fredag 29 maj 2009

Egot viktigare än uppdraget?

Även dumma beslut och korkade handlingar måste man lära sig att förutse innan förhandling, för att senare använda till sin fördel...

Jag har på senare tid bevittnat ett antal processer där vissa coachers/tränares okunniga, rigida och egocentriska inställning i kommunikationen med redan kontrakterade och tilltänkta spelare, likväl som deras personliga nätverk av komptetens och coachning, riskerar att skjuta hela klubbar i sank på flera än ett plan, och det redan innan tävlingssäsongen har börjat! Känns givetvis inte bra att konstatera följande, man kan bara hopppas att saker och ting mognar och om de inte mognar...

Man tar sig för pannan, när exempelvis en snart 21-årig atlet med talang för sin lagidrott och extrema tränings- och tävlingsambitioner, ratas för att tränaren kräver att personen i fråga enbart skall ha honom som tränare, annars är man ute ur leken. Lysande tänkt, lite ego i vägen för smarta val kanske...?

Fråga: Hur många världsstjärnor i olika lagidrotter har utvecklat sina personliga talanger och täppt till sina luckor via generell träning i grupp 3-4 dagar i veckan? Borde man inte vara extremt tacksam och ropa, -jippiiee!, när någon väljer att träna dubbelt så mycket, betalar sin egen individuellt upplagda och periodiserade träning och dessutom har ambitioner att ansluta till truppen så fort kontraktet börjar gälla i augusti?

Vilket lag vill inte behålla en kille som redan visat grym hockeykvalitet på isen och under senaste året byggt sig mellan 70-100 % starkare och stabilare i alla plan och rörelser, förbättrat sin spänst (explosivitet/power) med 10 cm (47-57 cm), sina korta sprinttider med över en sekund (gör nu 30 m en bit under 4,5 sek, från stillastående), sin grenspecifika uthållighet med 40 % osv.

Men vad gjorde man? -Jo, den nykläckta div. 2 tränarens oförmåga att ställa egot offside, omogna beteende och osäkra tro sig själv yttrat som tuffhet och nedlåtande attityd mot allt annat än honom själv, kostade en hel del brända broar och den aktuella klubben en stenhård och extremt vältränad back på 90+ kilo fördelade på 189 cm. -Lysande! En kille som just nu befinner sig i blomningsfas hockeymässigt och redan besitter "allsvensk fysik" på nästan samtliga variabler. En spelare man dessutom redan hade kontrakterad för strax över 20.000 kr för hela säsongen!?
För Partik Serwanga (bilden) var det dock Jackpot! Nu är han s.k. "free agent" och kostar ingen övergångssumma alls! Inte så dumt om man har ambitioner och erbjudanden/intresse (i skrivande stund faktiskt) som sträcker bra mycket högre upp än div 2 spel (div 1/Allsvenskan).
Vad kan man lära av detta: Jo, även dumma beslut och korkade handlingar måste man lära sig att förutse och det redan innan förhandling/samtal, för att senare använda till sin fördel samt att våga leva sin dröm... Den här dumheten lyste så klart att matchen var ganska ojämn från början. Bara 20 år, extremt lovande back, fri från sitt kontrakt och redan börjat "bygga skinn på näsan", bra jobbat Serwanga. Skall bli roligt att följa din utveckling...

5 kommentarer:

  1. Så här tycker jag.

    Om en klubb anställer en ny tränare så gör man det för att han ska forma klubbens seniorlag (och helst genomsyra hela klubben på alla nivåer). Om det ska lyckas så krävs det att alla i klubben underordnar sig det som tränaren sätter upp som regler och krav.

    Att Patrik K inte godkänner att Serwanga tränar i din regi är i mitt tycke inte speciellt märkligt, och egentligen inte så mycket att orda över. Antingen köper man det tränaren säger eller så väljer man att gå sin egen väg och tar konsekvenserna av det.

    Att detta beteendet skulle riskera att skjuta klubben i sank? Nej jag tror helt tvärtom. Jämför gärna med Tingsryd för 15 år sedan när Torgny Bendelin kom till klubben. Då var det "His way or the highway". Hur gick det? Jo, till en början var det ett jäkla liv om att han ställde krav och inte accepterade att folk skulle göra på sitt eget sätt. Därefter, ja fundera på vad TAIF hade varit om han inte begärt total kontroll? Förmodligen inte vad de är idag och var efter att Bendelin lämnade. Vidare jämförelser mellan Klüft och Bendelin lämnar jag.

