Bara att gratulera en av mina träningsklienter Patrik Serwanga och hans nya högst sannolika klubbadress, nämligen KRIF Hockey! Jag gläds med Patrik som nu får chansen att spela hockey och växla ut all den träning och satsning han både har genomfört och kommer att genomföra framöver.
Patrik Serwanga i en benböj-hopp-över huvudet kast med 4 kg medicinboll på ett av hans många överföringspass mellan maxstyrka och power i slutet av juli månad.
"Patrik Serwanga klar för KRIF Hockey" stod det i dagens BLT. Eftersom undertecknad coachat Patrik och bl.a. periodiserat hans uppbyggnadsträning i två år och inte hört något om några underskrifter ännu, frågade jag Patrik om det faktiska läget, hur formen var osv.
"-jasså, har BLT skrivit det, alla papper är ju inte klara ännu, men det känns mycket bra, träningarna har en helt annan klass i KRIF än i Hässleholm (Hässleholms HK som Partrik sade upp sig från, när de inte fullföljde det som avtalats i kontraktet), tempot är riktigt bra, alla vill ha puck och är på tårna, det gillar jag. Lite segt bara att få igång hockeyflåset första ispassen! Efter 6-7 veckor av "ny barmarksträning" (fram tills för en dryg vecka sedan) och utebliven isträning, har jag gjort allt jag kunnat för att inte tappa styrka, power och poweruthållighet. Nu känner jag dock att den grymma power och poweråterhämtning jag hade efter sommarträningen kommer tillbaka allt snabbare. Det skall bli skönt att spela med ett riktigt lag igen. Jag är duktigt sugen!"
Patrik Serwanga vid ett av hans "favoritpass", Speeduthållighet 2-3 x 300 @ 90 %, 3-4 x 200 @ 95 %, 4-6 x 100 m @ 100% fördelat över 2-3 serier med 6-8 minuter mellan serierna och 2-5 minuter mellan löpningarna i varje serie beroende på löpsträcka. Patrik är en herre med mycket typ 2 B fibrer i sina muskler så det gick undan framåt sensommaren. Förbättringarna imponerade till och med på gamla 100 meters sprintfantomen från Ronneby Stefan Nilsson när han gästcoachade mina klienter en dag på Brunnsvallen.
Tja Joakim
SvaraRaderaKort påstående/fråga ang. typ IIb muskelfibrer. Lärt mig på min utbildning, precis gått en kurs som heter 'människan i rörelse' på läkarprogrammet på karolinska, att människan i ytters liten utsträckning har typ IIb fibrer (kallas även IIx då vi egentligen inte har IIb fibrer, finns hos andra djurslag, dock hos dessa man först upptäckte den, därav namnet)
Den typ av person som i störst utsträckning har IIb är soffpotatisar, börjar man träna omvandlas IIb nästan genast till IIa. De djur som har mkt IIb är bland annat fisk.
Varför typ IIb nästan genast blir IIa har säkerligen att göra med att vi genetiskt inte är programmerade för extrem explosivitet utan för kortare explosiva arbeten och även lågintensiva långtidsarbeten (därav mkt typ I).
ps. gillar verkligen din blogg och försöker lära mig mer av den typ av träning du förespråkar, skulle verkligen uppskatta om du ville skriva fler inlägg om just träning och specifikt hur övningarna ska utföras, gärna med inslag av vilka huvudmuskelgrupper + synergister som arbetar och kanske förklaringar utifrån ursprung+fäste till varför just dessa arbetar vid ett specifikt moment/rörelse!
mvh
Mattias
Hej Mattias!
SvaraRaderaBra fråga...
MITT KORTKORTA SVAR ÄR: Jag tränar inte fibernamn, men du har en poäng Typ 2B kan också kallas för Typ 2X men det råder delade meningar om vad saker kallas och vad fibrerna skall kallas innan och efter att de adapterat/förändrats utifrån den stress de utsatts för.
MITT NÅGOT LÄNGRE SVAR OCH FÖRSÖK TILL VIDAREUTBILDNING ÄR:
Din fråga/påstående om vilka muskelfibrer som finns eller inte finns, vilka eller vad som konverterar/anpassar sig vid träning, förändrar sin funktion eller "inte", är mycket vanlig!
Det är en stor skillnad mellan det man kallar experimentell forskning vs. klinisk forskning och erfarenhetskunskap. Vi behöver båda för att bli bättre, men man skall inte låsa sig vid ord, detaljer eller klanen "DET FINNS BARA EN SANNING, VÅR SANNING.
Anledningen till de "olika bestämda uppfattningarna på olika lärosäten" om olika muskelfibernamn, funktion och träningsfilosofi för att träna desamma, är ofta grundad i tron att det bara finns en sanning, vår forskargrupps sanning eller min handledares sanning!
