Kraft vs. Effekt

Konvertering av uppbyggd muskelmassa och kraft med olika motstånd eller vikter utan hänsyn till grenspecifik acceleration eller hastighet (s.k. långsamstyrka) till den verklighet kring kraftutveckling och hastighet som råder i en specifik idrott (snabbstyrka) är inte alltid enkel.

Som flera av er läsare redan vet ligger massa (tvärsnittsarea + intramuskulär koordination), maxstyrka (maximala vikten eller motståndet en person kan bringa i rörelse i en viss övning) och intermuskulär koordination (teknik, timing etc.) till grund för det vi lite slarvigt kallar för power (dvs. maxstyrka, explosivstyrka och snabbstyrka med betoning på maximal kraftutveckling under minsta möjliga tidsintervall oavsett belastning/intensitet).

Ponera att jag har en hockeyadept på 85 kg som benböjer 170 kg och fixar 115 kg i utfallssteg, dvs. en relativ styrka i benböj på 2.01 och utfallssteg på 1.35. Han gör 1.81 sek på 10 meter resp. 4.40 sek på 30 meter sprint med flygande start och utvecklar 21 watt/kg kroppsvikt i en tvåbenbenböj med tilläggsbelastning.

Fråga: Har denne adept bra maxstyrka, bra power eller både bra power och bra maxstyrka...?

I flertalet sporter borde man så snart det är möjligt koncentrera sig på att utveckla power eller hastighet i rörelse med olika belastningar (kroppsvikt, redskap, kroppsvikt+redskap, tilläggsbelastningar) istället för att lyfta allt större vikter med långsamma tempon utan maximal ansats att accelerera belastningen. Det som avgör franmgången i konverteringsträningen från styrke till power är övningsvalen, dess periodisering i tid och med vilka intensiteter och faktiska rörelsehastigheter man faktiskt tränar.

Om man är van att testa idrottares styrka vs. effekt, ser man genast att killen är stark som tusan men usel på att få något att hända!

• Han har mkt bra maxstyrka ben för en professionell ishockeyspelare av medelvikt. Bra relativa styrkeärden för benböj (backsquat) är över 1.70, mkt bra är över 1.90 och bra utfallssteg är över 1.20. För frontsquat är det annorlunda, alla övningar är unika, men det är en anna historia. Precis som det är något lättare för en lättare individ att få bra relativa styrkevärden och vice versa. 
• Han har dock en ganska usel power dvs. effekt, accelerations- och speedförmåga både gällande att förflytta sin egen kroppsmassa vertikalt/horisontellt och vertikalt. Bra effektvärden för en ishockeyspelare är nämligen under 1.75 resp. 4.15 sek på 10 resp 30 meter sprint och över 24 watt per kilo kroppsvikt vid vertikal kraftutveckling med tilläggsbelastningar. 
• Således behöver man inte lägga speciellt mycket tid på långsam styrketräning på denna individ utan ganska tidigt gå på med den del av träning som vi kallar "konvertering till power".  

Innan varje lågsäsong borde man testa alla individer, oavsett sport, för att individuellt kunna anpassa varje persons träningsupplägg, liksom lagets träningsinriktning. Om man inte gör detta riskerar man att träna stora delar av ett lag eller adepter med övningar man tror är bra och brukar köra istället för övningar man måste använda för att konvertera det man har till det man vill utveckla. Man är inte snabb bara för att man är stark, men det är en bra grund ;-).