    Och den egocentriska inställningen du beskriver tror jag du hittar i din egen omgivning. Var du än befinner dig.

    Patrik Serwanga är en OK hockeyspelare i div 2. I dagsläget inte så mycket mer rent hockeymässigt, möjligen fysiskt. Har han anbud från allsvenskan så är det faktiskt bara till att gratulera och lyckönska honom.

    Vill du censurera på grund av detta så är det fritt fram. Det är din blogg och du som bestämmer.

    SvaraRadera
  2. Hej Anonym,
    jag censurerar inte ens "tuffingar" som du, som tycker till och vädrar din åsikt utan att ha något namn.
    Jag kommer t.o.m. att svara på ditt inlägg. Jag håller nämligen med dig i stora drag, dvs. att en tränare som vill prägla laget och utveckla de olika biomotoriska variablerna för spelarna som grupp i en viss riktning och med vissa mål, bör förfoga över, ha inflytande över och/eller vara informerad om hela truppens träningsnivå.
    Vad jag skulle vilja be dig, är att läsa bloggen på nytt och sätta dig in i vad där egentligen står! Inom både elit- och breddidrott jobbar man framgångsrikt med parallella individuella träningsupplägg både för att förebygga, förbättra och rehabilitera olika individuella biomotoriska variabler, såsom styrka, balans, koordination, stabilitet, explosivitet, speed, speedsmidighet, anaerobisk/aerobisk grenspecifik uthållighet, flexibilitet och/eller kanske en viss led eller isolerad kroppsfunktion. Patrik Serwanga har gjort just det, köpt mina coachningsstjänster över sommarhalvåret, dvs. lagt till ett individuellt upplägg för att han vill åstadkomma mycket mera än det ofta traditionella gruppanpassade uppbyggnadssäsongsupplägget.
    Eftersom coaching av allt från internationell till lokal idrottselit är en stor del av mitt jobb sedan 1995 har jag träffat på en hel del både bra och mindre bra tränare/livskompetenser. Det jag bevittnade i kommunikationen/kontraktsprocessen mellan P.K. och Patrik Serwanga samt P.K.´s omdömen om min coachnings gärning och flera av mina specifika elitserieklienter och en av elitserieklubbarna var så långt ner ner på den skalan att jag inte kommenterar det vidare. Med tid förstår ni nog vad jag lite klädsamt inte skriver ut. Vi behöver bara olika lång tid för att inse.
    Din nedsättande avslutning om undertecknad får stå för dig, den tolkas redan av alla andra läsare av denna blogg, jag kastar ingen paj tillbaka, du får leva med det.
    P.S. Censur och pseudonymer, är för övrigt bara till för tunnisar ;-)

    SvaraRadera
  3. För det första, tack för att du tog dig tid att svara på mitt inlägg, även om jag inte är tuff nog att frångå Anonym-pseudonym ;)

    Jag förstår din poäng till 100%. Men... Jag håller inte med dig.

    Betvivlar inte för 5 öre att den träning som du genomför tillsammans med Serwanga är högkvalitativ och utvecklar honom enormt mycket som atlet och även som hockeyspelare. Jag vet också att du är enormt kompetent och duktig inom det du håller på med. Det är inte däri min poäng och åsikt ligger.

    Vi verkar vara eniga i att en tränare ska ha en total kontroll i en klubb (med hänsyn till träning, lagets regler, etc.). Din åsikter om Patrik K som person väljer jag att inte kommentera då jag inte har någon personlig erfarenhet av honom och hans sätt att hantera olika situationer.

    Kan förvisso förstå din, och säkert även Serwangas, frustration över att inte få köra det program som ni har tänkt att köra. Men, och det är här våra meningar går djupt isär, om en tränare lägger upp en planering så anser jag att han skall kunna kräva att alla i truppen skall köra efter den.

    Om jag frågar så här. Du gör ett program för en viss idrottare med schemalagd träning etc. Är det då optimalt att han kör efter detta till 100% eller kan han lägga till och dra ifrån lite övningar som någon annan tycker han kan köra?

