All uppbyggnadsträning startar från den nivå man befinner sig. Har man skadat sin knäled bygger man inte bara upp sin knäled igen utan man bygger ihop knäet med alla andra leder och integrerar sedan detta med den uppbyggnadsträning man behöver som individuell fotbollsspelare. Grundregeln i all professionell uppbyggnadsträning är att man börjar bygga på den nivå man befinner sig, inte på den nivån man tror att man när eller skulle vilja vara på. Dit kommer man snart nog, bara man har tålamod att göra det som krävs.
Utfallssteg med både "back-" och "frontsquat"position med stången i både max-, explosiv- och snabbstyrkefasen är väsentliga delar när man bygger vidare på exempelvis förmågan att stabilisera ben, knä och bål i relevanta fotbollsrörelsemönster.
Om man inte konverterar flexibilitet, balans och styrka till grenspecifik power och förflyttning, har man missat poängen med uppbyggnadsträning. Här ser ni delar av Ronneby BK under en övning som kallas 5-5-10, dvs. 20 meter sprint som innehåller två tvära vändningar. Detta tränar de- och reaccelerationskapaciteten och förmågan att utveckla mer kraft per tidsenhet i förflyttning. Enklet uttryckt, "hur mycket effekt kan du få ner i backen och därmed förflytta dig snabbare i liknande situationer på plan". En av mina många konverteringsövningar från styrka till power.
Det är hög tid att planera för framgångarna nästa säsong för landets alla fotbollslag. Kanske skall man överge det rådande fotbollsparadigmet och genomföra en uppbyggnadsträning en hel vinter med inriktning på att bygga riktiga fotbollskroppar, som inte bara tål fotbollsträning och fotbollsspel utan accelererar snabbare, vänder snabbare, har högre högstahastighet och klarar att kämpa med överkroppen under samtidig förflyttning och trots tuff benkraftutveckling i prekära positioner.
Allt sedan jag debuterade som ansvarig lagnaprapat i IF Brommapojkarna 1995-1997, har jag hjälpt både fotbollsspelare och fotbollslag med både rehabiliterings-, uppbyggnads- och högsäsongsträning. Min samlade erfarenhet och mina kollegors samlade erfarenhet om våra fotbollsspelares fysiska prestanda och belastningstålighet från allsvenskan till gärdesgårdsserien, är tyvärr denna:
- Flexibiliteten och mobiliteten i framför allt vader, baksida lår, säte, höftböjare, lilla bröstmuskeln och bröstryggen är påfallande ofta undermålig inte bara för att överleva fotbollsspel och dess olika positioner/rörelsemönster i längden utan för att ens överleva den nödvändiga uppbyggnadsträningen från november till februari.
- Hållningen och bålstabiliteten i alla tre planen brister ofta så pass att många av de vanliga s.k. fotbollsåkommorna kroniska ljumskbesvär, ländryggsbesvär, knäskador och lårsträckningar (både fram- och baksida) egentligen bara är mer eller mindre förväntade.
- Grund- och rörelsestyrkan i ben och bålmuskulaturen är generellt sett alldeles för dålig och gör att dessa fotbollskroppar skall tåla varken enskilda smällar under förflyttning eller upprepade kontakter av denna komplexa kontaktidrott. Detta är mycket uppenbart gällande knäskadestatistiken.
- Den grenspecifika uthålligheten och kroppar som inte har utvecklat hälsa i kombination med sin fysiska uppbyggnad, dvs. har dålig fotbollsuthållighet pga feldimensionerad konditionsträning, dåliga kostvanor, tveksamma livsstilsval och överviktiga kroppar.
Så se till att det åtminstone finns en diamant där inunder. Jag har för övrigt en lovande fotbollskille som just heter Diamant i förnamn (coolt ;-), han polerar sin redan som ung tonåring ivrigt understödd av sin engagerade broder som dessutom polerar sin dröm om ett mycket tufft uppdrag inom ordningsmakten. Fler borde putsa sina diamanter, man måste dock söka upp kunskap och erfarenhet om man vill börja i rätt ända med rätt verktyg. Framgångar, imponerande fysik och oskadade fotbollstruppar är sällan några tillfälligheter. Välkommen till er uppbyggnadssäsong alla fotbollslag på STAC.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar