The right mix is king!

Läste i ÖA (Örnsköldsviks Allehanda, citerat från Nyhetskanalen) att friidrottslandslagets ledning skulle utreda VAD som ligger bakom den stora skadefrekvens (incidens), dvs. reda ut bakgrunden till alla återkommande och nytillkomna häl-, fotleds-, underbens-, lår-, rygg- och axelskador. Vi känner ju alla till de nästan identiska skademönster som utvecklats i form av "svårrehabiliterade" stressfrakturer i underbenen och rerupturerande hamstringsmuskler och söndertrampade "fötter" på våra mest namnkunniga elitidrottare. Så ett rejält grabbtag i hur vi elittränare egentligen tränar våra adepter och vad vi svänger oss med för riktlinjer och tävlingsupplägg inom våra SOK-ramar/förbundsriktlinjer för våra sponsrade och osponsrade stjärnor är duktigt på sin plats!

Under åren (sedan 1995) har jag rehabiliterat/bygt upp/tränat ett antal elitidrottare/elitidrottslag allt från kraftidrotter till långdistans, även friidrottare av klass, och dessutom blivit insatt i deras (och deras konkurrenters) övningsval, träningsupplägg samt deras tränares filosofi om hur man periodiserar elitsatsningar över tid. Det finns lysande tränare och träningsupplägg bakom många elitidrottare och resultatutvecklingar, men överlag är jag är inte imponerad, inte förvånad och har ett tips till friidrottslandslagsledningen likväl SOK-ledningen inför komande översyn.

1. Starta två studier samtidigt.
1. En retrospektiv studie som analyserar redan utförd total träningsvolym och biomotorisk inriktning/fördelning mellan ren uppbyggnadsträning, integreringsträning, grenspecifik träning, viloperioder och tävlingsverksamhet kontra skadefrekvens/skadeincidens/skadelokal samt
2. en prospektiv studie som jämför
1. dagens ofta volyminriktade och grenspecifika träning även kallat "volym is king", där minst en av våra elittränare och ansvarig/tidigare ansvarig för ett flertal landslagsatleter har filosofin citat "jag kör efter en ständigt ökande volym/periodisering där atleten själv vet när den skall vila"... "vilken mat jag rekommenderar mina elitidrottare? -mat är inte så viktigt, lite varierad husmanskost är nog tillräckligt, jag lägger ingen vikt vid det"...
2. med en träning som har en riktigt avgränsad uppbyggnadsperiod per år (innehållande både generell och grenspecifik individ- och grenanpassad flexibilitets-, bål-, styrke-, stabilitets-, balans-, koordinationsträning) på minst 6, helst 10-12 veckor per år. Och efter det, en stegvis ökande integrations-, tempo-, intensitets- och komplexitetsträning parallellt med den grenspecifika ökande grenspecifika träningen samt allt mer betydelsefulla tävlingsuppdrag samt inbyggda avlastnings-/uppbyggnadsperioder. Dvs. "the right mix is king", både inför och under tävlingssäsong.
2. För att detta skall kunna genomföras måste ni be att få in samtliga idrottares (både befintliga landslagsmän och kvinnor samt alla de närmaste tre årens potentiella landslagsdeltagare) tidigare och kommande periodiseringsupplägg (om det finns, annars får man sammanställa i efterhand eller lära sig skriva ned, vilket givetvis bör noteras och tas upp i "bias-/confounding factor-delen av den kommande forskningsrapporten").
3. I dessa periodiseringar/långstidsplaneringar av träning (veckor, månader, år) bör helviloperioder (dagar, veckor), reducerade intensitetsperioder (dagar, veckor, månader), alla olika övningar/övningsval, valda övningavariabler för dessa övningar beroende på var i periodiseringen man befinner sig (dvs. set, rep, tempo, intensitet, vila) finnas noterade så att man kan randomisera, sortera och räkna på denna data.
4. Välj tre monohuvudeffektvariabler, förslagsvis sambandet mellan volym, intensitet (läs belastningsnivå, vikt, motstånd) och vila vs. skadeincidens och skadelokal, typ:
1. volym bål-benträning och skadeincidens/lokal i underkroppen,
2. intensitetsnivå bål-benträning och skadefrekvens/lokal i underkroppen, 
3. antal vilodagar per vecka och/eller månad och skadeincidens/lokal i underkroppen osv. osv.
5. Välj också att titta på specifika övningsval eller övningskombinationer och dess korrelation med typiska skademönster, exempelvis vad man kört för kombinationer och inbördes ordning mellan excentrisk-koncentriska hopp, maxstyrka ben och sprint-/hopp-/häcklopp, osv., osv...
6. Titta också på kombinationen total träningsvolym, varierande träningsvolym och verkligt kostintag (be att få in 10 dagars kostlogg),
1. Koncentrera er på om man dricker tillräckligt med vatten och äter tillräckligt mycket, tillräckligt högkvalitativt och enligt sin metaboliska typ, f.a. intaget av essentiella aminosyror och fettsyror från animalisk källa.

Min misstanke är att dessa olika projekt kommer att bli en ganska kostsam men extremt lärorik erfarenhet som dessutom kommer att visa rätt mycket av det rätt så många i branchen faktiskt redan vet om korrekt designad och periodiserad träning från nybörjare till elit. Informationen kommer dock att rensa upp lite i träsket av mer eller mindre lyckosamma periodiseringsupplägg. Vi alla kommer att lära, oavsett vad vi trodde vi visste innan. Att vara elittränare är att vara under ständig vidareutbildning.
Om vi vill skapa elitidrottare som håller i längden, måste vi nog titta på mera än den grenspecifika delen av träningen. Vi måste släppa 70-talets upphakning på volym och titta på hela bilden, dvs. alla biomotoriska träningsvariabler. Jag tror att "the right mix is king", vad tror ni?

Själv har jag och STAC Elitfond redan startat ett antal projekt/case med ett antal friidrottare (kallas "case reports" om man samplar data på en enskild atlet) som bygger upp sig enligt "the right mix is king", rätt eller fel, vi får se framöver... Mer om dessa löften i höstens bloggande eller på elitbloggen under http://www.stac.nu/. På Scandinavian Top Athletic Center STAC är vi lärande specialister på grenspecifik testning, programdesign, periodisering och praktisk uppbyggnadsträning.