    Nu vet jag även hur det fungerar på sommarträningar i olika hockeyklubbar, och kan kanske tycka att det borde gå att hitta någon slags kompromiss från båda sidor i det här specifika fallet. Dock har jag fått lära mig att för en hockeyspelare så är tränarens ord lag. Det är "laget före jaget" som gäller till 100%, take it or leave it...

    Beträffande min "nedsättande" (?)kommentar så behöver du inte kommentera, varje läsare får som sagt tolka det som man själv vill.

    SvaraRadera
  4. Tackar för din generositet med superlativer. Jag förstår din poäng också, tror faktiskt du fattar mer än du vill erkänna om vikten av seriös individuell screening och periodiserad träning även för lagidrottare.

    Tänk dock på följande, när PS påbörjade årets försäsongssatsning var det inte ens klart om Krif skulle ha någon sommarträning alls, än mindre var någon tränare klar.

    Det PS var ute efter, var att köra klart enl. sitt upplägg (som för övrigt påbörjades redan april 2008)till 1 augusti när hans kontrakt började gälla och då ansluta till truppen och dess upplägg, bättre tränad än någonsin. Det var detta önskemål från PS som tvärnobbades.

    Själv har jag har aldrig tidigare haft problem att sy ihop individuella upplägg med deras lags eller föreningars gemensamma upplägg. Senaste fallet av kompromiss mellan individuellt och gemensamt upplägg är Hans Jonsson i MoDo Hockey, vilket går mer än utmärkt.

    Jag tror varken undertecknad eller PK "lägger till eller drar ifrån någon övning" på måfå, vi lägger upp professionella program på toppen av vår nuvarande förmåga för att uppnå det vi tror är det bästa för det vi vill uppnå med våra klienter och/eller lag.

    Som lagtränare har man dock små möjligheter att individanpassa i någon större omfattning, det är där man tacksamt borde ta emot spelare (och kompetens) som själva satsar och se det som en hjälp och en möjlighet, inget hot.

    Alla individer är olika utrustade som jag nämnt tidigare. Om man kör för hårt och enögt med "laget före jaget" även när det gäller den fysiska träningen, dvs. utanför det s.k. lagbygget/teamkänslan/vi-identiteten där det är helt korrekt med "laget före jaget", och tror att alla utvecklas enligt samma kurva och har sin brister på samma ställen är man hopplöst ute och cyklar. Jag hoppas/tror inte du menade så kategoriskt som du skrev.

    Jag är inte så långsint, livet är för kort för det, jag tål lite okvädningsord men kan ändå respektera både dina och PK´s kunskaper och önskar er lycka till i era uppdrag.
    Det finns inga rätt och fel, bara olika sätt och mer eller mindre effektivt. Jag hoppas KRIF blir mycket effektivt i vinter. Sköt om er ;-)

    SvaraRadera
  5. Tror vi förstår varandra ganska väl. Jag inser naturligtvis vikten av personligt anpassad träning, det var inte det som var min poäng. Du verkar också dela min åsikt i hur ett lag byggs i stort.

    Vidare diskussion i ämnet leder nog inte till något konstruktivt så därför tycker jag vi lämnar den. Vi kanske kan säga att vi är överens till 90%, men våra åsikter går isär vid de sista 10%.

    Hursomhelst skönt att det går att föra en vettig diskussion via internet. Brukar ju tyvärr ha en tendens att gå överstyr.

    Beträffande det du (miss)uppfattade som nedsättande kommentar från min sida så vill jag klargöra min tänkta innebörd:
    "Och den egocentriska inställningen du beskriver tror jag du hittar i din egen omgivning. Var du än befinner dig."

    Tror att alla människor är mer eller mindre egocentriska. Jag är det defenitivt och du är det också, i din blogg sätter du dig själv och din yrkeskarriär/livsstil i centrum. Ser inget negativt i det, tvärtom! Det som är avgörande är om man låter det gå ut över någon annan, och ens förmåga att åsidosätta egot det när det behövs. Och någonstans är det väl det du menar när där du sätter din rubrik? "Egot viktigare än uppdraget?"

    En sak är vi 100% eniga om, ett mycket mer effektivt Kallinge på isen!

    SvaraRadera