Själv blev jag år 2000 antagen som doktorand och forskarstuderande (första naprapaten i Sverige) av den enkla anledningen att jag tänkte utanför ramarna. Det finns nämligen INGEN ENDA sanning. När det gäller muskelfibrer, så finns däremot ett flertal "försök" att klassifiera skelettmuskulatur och dess heterogena mix av muskelfibrer utifrån en mängd olika biokemiska, fysiska samt histokemiska karakteristika.
Man kan exempelvis utgå från FÄRGEN på muskelfibrerna s.k. röda och vita fibrer (avtecknar sig som allt rödare ju mer myoglobin dom innehåller).
Man kan också utgå ifrån muskelfib-erns/rernas KONTRAKTIONS- och RELAXERINGSHASTIGHET vid stimulering, s.k. "Fast and slow twitch" fibrer.
Ytterligare ett klassifieringssätt är att utgå från muskelfibrernas (cellernas) METABOLISM, dvs. förhållandet mellan cellernas olika enzymsystems oxidativa och glykolytiska förmåga.
Det klassifieringssystem jag för enkelhetens skull valde att använda, och ofta använder, sorterar muskelfibrer utifrån hur frekvens/förekomst av MYOFIBRILL ATPase (dvs. adenotrifosfatas = enzym, som bryter ner ATP och således releasar energi som möjliggör muskelfiberförkortning).
Detta sista klassifieringssystem innefattar en hel del beteckningar med utgångspunkt i flera olika forskningsstudier, nämligen: Typ 1, 1C, 2A, 2B, 2AB, 2B, 2AC, 2C.
Det du benämner som Typ X, är ett samlingsnamn som brukar användas för vissa och/eller alla de Typ 2 fibrer, utöver Typ 2A, som visat sig ha konverteringsförmåga både åt det oxidativa och det glykolytiska hållet, vid olika träningsintensitetsnivåer och tidsaspekter.
Till din fråga/påstående: Om man kan kalla träning med maximala och nära maximala intensiteter för träning av Typ 2B fibrer?
SVARET ÄR: Det är ordklyverier om det kallas Typ 2B, 2X, 2AB etc., det viktiga och det som räknas är att vi kommunicerer med ett gemensamt språk med våra träningsadepter.
Undertecknad har av praktiska skäl valt att kalla den mest högintensiva träningen, för träning av typ 2B fibrer! Dvs. det som inriktar sig på träning av de VITA, "FAST TWITCH", SNABBA ATP/fosfat/glykolytiska energisystemen och SNABBASTE TYP 2 FIBRERNA.
Det är för övrigt helt korrekt, att vissa forskare (bl.a. Staron et.al. 1991, Adams et.al. 1993) lanserat iden om att TYP 2B träning egentligen handlar om en "konvertering av en outnyttjad pool av Typ 2B fibrer" som konverteras till Typ 2A fibrer vid extrem högintensiv träning.
Högintensiv träning kommer oavsett namn på fibrerna, göra att du hoppar högre, accelererar snabbare, lyfter mer massa längre sträcka snabbare och åker ifrån din motståndare på korta distanser. Om vi sedan enas om att kalla det Typ 2B eller Typ 2X, får framtida koncensuskonferenser sysselsätta sig med.
När det gäller en vanlig människa och hennes anpassning genom evolutionen, var dosen högintensiv träning/exponering sannolikt ganska ringa men extremt överlevnadsavgörande och närvarande varje dag.
ah! tack för det uttömmande svaret! Du har koll på läget =), och ja det verkar som vi pratar om samma sak, och att några av mina lärare verkar övertygade om att 2b ---> 2a vid högintensiv träning.
SvaraRaderaJag håller med dig om att det inte finns en sanning och att målet att hitta denna enda sanning, och ibland försvara den enda sanningen som man tror sig funnit, är ett problem inom vetenskapen idag, ett bra exempel är kolesteroldebatten som i vanlig media är extremt onyanserad. En annan är kost debatten som faktiskt börjar bli intressant i Sverige, (ja jag har ungefär samma approach till kost som du har)
Svaret var egentligen på 8067 tecken, men blogger tillåter bara 4096 tecken. Kanske använder jag hela svaret till en blogg i framtiden.
SvaraRaderaKul att du tänker själv angående dina kostval, det kan dock bli "ett litet problem" i din och andra "färdigbestämda" miljöer. Det är dock ur dessa rävsaxar man lär fortast, eftersom det kräver att man är mest, bäst och "bredast" påläst. Kost, fett och protein går som du redan insett knappt att diskutera, eftersom det sätter våra reptilreflexer (första, andra och tredje chakrat eller säkerhet, mat för dagen och förökning) i hög beredskap, vilket reducerar all kreativ tvåvägskommunikation till ett minimum.
Efter att ha gnuggat ett tag reser man sig grymt stark, förlöjligandet och ifrågasättandet från omgivningen byts till konversation, ödmjuka frågor och samtidigt vänder man människors liv och ohälsoprocesser på ett ännu påtagligare sätt.
Fortsätt att konversera Mattias, även efter din utbildning är klar, det kommer att slipa din repertoar till oanade höjder.
Ingen har rätt, det finns bara olika och mer eller mindre framgångsrika sätt!
Ett litet tillägg till kosten och läkarprogrammet. Tyvärr är det som du säger att mallen för tänket till stor del redan är lagd, finns som tur var studenter som vågar ifrågasätta, dock verkar de flesta svälga kunskapen med hull och hår utan eftertanke vilket är beklämmande.
SvaraRaderaDe personer jag pluggar med har varit VÄLDIGT skeptiska till mina kostval till en början. Sedan när vi lärt oss en hel del grundläggande biokemi och endokrinasystem så är de flesta inte så självsäkra längre, varför? Dagens kostråd har ingen substans när man kommer ned på den nivån, de är endast grundade på epidemiologiska studier och antaganden.
Ser fram emot fler givande blogginlägg och konversationer!
En liten fråga. Har bakgrund som golfspelare, elitsatsning till allafall 15 års ålder, började sedan trappa ned bland annat pga ryggproblem (överrörlighet, asymmetri). Har upptäckt nu på senare dar att jag är väldigt osymmetrisk vid bröstryggen, mkt grövre muskulatur på höger sida. Vanlig åkomma som du stöter på i din yrkesvardag? Tänkt försöka bygga stabilitet mha boll och andra instabilitetsträningsvarianter som minskar risken för felträning. Låter det som en vettig plan? (Ska även självklart få det hela ordentligt utrett av ngn yrkeskunnig, dock har försöken hitintills endast lindrat problemen till viss grad)
Bli den förändring du vill se i framtiden på din utbildning. Det bästa sättet att förändra är att köra "sitt eget race" och uppvisa återkommande bra resultat och stadig förbättringskurva på allt från kroppsutseende och uteffekt till hälsomarkörer och frisknärvaro. Håll ut, min vän!
SvaraRaderaDina kroppsliga besvär (assymetriskt kroppsutseende m.m.)är vardag hos oss på Kroppsinvest Institute, kolla våra tjänster på www.kroppsinvest.se.
Jag jobbar med allt från neurologiskt utvecklingsskadade och trafikskadade till kroppsassymetrier, ryggskott och idrottsskador.
Gällande golf, har jag faktiskt hanterat (screenat, rehabiliterat, lagt upp träning, coachat, lagt om kost etc.) ett mycket stort antal golfare genom åren (bl.a. Catrin Nilsmark, Per-Ulrik Johansson, Peter Gustafsson, Henrik Nyström, Patrik Sjöland).
Min huvudsakliga gärning i veckorna handlar faktiskt om manuell medicinbehandlingar, rehabiliteringsträning, uppbyggnadsträning och hela programdesign- och periodiseringsupplägg för allt från nybörjare till elitidrottare.
Det är inte omöjligt att det kan finnas en strukturell assymetri i kombination med en reflexmässig och/eller kompensatorisk neuromuskulär rekrytering bakom dina problem. Utan en noggrann undersökning och testning är det dock att anse som potenta spekulationer! Ett standardtips för dem som har påtaglig funktionell, dvs. påverkbar bröstryggskyfosering eller annan deformitet (dvs. ej pga kilkotor) är att mobilisera denna dagligen in i segmentell extension eller anna riktning med kroppsbelastning, exempelvis över en 6 cm skumrulle (vid påverkbqar hyperkyfosering i bröstryggen, 2-3 andningar/avslappningar per segment sedan flytta till nästa) och kombinera detta med aktiva statiska och/eller semistatiska extensionsövningar (ex. Magliggande cobraövning, Kissande hunden, Hållningsrodd, Hållningsmarklyft etc.).
Notera!, att dessa övningar är givna utan att undersöka vad som verkligen borde göras och i vilken ordning i ditt unika fall. Dvs. ett bra tips för genomsnittspersonen som inte finns i verkligheten och inte nödvändigtvis ett bra eller ens funktionellt tips för den unika individen, dvs. dig.
Det bästa är alltid att göra rätt från början, dvs. grunda all individuell rådgivning på en individuell screening och individuella bedömningar utifrån en stor, bred och djup generell kunskap och erfarenhet. Har du vägarna förbi Ronneby och Kroppsinvest Institute, boka gärna en tid "hos en yrkeskunnig", vi är ganska duktiga på att lösa orsakskomplexen bakom både vanliga och ovanliga besvär. Läs gärna mera under referenser på vår hemsida www.kroppsinvest.se/omoss/referenser.
Nice post. I was checking constantly this weblog and I am impressed!
SvaraRaderaExtremely useful information specifically the final phase :) I handle such information
a lot. I used to be looking for this particular information for a very lengthy
time. Thanks and best of luck.
my blog post: ford ranger