"För första gången diskuteras nu de oväntade och ovälkomna bakslagen för den moderna genforskningen öppet. Fortfarande saknas svaren på de viktigaste frågorna och löftena om revolutionerande framsteg har inte kunnat uppfyllas." Citatet är hämtat från dagens SvD och bekräftar det undertecknad och många med mig försökt upplysa om i tiotalet år!
Nämligen, att det inte finns några enkla genlösningar,... heller! Som vanligt driver man på med sockrade förhoppningar som om de vore sanningar redan imorgon, för att samla opinion, pengar och legitimitet för det man tror på, vill tjäna pengar på eller bara gillar att forska på. Alla vill nämligen uppfinna "gemet", ni vet den lilla lätta produkten som säljer sig själv till alla individer på hela jorden som vill sammanfoga två eller flera papper. Jag anser att det inte finns och aldrig kommer att finnas några "enkla" svar i genforskningen. Däremot kommer vi även där att finna, och har funnit, pusselbitar kan sprida ytterligare ljus över vår organisms nedärvda strävan att reagera på, anpassa sig till och överleva nya utmaningar.
Sorry, men det tål att upprepas! Vi kommer aldrig att hitta genen som ger huvudvärk, genen som gör mig fet, genen som gör mig trött eller genen som gör dig bitter. Ju mer vi söker och bläddrar i den genetiska koden i vår jakt på enkla lösningar, ju mer vi försöker förstå den på detaljnivå, ju längre ifrån dess mening och den multidynamiska sanningen om hur vi och alla andra djurarter och växter samvarierar, interagerar och skapar sin miljö på flera plan och i flera dimensioner kommer vi!
Hur svårt det än kan vara att greppa eller acceptera nästa mening, så kommer vi alla att uppfyllas av dess innebörd förr eller senare. Du har själv ansvar för din egen hälsoutveckling. Du är den du skapar, du är vad du tänker, du har själv ansvar för vad du matar din kropp med samt hur du underhåller densamma och i vilken miljö du brukar den.
Har du någonsin sett en fet, ovig och ostabil älg, hare, räv, ormvråk, tiger, antilop eller abbore... Inte? Har du någonsin funderat på hur dessa djur kan veta vad dom skall äta, när dom skall sova och hur dom skall underhålla sin kropp! -Inte? -Men hur vet dom det då? Dom har ju ingen aning om hur de skall manipulera de ca 30 gensekvenserna som har ett samband med "distala tunntarmssjukdomen" Mb Chron, de ca 90 gensekvenserna som har samband med diabetes etc.!
Finns "något basalt" man har glömt bort, i jakten på att finna vilka gener som ger oss olika sjukdomar, som rätt implementerat verkar "styra gentranskriptionen" och producera välmående celler, organ och organismer på djur som INTE vet eller kan det vi vet och kan! Hur ofta har du sett de andra djuren i vilt tillstånd med våra s.k. vällevnadssjukdomar, metabola syndrom m.m.? Detta "något" finns inom oss alla, men har sakta men säkert placerats allt längre bak i intellektets byrålåda, kalla det livskompetens, organismvisdom eller vad du vill. Vår nutida forskarelit tror nämligen på fullt allvar, att vi är smartare än naturen. Vi tror vi är annorlunda, vi tror att bara vi kan knäcka koden så kan vi styra skeendet,... tillåt mig småle. Bakslagen har bara börjat, för den forskningsinriktningen.
Borde vi inte istället titta salutogenetiskt på det hela, dvs. vad genererar, assisterar och ackumulerar hälsoutveckling? Då kanske vi kommer underfund med att det fungerar på ett helt annat sätt, i helt annan ordning än man trodde eller fann med den patogena (sjukdomsinriktade) forskningsinriktningen. Läs gärna "nutrition and physical degeneration" av Weston A. Price så lovar jag att du tar bättre beslut framöver.
Om man äter det som det var meningen att man skulle äta, dvs. den kost som tagit oss hit genom evolutionen, dricker rent vatten, underhåller kroppen som det förväntas att vår djurart skall göra, älskar sig själv och sin omgivning och dessutom litar på och följer sina instinktiva signaler, så är det kanske vi som organism som styr vilka delar av vår arvsmassa (gensekvenser) som skall kopieras och stå mall för i nästa steg av våra cellers, organs och organisms reaktion, anpassning och överlevnadssträvan, inte gensekvenserna själva?!
Varför inte börja forska på dem som har god hälsa och dessutom vidareutvecklar den via sina avkommor, dvs. de beslut och val som ackumulerar långsiktig hälsa. Sammanfattningsvis viull jag bara säga följande: Om man inte förstår programkoden, fråga inte koden, fråga programmeraren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar