Sjukhuskosten är sjuk!

"Maten är vår medicin, medicinen är vår mat", sade medicinens fader Hippocrates, för ett par tusen år sedan. Sedan dess har en hel del gått åt pipan, när det gäller insikten och utövandet av läkekonsten.

Idag styrs nästan all information och därmed våra "behov" av, vad multinationella livsmedels- och läkemedelstillverkare anser att vi skall äta och stoppa i oss. Detta beror i sin tur på vad de tjänar mest pengar på att tillverka och vad som håller längst tid på hyllan. Vad det egentligen var meningen att vi skulle stoppa i våra celler från början är liksom sekundärt, tom. på våra sjukhus! Läs mer om detta på SvD 2009-05-11 "Vårdmeny Stockholm", "Sjukhusmaten är full av tillsatser".

Ni läste rätt! Den kvalitet, fördelning, tillagning och näringssammansättning som våra celler förväntar sig att få som bränsle och byggmateriel, efter årtusenden och årmiljoner av evolution/eliminationsprocess, för att grundlägga starka, friska, motståndskraftiga och välfungerande celler, serveras inte ens på våra sjukhus! Så här har det varit länge (på Kroppsinvest Institute är detta ingen nyhet. Läs vår fakta om kost, så förstår du bra mycket mera om helheten bakom våra cellers matkrav och hur vi skall harmoniera med naturen), borta är tiden då sjukhusen hade möjligheten att tillaga "riktig mat", med riktiga råvaror och minimal processering! Inte ens då tog man den chansen. Vi behöver mer av Deschamp´s (It´s all about the quality of the inner and outer environment) och mindre av Pasteur´s (It´s all about the germ) anda i vår moderna värld!

När skall vi, som population, förstå att vi inte kan bygga våra celler eller vår hälsa av någonting annat än det eller den kvalitet vi stoppar in genom kakhålet!? Tack SvD för att ni satte ljuset på den bedrövliga läkekonstutvecklingen, där maten vi äter inte har något med vår hälsoutveckling att göra. Strama upp er och kom in i matchen alla hälsoarbetare, ge råd om och kräv riktig mat! "Maten är vår medicin, medicinen är vår mat", tänk vad vi visste redan för ett par tusen år sedan. Vart tog den insikten vägen?!