testa och utvärdera först själv. 14 dagar utan gluten och mjölk brukar räcka för att få en rejäl indikation i många fall...

    SvaraRadera