måndag 27 december 2010

Nytt år, nytt periodiseringsupplägg!


Hej på er alla elitidrottare som vill uppleva ett bättre idrottsår 2011!

Ni som inte längre tycker det är roligt att spendera halva eller hela året med rehabilitering, vattengymnastik, söka "quick fix" med allt från vitamininjektioner och voltarenkurer till laserstrålar och ortopediska ingrepp, bör antingen tala klartext med er träningsrådgivare/tränare/coach eller helt enkelt ta nya grepp och göra en grundlig genomgång av hela kroppen, hela satsningen och hela upplägget som en enhet.

Missförstå mig rätt, enskilda behandlingsinsatser (som jag berör ovan) kan ibland vara ytterst välfungerande och adekvata *. Men, sällan har de justerat någons funktionella flexibilitet, förmåga att stabilisera sig själv och sina leder i gravitationsfältet eller i förhållande till varandra, ej heller lärt någon att stabilisera det man belastar sig med eller den träningsvolym man utsätter sig för. Olika manuell medicinterapier och enskilda behandlingar måste integreras med korrektiv och funktionell träning för det man vill fixa till eller måste uppgradera av olika biomotoriska kvaliteter. Efter behandling och s.k. "quick fix" bör man således reprogrammera, nyprogrammera eller integrera för att uppnå en bestående förändring, -punkt! Detta lär vi ut i kursen STAC Professional på STAC

*Undertecknad är själv manuell medicinexpert i botten. Leg. naprapat med över 28 000 yrkes- och elitidrottsskadebehandlingar inom allt från elitfotboll och långdistans till tung tillverkningsindustri och adminsitrativa yrken under bältet sedan 1994. 


Handen på hjärtat:
  • Hur många elitidrottare skulle behöva skrota "quick fix sökandet", vrida tillbaka klockan några månader, prioritera grundträning och fixa till de bakomliggande faktorer som antingen bidrar till besvären eller förhindrar besvärens försvinnande?
  • Hur många elitidrottare har planerat sitt kommande tränings- och tävlingsår utifrån objektiva data rörande sin totala fysiska status, vad som behöver uppgraderas och vad som krävs i den aktuella idrotten?
  • Hur många elitidrottare innehar den flexibilitet, bålstabilitet och relativ styrka som krävs för den grenspecifika träning (high end training) man rutinmässigt använder? Exempel: har du rörlighet, stabilitet och teknik nog för dina frivändningar, sprintstegar och utfallssteg? 
  • Hur många elitidrottare följer regelbundet upp sin tränings- och tävlingsutveckling med vetenskapliga och grenspecifika fystester (då menar jag inte samma fysprofil för alla idrotter, dvs. brutalbänk, dips och Cooper-test för alla, vilket är både vanligt och mycket olyckligt).

Vi är inne i sista veckan av 2010, dvs. hög tid för tester och professionella möten med flertalet adepter på STAC och Kroppsinvest Institute. Efter det vet vi vilka upplägg som skall modifieras och/eller nykonstrueras beroende på testvärden, tid för träning, nya mål, ändrade tävlingsplaneringar etc.

På STAC http://www.stac.nu/ är vi specialister på programdesign och periodisering för alla från elit till motionär. Vi samarbetar med världens ledande experter på området periodisering av träning. Vi testar alla med vår egen unika helhetstanke via grenspecifika testprotokoll, se STAC Fystest_"din idrott". Vi går igenom flexibilitet, stabilitet, styrka, power, kost- och livsstilsvanor, sömn m.m.

Att flexibilitetskraven för exempelvis baksida lår (hamstringsmuskulaturen) skiljer sig markant mellan en häcklöpare och en pingisspelare, liksom nedre magmuskelstyrkan för en brottare jämfört med en cyklist, borde inte vara en nyhet för någon. Tyvärr är detta okända fakta för mången tränare och idrottare.

En hockeyspelare och en fotbollsspelare skall exempelvis uppnå liknande acceleration på 10, 20 och 30 meter slätt. Fotbollsspelaren tränar i stort sett helt grenspecifikt vid slätlöpning men bör i genomsnitt vara 5-7 kg lättare än hockeyspelaren (bl.a. för att dom har en annan kroppskontakts-, uthållighets-, vilo- och tempovariationsprofil än ishockey). Hockeyspelaren kan och bör däremot (oftast) byggas lite tyngre än fotbollsspelaren. Helkroppspowerkravet i ishockey kräver lite större motorer både i under- och överkropp. Hockeyspelaren måste måste bl.a. konvertera sin accelerationsförbättrinmg från uppbyggnadsperioden på löpbana/andra underlag än is till omgivningskravet skridsko och is, det behöver inte fotbollsspelaren. Osv., osv.

Ni hajar galoppen... man kan ju inte testa, träna och planera alla med samma protokoll, oavsett det handlar om flexibilitet, stabilitet, styrka, power, uthållighet osv. Olika idrotter och lag kräver olika periodisering, olika individer och olika positioner i laget kräver olika upplägg. -Ändå tränar vi alla lika, ändå testar vi alla i samma testprofil. -Inte så lysande om jag får uttrycka mig lite smidigt

Professionell periodisering är en konstart och ett helt vetenskapsfält. Periodisering av styrka, power, speed, uthålighet, vila, kost m.m., kan göras sprecis hur invecklat eller hur enkelt som helst. Satsningens seriositet, tid till träning och förmåga att betala för tjänsterna avgör detaljgraden. Det gemensamma för all periodisering (långtidsplanering av all träning, kost, livsstil, återhämtning m.m.) är dock, att utslaget aldrig blir bättre än det man tagit reda på genom relevanta tester, vad som står i periodiseringsplanen, med hur stor noggrannhet varje delplanering eller träningsperiod genomförs och med hur stor kunskap och erfarenhet planen ändras i takt med förutsättningarna.

Läs mer om STAC och allt som händer på STAC på STAC på Facebook

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar